jag har nog ramlat av 100 grr säkert.. om inte mer (skulle man inte vara en perfekt ryttare när man ramlat av 100 ggr?)

många har bidragit till dessa siffror. dels äger jag ett ganska busigt sto som gärna lägger in en bock eller flera, så henne har jag säkert ramlat av typ 50ggr. jag har även påbörjat inhoppning av en unghäst, hon har väl gett mig kanske 10, då hon av någon anledning ville pallnita EFTER hindret. har även ridit en häst som bockade i landningen efter hindret, tog väl ca 10ggr innan jag lärde mig sitta kvar.

sen har jag ramlat av en mängd av olika ggr på olika hästar av olika anledningar.

hm. kan väl berätta en.. hoppade min dåvarande tävlingshäst (efter Maraton), barbacka en dag.. gick superbra, tills han tyckte det skulle vara kul att bralla lite.. barbacka och allt, och jag flög som en vante….haha

Den gången jag minns bäst var på en hopptävling på ridskolan för 4 år sen. Det var jag och en till tjej i omhoppning. Hästen jag red blev väldigt pigg när det skulle gå lite fortare och det slutade i en rodeouppvisning. haha.

Jag flög av 10 cm från järnstaketet. Tur kan man ju säga. Men oturligt nog så damt jag i backen med en rejäl smäll och krossade svanskotan.  Ajajaj kan jag bara säga.

Efter 6 timmar på akuten fick jag reda på att dom inte kunde göra något åt saken! hmm… Lider av det än idag. Men hoppar gör jag (konstigt nog) fortfarande!

Kommer ihåg en av mina avåkningar rätt väl. Jag red på ridskola då och var så kär i en av hästarna där. Men den hästen va lite busig också. Så han bockade, jag gjorde kullerbytta över halsen på honom och landade på fötterna (???)… jag har aldrig skrattat så myket i hela mitt liv tror jag.

Har ramlat av alldeles för många ggr för att komma ihåg alla o hur många det är..

Men speciellt kommer jag ihåg när jag hjälpte en kvinna att rida in hennes unghingst, ett jätte fint stort halvblod. Gick jätte bra o hänga på honom o allt fungerade bra men första ggr jag skulle sitta på honom gick sämre. Jag longerade honom och hängde på honom som vanligt och hon ledde, gjorde halt o jag skulle lägga över benet. Frågade kvinnan i fråga om hon höll i honom samt o jag det gjorde hon. När jag sen sitter uppe på honom se jag hur hon står ca 5 meter bort och viftar, hon håller fortfarande i longerlinan… Hennes viftande gör att hongsten blir rädd och far i väg i världens fart o nå jätte bocksprång, eftersom hon står 5 meter bort blir ju hans volt att springa på väldigt liten så det blir tvära svängar. Jag håller mig krampaktigt tag i manen efterosm jag inte ville dra honom i munnen, men när sargen i ridhuset börjar komma allt för nära efter några varv inser jag att det bara är att släppa taget, sagt o gjort, landade på bröstkorgen/hakan o tappar såklart andan. Hade träningsvärk i hela kroppen 3 dagar efter det samt blev sne i bäckenet, mysig avramling.. Men satt upp igen och då gick det betydligt bättre

Senaste jag ramlade av va för 2 veckor sen, om man kan räkna det avramling dvs.. Va ute och red Musse och han fick frispel o mitt i det hela tvärstannade han o jag fortsatte på sidan om honom o landade i en fin liten julgran, dock med ena knäet kvar över sadeln och en hand i manen. Otroligt nog stod Musse still så jag kunde kravla mig upp igen

kommer inte heller ihåg hur många gånger det är! Det blir så när man åkt av MÅNGA gånger!

jag kommer inte ihåg hur många ggr jag ramlat av, knapp senast jag ramlade av heller.

men, det måste ha varit när jag skulle hoppa en häck i en trädgård (hmm) med b-ponny frutti. hon tvärstannade och jag flög över häcken själv och kasade på magen.

en annan sak var när jag ramlade av brago (shettis jag red) och han sprang över fälten hem. han stannade när han märkte att jag inte hängde med i hans tempo.

#3 Det var skickligt! Så önskar man att det skulle gå varje gång ju! 

Jag har ramlat av tillräckligt många gånger känns det som. Ibland har det gått bra, ibland sämre, som när jag spräckte lårmuskeln.

Senast jag ramla av var på  fredagen när min isis gjorde en megabock i galoppen. Jag tänkt klara det men trots tappert försök gled jag av.

En annan gång jag minns bra när jag skulle hoppa ett dubbel (?) hinder. Första hindret gick bra men det andra tvärvägrade hästen och jag flög över huvudet rakt på bommarna. Självklart flög jag ju inte över bommarna, nej rakt på dem såklart!

ngn gång bland de första gånger jag trillade av var när mamma för första gången skulle kolla på mig, också första gången jag skulle galoppera, hästen jag red var lite rädd för läktare och jag trillade av och satte mig på rumpan ^^ ;D

sist jag trillade av var när jag och en kompis red ut, och Ballerina fick lite sprall i benen, första gången höll jag mig kvar men inte andra, och då trmapde hon mig också :/ med broddar och allt, men dt är sånt som händer.. ^^

har inte ramlat av på kanske 8-9 år. det var på min förra häst. Vi red efter en stig i skogen och kommer fram till ett ställe där en massa träd har böjts ner över stigen. Jag ligger platt mot hästens rygg för att komma förbi. Efter en stund kikar jag upp för att kolla om vi var förbi men får då en gren i huvudet och släpas ur sadeln ner på stigen. Fick lite ont i rumpan och lite skrubbsår på armbågen. Hästen stannade när jag ropade som tur var.

Jag har gjort X antal prakt vurpor under åren en del har jag bara skakat av mig dammet på och satt upp igen och en del har resulterat i brutna armar, fingrar eller ben.

Men en minns jag mycket väl, det var min första häst (han som var stor som ett hus) jag skulle bara skritta i paddocken och knäppte inte hjälmen! sen fick jag för mig att jag skulle trava och givetvis galoppera! Ja sen fick han för sig att göra ett bocksprång som inte var av denna värld, jag har fått förklarat för mig efteråt av dom som såg att först kom hjälmen sen kom jag, hamnade på nåt vis under och fick en smäll i huvudet av ett bakben, jag kvicknade till liv när två st släpade bort mig från paddocken. Vad lärde jag mig av detta? Jo att alltid ha hjälmen knäppt.

#7 Ja, lite skickligare än ditt flyga in i hindren iaf =) Du vet att du ska ha med dig hästen ÖVER hindret va? ;P

#6 jag kommer inte ihåg senaste gången jag trillade av men det gör min man, det var då jag fick fjording förbud.

Sist jag ramlade av var för någon vecka sen. Min snälla häst tyckte det var så kul att hoppa över ett litet hinder i skogen så han var tvungen att bocka av mig efter (jag red barbacka)… Allt gick bra som tur var eftersom jag landade i en snöhög :)

#11 Haha, nej det har jag inte vetat?! Jag har nog missat den stora poängen med hoppningen märker jag ;)

Det hände två gånger efter varandra dessutom, det är också skickligt

Jag kommer inte ihåg alla avåkningar…det är för många för att hålla reda på….

Men en kommer jag speciellt ihåg, det var när jag red en arab Melker, han var inte helt inriden så jag fick börja med o hänga på honom, men iaf så hade jag o en kompis ridit ut på Melker o på en annan häst som stod i stallet. När det var ungefär 1 km kvar hem så blev Melker rädd för något, så han satte av i sken. Jag höll mig kvar, när vi sedan kom upp till stallbacken så hade jag stängt grinden till hagen som gick precis utanför stallet, Melker såg inte detta föränn han var precis inpå, då kastade han sig runt o jag for av, rätt igenom trägrinden. När jag kvicknade till så såg jag att jag blödde men visste inte var i från.

 När jag väl kommit in o tvättat av mig så såg jag att jag hade slitit bort nagelbandet+ lite till från ett finger + att jag ahde flyttat en kota i ryggen + att jag hade slagit i ett knä så jag kunde inte gå på flera dagar men upp på hästryggen var jag för det, eller ja när svullnaden hade gått ner på knät…

O rider gör jag ff men jag känner av ryggen ännu detta är nu 5 år sedan…

Jag har ramlat av en hel del.. De flesta gånger har man bara blivit lite omtöcknad och som mest tappat andan så har man suttit upp direkt igen, men en gång för ca 7 år sen så ramlade jag av en pålle och bröt axeln. Den är fortfarande inte bra, och blir bara värre och värre.. Kan inte ens borsta en häst med högerarmen mer utan att det värker, och så är jag såklart högerhänt.

jag kan ju berätta något som inte är så roligt..
min förra pojkvän, hade en plastsyster (hans pappas frus dotter), hon älskade tydligen hästar väldigt mycket, och dom hade kört henne till ridskolan som vanligt en dag, och hon hade ridit runt i något paddock-liknade, vet inte riktigt, i varje fall ramlade hon av hästen, och slog i bakhuvudet på något vänster på en sten, spräckte skallbenet..och dog senare på sjukhuset.
så på något sätt måste hon slagit sönder hjälmen, eller möjligen att den kan ha flyttats uppåt huvudet när hon ramlade..jag vet inte riktigt. men usch så hemskt !
hennes mamma älskade också hästar, men tittar väl knappt åt dom nu…

#17 så hemskt!

#17 usch, stackars föräldrar.. :/

Min värsta avtrillning var vid en hopplektion utomhus. Det hade regnat en del och när min häst kom på hindret halkade han ordentligt, jag flög över halsen på honom och ner på marken. Men det värsta var att hästen kom efter och landade över halva mig. 500 kg häst är inte så trevligt att ha över sig… sen låg han dessutom kvar, gjorde ingen ansats att resa sig. Ridläraren kom till undsättning men hästen hade svårt att komma upp och sparkade mig i magen och på höften. Det gjorde sjukt ont och det kändes som om blodet forsade ut, men det fanns inget sår alls. Fick bara extrema blåmärken *phu* Satt upp direkt och fortsatte hoppa, fast jag skakade som ett asplöv.

Jag har ramlat av 3 ggr. vad jag minns bäst och det på den häst jag har nu.

1:a gången när jag red med några kompisar på en åker och den ena stack i väg i full galopp och min häst sticker efter som en dåre och jag sitter där med långa tyglar. Ja, ni kan nog gissa hur det gick

2:a gången red jag barbacka och hästen började trava och jag tappa balansen (väldig dålig balans barbacka) och for ner i ett dike rätt på en sten.

3:e gången galopperade jag på en åker och hästen blev rädd och skuttade iväg i en 90 graders vinkel och jag for iväg som ett spjut. som tur var så var det snö ute så jag slog mej inte men hästen springer iväg och springer själv över stora vägen hem… hähä

Hu ja! så många rovor man gjort under åren. Men roligast var nog när jag gled av från stillastående.

oj, det minns jag ej, men det är säkert 99 gånger minst.

minns en gång när jag red min skötarhäst (islandshäst) jag var nog 11-12år.  då red jag barbacka och gled fram på halsen och ramlade framför honom och han hoppade över mig tvärstannade och stod och tittade undrande på mig,

en gång på min första häst (fjording) jag var nog 12-13år och skulle hoppa över ett dike, gissa vem som hamnade i diket ??

sista gången jag ramlade av var från min förra häst, då flög jag  av ordentligt, jag hade inte ridit på minst 1½år och köpte en fjording som jag skulle ut och lunka med i skogen då hon tvärvänder hemåt i full galopp och jag flög av som en vante och gjorde mig riktigt illa och blev riktigt rädd, nu ett halvår senare vågar jag galoppera igen på min nya pålle som är mycket mer pålitlig…

glöm det jag skrev i inlägg #9…Har precis kommit hem från stallet och ramlade av idag. Hästen, min nya lånehäst, blev rädd för skällande och hoppande hundar och tvärvände. Men det var i alla fall mjukt att landa i leran. Fats jag blev så blöt så jag kunde inte rida ut på Reddie sedan som jag tänkt.

Ett antal gånger…. (nästan, klarade hålla mig kvar)senast var i Måndags när jag skulle jobba Pim i kort trav utan stigbyglar och helt plötsligt fick för sig att börja bralla av sig all energi istället. Shirley var med och stod helt tyst, sen när jag fått stopp på Pim började hon asgarva…..…

Sessan - Du är tydligen inte den enda som missat poängen med att ta med sig hästen ÖVER hindret. Nån på Göteborg horse show gjorde samma sak såg jag på tv =) Du är inte ensam i alla fall!

Jag har också flygit av några gånger, ja fler än vad jag vill räkna i alla fall. ;-)
Det värsta var nog i alla fall när jag var med tjejkompisen och red. Hästen jag red fick spel, stegrade och sparkade backut som en tok. Kastade sig in i ett träd och bockade sedan vidare som en ännu större idiot. men jag satt kvar. Stärkt av det men ändå lite skakig i benen så tog vi långa rundan ändå, jag hade ju klarat något som jag aldrig kunde tro jag skulle greja. Så kommer vi i lungt gemak ner för en skogsstig, det var ingen jättebrant backe men nog kände man att det gick neråt. Plötsligt får kusen ett idiotryck igen och då slår vi runt. För när hon landade så var det ju nerförsbacke och hon började trava, trampar snett och så var fallet ett faktum. Så vi voltade ner för hela backen både hästen och jag. Otroligt nog var det bara psyket som fick sig en törn och inte kroppen. Hästen klarade sig utan skador och jag jobbar stenhårt med att våga trava igen.

En tjej i mitt stall red sin unghäst som vägrade att gå över en bro utan räcken över en jättebred och djup bäck. Unghästen hade precis kommit på att hon kunde hetsbacka för att undkomma arbete och gjorde det i tid och otid. Nu började hon iaf backa i hög hastighet och tjejen blev till slut fly förbannad och tänkte att "vill du så gärna backa så är det backa du ska få" och vände hästen och började backa över bron. Självklart blev det ett snedsteg och både häst och ryttare flyger rakt ner i bäcken och blir genomblöta båda två. till råga på allt går hästen upp på fel sida av bäcken så tjejen får sitta upp dyblöt o kall och rida en omväg på nån mil innan hon var hemma!!

Det har blivit några ggr genom åren.. Två av mina tre hjärnskakningar har jag fått av Stenen…

Hmm.. Senast jag ramlade av så galopperade jag barbacka på en eksemhäst med liiiite man, av den smalare varianten.. Plus att hon snubblade.. Hmmm.. :P Haha..

Har ramlat av mååånga gånger..
Det är tre avramlingar jag kommer ihåg bäst. Ena gången var på en hopplektion när jag red ett gotlandsruss som hette Barry. Vi hade stått stilla och väntade på våran tur att få hoppa banan. När jag ska skänkla honom så bockar han och jag ligger plötsligt på backen och fattar ingenting. Och min ridlärare började asgarva XD Sen kom hon fram och sa "Ursäkta, gick det bra?" Jag skrattade också. Det var en ganska komisk avramling..
En annan gång var efter att ha varit på en lång uteritt med min gamla medryttarhäst Walle, även han ett gotlandsruss. Vi skrittar upp för backen till stallplanen, och plötsligt ligger jag på marken. Han blev tydligen skraj när vi gick över eltråden som leder elekriciteten till hagen för den var på.  Jag var inte helt beredd då…
Och så den sista lite speciella avramlingen var första och enda gången jag ramlade av min foderhäst Armstrong. Det hände ungefär 2-3 dagar innan han skulle åka hem, jag hoppade lite sockerbitshinder när jag plötsligt tappar balansen på väg mot ett kryss och ramlar av på andra sidan  Jag trodde jag skulle klara mig hela foderperioden utan en avramling, men tji fick jag

Oj, har ramlat av mååånga gånger. Roligaste var nog när jag var liten och jag och en tjej till hade "ramla av flest gånger-tävling. Vi hade varsin shettis och som vi red runt på och hade hört att när man ramlat av 100 gånger var man en bra ryttare, så vi hoppade upp och ramlade av, hoppade upp och ramlade av osv. ett antal gånger…  Läskigaste var nog när jag gick omkull i krondiket med D-ponnyn. Tror det hade varit ännu värre när Flisan slog runt bakåt och jag hamnade under henne, men som "tur" var slog jag huvudet och fick hjärnskakning så hela den eftermiddagen är helt borta. Tur det för jag vet inte om jag vågat rida ut igen om jag kommit ihåg det…

På 3½ år har jag ramlat av en gång , på ridskolan , på shettisen . =) Hon hade precis börjat komma igång efter en vila , och av alla i gruppen så blev jag den utvalde , snacka om att plågas ! :P Hon var spänd hela tiden och hoppade till då och då , sen heöt plötsligt när allt börjat gå lite bättre , brukade hon dyka ner huvudet vid sidorna av paddocken , där det fanns gräs och försöka hinna innan jag reagerat . Men sen en gång när vi skulle hoppa ett hinder , var jag så beredd på att hon skulle skutta över det , att jag inte hann med henne när hon tvärstanna , vände håll mot gräset , dök ner huvudet och började äta . jag ramlade av framför henne , men hon verkade helt oberörd , den rackarn ! :D Oj , blev lite långt .

Jag har ramlat av 2ggr på sandy och en gång på soya.

Första gången ja ramla av sandy red linda soya och vi var i skogen och skulle hoppa lite terränghinder. För soya var det rena barnleken, hindrena va låga. Men så trodde Sandy att hon kunde göra lika som soya. Så när Linda smackade på soya så trodde sandy att hon skulle göra likadant. Så full fart mot ett hinder, i en konstigt snabb trav, och så kom hindret. Hon kunde inte bestämma sig om hon skulle hoppa eller inte, så på väg över hindret så ångra hon sig o hoppa åt sidan.

Det slutade med att jag låg på marken, men helt trasiga byxor, hon hade broddar på sig så hon slet sönder byxorna när hon trampa på mig. Sen ställde hon sig i ett hörn o skämdes!

Tre gånger har jag ramlat av de 6 ½ åren jag ridit.

Första gången var när jag och min första medryttarhäst värmde upp i paddocken som var full av djup snö. Han lyfte så fint på benen och gick riktigt bra den dagen!
Så plötsligt ramlade det ner massor av snö från ladu-taket som står bredvid paddocken, Quito blev jätte rädd och tog ett skutt rakt upp och rakt åt vänster. Jag "gick" av, liksom bara gled ur sadeln och landade i snön. Det gjorde absolut inte ont - det var bara en rolig erfarenhet. ;) 

Andra gången var när jag hoppade honom ca 90cm (han själv var ca. 123cm) och han då självklart skulle göra lite bocksprång efter hindret. Jag flög av eftersom jag inte var beredd, men det gjorde inte ont alls den gången heller utan det blev lite skrattattack, sedan upp och rida vidare igen.

Tredje gången var rätt illa. Jag red Quito på vintern i skogen och min kompis cyklade bredvid. När vi kommit till återvändsgränden på den skogsvägen skulle jag vända om, och slog antagligen emot hans kors lite när jag satt upp efter att ha druckit lite. Han började bocka och sparka bakut, och jag försökte hålla mig kvar men tillsist åkte jag av och landade HÅRT på höften, precis på en isfläck. Jag blev chockad först men sen fick både jag och kompisen brått att fånga in Quito som börjat trava hemåt. Vi sprang (eller, hon sprang, jag haltade) efter honom men han var hela tiden precis utom räckhåll. Det slutade med att han sprang hem själv och vi fick ringa ägarna och be dom möt upp honom så han inte skulle bli påkörd. Han var nästan hemma när dom fick tag på honom, men jag satt upp igen och red den lilla biten hem.

Hade ett rejält blåmärke på hela vänster höft ett bra tag efteråt, men jag kunde bara inte vara arg på den söta lilla krabaten, som nu tyvär inte längre finns hos oss.. <3

byebye vad gjorde Soya när du ramlade av då?

#36 - det va rätt kul, eller måste ha sett kul ut! Vi var ute med maraboy, sandy och soya. Det var en tjej som provred sandy, som skulle bli medryttare. Sen på vägen tillbaka hade vi galopperat på en äng, och när vi saktade av så såg hon något som hon hoppa till för, så åkte jag av och någon sekund senare åkte hon som provred sandy av. Antar att vi båda var för avslappnade…

Förstår. Elin ramlade också av en gång på Soya. Hon hoppade åt sidan i galoppen. Inte alls roligt faktist.  Men det ser kul ut. hi hi

För ca 2 år sedan när jag red min mammas Fullblodssto, fick hon "fnatt" över en ljusfläck i ridhuset som hon "ALDRIG" hade sett innan och föll i galopp in på volt i vänster varv och jag var inte beredd på det och när vi inte hade "kontakt" med varandra vid andra sidans långvägg körde hon en "Bambi på hal is" och jag flög i en båge över hals och huvud, landade på rygg med tyglarna i vänster hand. Tappade luften rejält och kunde inte hoppa upp igen den dagen, men 2 dagar senare var jag i farten igen och red henne. Då red jag för min duktiga syster som hade sin Border Collie-tik med inne i ridhuset. Jag är van vid att rida med familjens och vänners hundar, så det bekymrade mig inte alls. Allt gick bra tills i slutet på sista övningen, då hästen föll i galopp mitt i cavalettidelen, hunden "busade" med och skulle springa efter oss. Hästen sänkte bakkärran och ökade galoppen, men jag höll mig lugn. Gjorde en tabb och tog tag i framvalvet med ytterhanden istället för inner och vi kom in på diagonalen från volten, mitt på medellinjen bestämde jag mig för att "hoppa" och släppte stigbyglarna, vid väggen hoppade jag av utan skador. Visste att jag skulle landa i gruset i vilket fall som helst.

Jag har ridit efter det, men inte på henne då don står ca 60 mil fån mig.

Har ramlat av MER än 100 gånger! Säkert 500 gånger. Men, sen var man ju lite crazy som liten också!

jag har rammlat av 3gånger! haha! 1gången var det på en häst som hette Domino, jag tappade balansen i galopp! 2:a gången sprang ridläraren bakom Fantomen(favorit) bara för att han var slö, då hoppade det fram en katt framför! 3:dje gången(hände för typ 2månader sen) då red jag och min kusin själva i ridhuset en stund då frågade jag henne om vi skulle galoppera(Vi fick inte det utan våra mammor) mm…då började jag fatta galopp då hoppade det fram en katt framför Fantomen, som jag red..då svängde jag, det råkade stå ett jättehögt hinder där..Fante tvärstannade och jag åkte in i hindret! uhh! jag hade väst som tur var! Jag sa till min kusin att inte säga något till någon. undrar om hon gjort det?

En massa gånger, en av gångerna jag minns bäst är när en C-ponny på ridskolan bockade av mig och jag gjorde världens volt över huvudet på henne.

Sen minns jag första gången jag red ut barbacka på min Roll, Rammlade av 5 gånger ^^

jag trillade av när jag var mindre och vild. nu är jag mer försiktig av mig

Har gjort en riktigt snygg avsittning engång. Var och skrittade i skogen efter stormen och skulle som vanligt gå under en ung tall som hängde över vägen. Bara det att det snöat ännu mer under natten så den sjunkit en dm eller nåt så när jag kommer fram så kom jag av mig helt och glömde huka mej så tja, jag åkte över rumpan bakåt.

Sen har vi 3 praktfulla ofrivilliga avsittningar på film varav 2 är vid hoppning och en barbacka-rejs över en äng.

Tror 95% av mina avfallningar från Peppe är vid hoppning, min envisa korkade ponny som inte alltid behagar hoppa :D