Ja jag importerade ju själv en i höstas, så att så länge man vet vad man gör, vilka risker man tar och allt så kan det allt bli hur bra som helst. :)

Jag tycker ju dessutom att hästar uppvuxna på Island oftast har trevligare lynne… Men det är klart att det finns undantag åt båda håll. En flockuppfödd svensk islänning kan ju vara precis lika trevlig. :)

Men ja, hittar man det man söker i Sverige så är det ju helt klart enklare (och billigare) att ta det den vägen. Då har man ju även större möjlighet att träffa och se hästen, samt provrida, om man nu inte har råd och möjlighet att åka till Island och testa hästen där. Men så finns det ju större utbud på hästar på Island, så letar man efter något speciellt, som en viss stam, färg eller annat så kanske import är enda alternativet.

Jag hade tur och fick hem en häst som tog hela resan med ro. Hur själva flyget gick vet jag ju inte, men hon mådde bra när hon kom hem, och hade inga som helst problem med nya stallet, kamraterna och miljön. Annars finns det ju mycket här som de inte har på Island, bara en sån sak som att rida i en skog kan ju vara läskigt för många…

Men sen är det ju eksemen också, som du nämner. Men ser man till att behandla hästen som en eksemhäst hela sommarperioden (ca maj-september) med täcke, smörjning och installning de värsta knottperioderna de första åren så finns det stor chans att hästen klarar sig från det. Sen även att importera under hösten/början av vintern så hästen får vänja sig lite innan insektschocken kommer.

Ännu en risk med import är luftvägsproblem, har hört om flera hästar som fått det av transporten till Sverige. Min har klarat sig från det i alla fall, och skulle tro att det bara är en liten del av alla hästar som får problem, men risken finns.

Sen är det ju priset också. Om nu inte importpriset ingår så bör man räkna med ca 20-25'000 kr extra.

#1

Jag tycker ju dessutom att hästar uppvuxna på Island oftast har trevligare lynne… Men det är klart att det finns undantag åt båda håll. En flockuppfödd svensk islänning kan ju vara precis lika trevlig. :)

Håller inte själv på med isisar, men måste fråga:O)

Har fått för mig att många islänningar får gå i flock i flera år utan ngn kontakt med människor… På vilket sätt skulle detta vara det bästa? Att börja hålla på med en helt ohanterad 3åring måste ju vara klart svårare än att umgås med hästen direkt från start och hantera den lite.

Skulle det vara skadligt för hästen att bli hanterad från låg ålder?

#2 Nej, de går i stora flockar, får lätt kontakt med människor, men helt utan krav. De har automatiskt respekt för människan när de börjar hanteras bara man är trygg och säker, eftersom de efter sin uppväxt behöver en ledare. De blir även otroligt signalkänsliga, vilket gör att det räcker med rörelser och röst för att visa vad som är önskade beteenden och inte.

Precis som Alex säger så har de respekt för människan. Jag kan säga att till 90% av alla islänningar jag har träffat så har det varit så här:

- Svenskfödda är väldigt "på" och visar inte direkt att de har någon vidare respekt för mig. De är stora och ska synas, går på mig och är ofta jobbigare att hantera från marken. Så har det varit i alla stall jag har varit i, så man kan inte säga att det är uppfödarens/ägarens fel.

- Islandsfödda har varit 100 gånger enklare. De är lättare att arbeta med (både från marken, även i vissa fall från ryggen). De respekterar mig och är inte lika "mänskliga" som svenskfödda hästar är, d.v.s. de är riktiga hästar och håller sig till det (jättedåligt förklarat :P).

Kan ju t.ex. ta stallet jag är i nu. Finns en svenskfödd och en islandsfödd islänning där. Den svenskfödda springer rakt över mig, totalignorerar mig när hon känner för det, vill verkligen bestämma över mig, envis och tjurig.. Ja, jag kan fortsätta hur länge som helst. Däremot fick hon en halvtaskig period under sitt liv för några år sedan, ännu en faktor till varför hon är som hon är.

Den islandsfödda är en av de trevligaste hästar jag har stött på. Det säger alla som jag har tagit med till stallet. Alex kan intyga, det är en stor skillnad mellan hästarna där. Hon är helt underbart enkel att hantera. Jag skulle inte ha några som helst problem att låta en liten unge gå in till henne, borsta, mysa, rida osv. Jag skulle inte vara lika säker när det gällde den svenskfödda..

Och om du dessutom ser på det så här. Under själva inridningen så hade den islandsfödda bara fått lite hantering och hon kunde ridas från dag ett när hon fick en sadel på sig i stort sett. Den svenskfödda krävde betydligt mer jobb. ;)

Det blev nåt fel i slutet där va?

Och om du dessutom ser på det så här. Under själva inridningen så hade den islandsfödda bara fått lite hantering och hon kunde ridas från dag ett när hon fick en sadel på sig i stort sett. Den islandsfödda krävde betydligt mer jobb. ;)

Gissar att någon av dom ska vara den svenskfödda?

förmodligen den sistnämnda :O)

Men om man nu direkt från start talar om för sin unghäst vad som är OK eller inte så borde man ju få samma resultat oavsett om den är född i sverige eller på island?!?

Jag har hållt på en del med min unghäst, redan från start och tydligt visat vem som är boss med signaler som hon förstår så det verkar ju mer att det har med HUR man hanterar dom och inte vart dom är född

men en människa kan väl aldrig ersätta flockuppfostran? dessutom blir det enklare för människan att låta hästarna själva uppfostra varandra och sen plocka in hästen när det är dags för inridning;)

Fast jag tycker att benämningen "islandsfödd" vs "svenskfödd" är fel. Man borde väl snarare prata om flockuppfödd vs icke flockuppfödd. Nog borde man om man vill kunan föda upp hästarna på samma sätt i Sverige, dvs. i en flock, precis som att man på Island kan välja att inte ha dem i en flock om man inte vill.

Som #7 säger, en människa kan inte ersätta en flock. Vi har inte lika tydliga signaler, och en ung häst som har levt med nära människokontakt från dag ett har ingen naturlig respekt för en, utan vi är "vardagsmat" för den. Vilket gör att den såklart testar oss, och försöker klättra i rang över oss, eftersom vi blir precis som vilken annan flockmedlem som helst.

Vi borde väl egentligen starta en ny tråd om detta om vi ska fortsätta diskutera det, eftersom det var importerfarenheter och inte lynne trådskaparen ville veta om.

Fast lynne har väl en hel del med import att göra, det är ju en viktig del av hästen. Om någon har sett tydliga skillnader alltså.

En nackdel med att importera är ju att det blir svårare att få tag på uppfödare och tidigare ägare om något sådant skulle behövas.

Jag vet inte hur utbudet ser ut i Sverige, kan tänka mig att det finsn betydligt mer att välja på än för bara några år sedan. Tyckte Alex sa något bra, att om det är något särskilt man vill åt så kanske importera är enda sättet,

självfallet kan inte människan ersätta en flock, det har jag heller aldrig påstått, men hästen kan gå i flock men ändå ha god kontakt med människor.

Vill vi inte att hästen ska se oss som en flockmedlem? Då med högre rang än den själv.

En häst som inte haft kontakt med människor de första 4 åren av sitt liv, kommer ju att börja testa den också, när den väl blir hanterad, enda skillnaden är ju åldern när den börjar testa…

Vill jag jobba på rangordningen redan från fölstadiet eller vill jag vänta tills hästen är 4 år????

Rangordningen måste ju fastställas ngngång, det är ju oundvikligt

Min islänning är ju född i sverige. Jag köpte honom när han var 6 månader gammal. Vi skötte honom som vilken häst som helst. Får gå in på natten i egen box osv. Han fick gå med några valacker som inte är islänningar. Jag har inga andra islänningar på min gård nämligen. Utan det var halvblodsunghäst och en gammelman som är halvblod/fullblod. Dom tre har lekt massor ihagen.

Jag har inte gjort något speciellt alls med honom. Han fick gå på ett stort bete som 1 åring med mina andra. Jag fick låna ett större bete den sommaren. Har eg eget bete men ville vara fri den sommaren själv. Han kastrerades på våren som 1 åring sedan åkte han bort. Han var svår att få tag på i hagen så han fick vara.

Den dagen vi skulle ta hem honom kom han till mig. Precis som han fattade vad vi skulle göra. :) En vecka efter ankomst hemma så började han klia sig och fick eksem. Därför har man kanske hanterat honom lite extra mot annars.

NÄr vi väl började rida in honom gick det jättebra. Han började konstra efter ca 1 års ridning. Nu har han nyss kommit hem från en månads töltsättning hos en underbar kvinna. Hon sa att han var lättlärd och villig att lära. Inga problem alls. Och han är svenskfödd. Så det gäller inte alla svenskfödda. Mina grannar har fått några föl också och dom är också väldigt lätta att ha att göra med. Så det har nog alldeles på individen också. Känner en till som föder upp islänningar. Hon lämnar bort på hingsbete osv. Tror inte att man alltid behöver göra det faktist. Titta på individen och se hur han är först. :)

#10 Att få tag på uppfödare och tidigare ägare är inga större problem. Eller ja, beror ju på vad som menas med att "få tag på"… Men uppfödaren hittar man ju via hästens gårdsnamn, och övriga ägare finns listade på World Fengur. :)

#11 Nej, alla börjar inte testa. Och framför allt inte lika mycket. En flockuppfödd som testar gör mer försök "undrar om jag kan göra såhär…" och när den får en tillsägelse så inser den att det inte gick och testar inte igen. De svenskfödda jag hanterat är mer "jag vill göra såhär, och skiter fullkomligt i vad du säger om det".

De saknar respekt helt enkelt, för de ser människan mer som en jämbördig kompis än en ledare.

Jag kan ju säga såhär, när jag jobbade på Island och vi vallade in hästarna i stallet och det var nån/några som ville ta sig ut, kunde jag lätt ställa mig i dörröppningen för att de skulle stanna inne. Sträckte jag bara för en arm kunde de sticka ut, men stod hela jag mitt i dörren så stannade de framför mig. Det kan jag lova, är inget jag skulle våga göra med ett gäng icke-flockuppfödda hästar, eftersom det är stor risk att jag skulle bli översprungen.

#5 - Haha, jag har ingen aning om vad du pratar om nu.. Tack för att du såg! ;)

Hmm, ska snart dra på körlektion, hinner inte läsa igenom detta, borde eg. redan gått hemifrån. :P

Tjaaa… Disa är importerad från Island och hon är kanonsnäll på alla sätt och vis. Tycker att hon är stadigare och tryggare i temperamentet än Sillen som är svenskfödd men det kan ju också bero på individen.

Disa kan vara envis och testa en men om man säger till bestämt en gång så slutar hon och gör som man vill. Upplever det som om de islandsfödda hästarna lyssnar mer.

Den islandsfödda Disa har dock inga eksem utan det har istället svenskfödda Sillen (fick det när hon avvänjdes från sitt föl).

Vi imprtorade ett sto för måånga år sen, kanske 12-14 år sen. Hon var jätterädd för människor, och det tog lång tid tills hon litade på någon människa. Hon var ohanterad och unghäst.

Vi har ju våra hästar i storflock, ca 15 hästar. Den "utbildningen" fölen och unghästarna får av de äldre hästarna kan människan aldrig gämföra sig med. Tycker vi är lyckligt lottade som kan ha våra föl på det sättet!!!