Hmmm.. det har aldrig hänt mejj! mina fötter flyger ut av sig självt när jag trillar av! haha

Jag trillar aldrig av så jag vet inte

Mina ridskor är så himla breda så i vissa stigbyglar fastnar skorna när jag inte trampar ner hälarna ordentligt, som tur är har jag inte ramlat av med foten fast.. ännu. Men jag ska köpa nya ridskor för mina håller på att gå i upplösning..

Jag gjorde en gång när jag var 12 år,obehaglig upplevelse.På den tiden var det inte mycket säkerhetstänkande,åtminstone inte där jag red.

#1. samma här.. haha. eller så rider jag oftast barbacka när jag trillar av. så då har man inget att oroa sig över.

#2. dryg. ;)

#3. funderat på att köpa stigbyglar som sänker hälen istället?

Har aldrig hänt mig att jag ramlat av och fastnat men det har varit nära. Inte för länge sen när isisen bockade for båda mina fötter in i stigbygeln och skulle jag ha flygit av då vet man ju inte hur det skulle ha gått. Visserligen red jag med vanliga tossor den gågnen men men…

Jag ska ha såna stigbyglar med gummiband i framtiden, nu har jag ridit med helt vanliga.

Jag har gjort det 1 gång. Det var i vintras. Eller jag följde bara med ett par meter innan jag kom låss. Jag sträckte baksidan av knäet. Efter den avramlingen så hade jag stigbyglarna långt ut på foten, vid tårna.. Det tog ett tag innan jag vågade ha dom som vanligt igen..Men nu har jag köpt ett par andra stigbyglar =)

Jag har fastnat två ggr i en stigbyglar med gummisnodd. Första gången lossnade stiglädret efter några meter och andra fick dom stopp på hästen rätt så fort, jag gjorde som tur var inte illa mig nån av gångerna..

#7. #8. ni som fastnat i stigbygeln.. hur har ni fötterna i stigbyglarna egentligen ?

Jag fastnade en gång i stigbygeln när jag var ung och red ut med en häst som började att skena. Jag hängde t o m med foten ett par meter innan den slank ur. Det var väldigt otäckt. Jag höll på att komma under hästen med kroppen. Det var därför jag slutade rida som ung. *ler*

Sedan när man blev äldre och inte klokare började att rida igen. Nej, förresten där emellan åkte vi ett gäng och red några hästar som tydligen stått väldigt länge. Vi var tvungna att rida ut över en 90 väg. På vägen hem skenade min häst rakt mot en långtradare. Hästen blev rädd för en långtradare bakifrån. Jag har aldrig varit så rädd i hela mitt liv tror jag. Jag fick kasta mig i diket. Efter att jag gjort det så ändrade hästen riktning. Tur att den gjorde det annars hade den blivit påkörd. Det var bromsspår från båda hållen av båda långtradarna. Fy fan vad äckligt det var.

Har ramlat av en gång , på en shettis över halsen , så det var inte så värst farligt . (:

#10 Usch vad hemskt !

Jag har aldrig fastnat när ja har ramlat av.

# usch! det lät inte roligt! *ryser*

Var med om en läskig grej med min förra ponny en gång. Jag galopperade över en stubbåker, min ponny brukar jämt sakta in när jag ber honom om det men den här gången blev han antigen rädd eller så ville han bara inte lyssna. Isället för att stanna la han sig på bettet och ökade galoppen, eftersom han hade fullt upp med att bråka med mig såg han inte att det var ett krondike mellan den åkern vi sprang på och nästa. När han väl upptäckte det var det försent. Vi brakade rakt ned i diket. Jag flög av snett över halsen(på nåt sätt) och lyckades linda fast stigbygeln på foten. Jag måste ha slagit huvudet i nåt för jag minns inget mer förrän jag vaknade på andra sidan. Som "tur" var hade hästen gjort illa frambenet och lindad tygeln runt andra frambenet så han stannade när han kom upp från diket. Jag lyckades efter lite ansträgning ta mig loss och leda hästen hem.  Vill inte tänka på vad som kunde hänt om hästen fortsatt i galopp över nästa åker, med mig hängande medvetslös i stigbygeln, usch.. Som tur är gick det bra, jag klarade mig med bara skrubbsår och hästen blev också bra efter nån månads vila.

usch igen… =/

#14 Hemskt , men tur att det gick bra !

#9 Man kan ha fötterna precis som man ska, men om hästen är stökig så kan man faktiskt tappa balansen o fötterna åka in i stigbyglarna. Jag har aldrig fastnat men jag har inte fötterna så långt in så jag hinner tappa dom.

jag har fastnat i stigbyglen en gng… det var på en ridskoletävling på oskar när jag var liten. på uppvärmninen i ridhuset fick hästarna spatt och brallade iväg allihopa, jag trillade av med foten i oskars stigbygel och drogs med…. inget skoj. kommer inte ihåg vad det var för sorts stigbygel eller hur jag hade foten eftersom det var måånga år sedan…

#9 Suttit o funderat lite på hur jag brukar ha fötterna egentligen, svårt att komma på bara sådär, inget man direkt tänker på när man rider ju =) Men jag brukar ha stigbygeln rätt så långt fram (vid fotbladet?), är jag rätt så säker på. Både de gångerna jag fastnade hade hästen först stuckit med mig, då tappar man ju balansen lite så då halkade väl foten in o fastnade.

jag vet att jag har stigbyglarna fel, man ska ju ha dom på det bredaste stället på foten, men jag har dom faktiskt ganska långt ut, nästan på tårna. jag tappar hellre dom än fastnar. jag har så himla breda fötter (därmed skor) så jag är lite nervös att jag fastnar…

#17. varför rider man på en stökig häst? som jag brukar säga.. det som inte funkar på ryggen ska man fixa från marken först ..

Ja, eller tvärtom för mig. När jag inte kunde hantera gobban så bra från marken så hoppade jag upp på honom i stället. Det gick kanonbra. *ler*

skulle aldrig jag göra gejsa.

Nej, många sa att han skulle bli min död. Men jag lever än. Han är skitfin att rida men kan vara lite stökig på marken. Eller var stökig. Nu är han otorligt lugn vet inte vad det är med honom. Om han har blivit gammal helt plötsligt eller värmen.

det är säkert värmen, de är ganska loja här ute med.. :D

Ja, man får hoppas det. Saknar mitt lilla vildjur. *ler*

igår regnade och åskade det lite här… var jätteglad på regnet, men inte åskan… :D

inget här iaf. sparde du inte lite till mig då? Du som ville ha av mig.

*fnissar* idag har det baske mig ÖST ner! vi var ute och hämtade min sadelkammare, stod med traktor och hade precis lyckats få loss den. sen öppnade sig himlen i ungefär 10 min och det var droppar stora som hönsägg… ;) dom var enorma!

sen regnade det oavbrutet i ngn timme…. samtidigt som det åskade ordenligt… :S

avis gejsa?

Ja, det kan du ge dig på Inte en endaste droppe har vi fått. Fy fasiken.

Ja har bara gjort roliga avramlingar.. Med ryggsäck på ryggen, så skulle jag hoppa av en isis, jag slängde benet över ryggen på hästen och den samtidigt drog ner huvudet för att äta.. Så jag for över halsen och landade framför huvudet på den (red barbacka).. En till sak jag gjort (på samma häst och även denna gång barbacka med ryggsäck på ryggen) är att landa på andra sidan när jag skulle hoppa upp.. Jag hade då inte varit ute i det stallet på läääne utan var van vid större hästar från ridskolan, men jag tog i lika mycket när jag skulle up iaf. =P Shit vad min kompis skrattade åt mig!

hahahahah det är kul o se. har jag också sett, trodde jag skulle dö av garv när en kompis flög av på andra sidan

Det gjorde min gubbe första gången han skulle sätta sig upp på Gejsa utan sadel. Han tog i så mycket att han ramlade över på andra sidan. Gejsa som knappt var inriden och bara 3 år stod helt cool och bara vände på huvudet och tittade på gubben där han låg i gräset och skrattade.

Min lillebror gjorde det på 80-talet då han red på min ponny… Han släpades efter hästen ett bra tag innan hon stannade. som tur var så blev han inte trampad… men efter det så ville han aldrig rida mer…

Min fd hovslagare red sin häst som hade haft 6 mån vila i vintras och flög av. Han fastnade i stigbygeln och skadade sitt ledband. Han kan aldrig mera rida !!!

Min komis åkte av åt höger och satt fast i vänsterstigbygeln. som tur va så stannade hästen.

sen hände det en olycka på ridskolan för ett-två år sen(?) där en hästkunnig mamma lånade en ridskoleponny så hennes dotter på typ 7 år kunde få rida lite i skogen. mamman gick och ledde men släppte och gick bara bredvid efter ett tag. helt plötsligt blir hästen livrädd och börjar skena. ungen åker av och fastnar, ponnyn trampar och sparkar flickan i huvudet medans hon springer. flickan dog av skadorna.

Usch vad hemskt, nu tänker jag börja rida utan stigbyglar efter att läst detta. De kan ju bli rena dödsfällan!

Kan man helt hindra att fastna om man rider med stigbyglar som har gummisnodd då?

#31 , hihi så hände för mej också , när jag skulle upp på ett litet gotlandsruss , helt plötsligt låg jag på andra sidan av hästen när jag skulle sitta upp barbacka .. Åh fy , alla i min ridskolegrupp sotd å skratta åt mej ..

#36 Huu , vad hemskt !! Tänk att så lite kan göra så mycke , stackars mamman efter ..

Usch vad otäckt! Stackars barn och mamma. Undrar om hon förlåter sig själv efter detta. Varför släppte jag taget…

sussi! gummisnodd ska ju gå av om du fastnar. Det är det den är till för.

Det är extra synd om den familjen för dom trodde först inte dom kunde få barn så dom adopterade en flicka (från japan?) men fick några år senare ändå den här dottern som dog i olyckan. Den adopterade dottern red oxå tidigare men slutade omedelbart och sålde sin ponny på stört. (tro jag det, fy vad hemskt. alla häromkring tänkte nog på olyckan varje gång dom hoppade upp på sina hästar)

#41# Så du menar att det hade varit mindre synd om dom ifall deras adoptivflicka hade dött i stället?

#42 det har jag aldrig sagt. men du verkar ju gå in hårt för att missförstå mig. dom trodde ju inte dom kunde få barn så dom borde ju blivit om möjligt ännu gladare när dom till slut fick ett. dom har ju redan haft så mycket motgångar så jag tycker inte det är rättvist att dom ska behöva vara med om det här. vissa klarar sig utan tragedier med sina barn, andra drabbas stenhårt.

Nej, det var ditt inlägg jag inte gillade. Precis som om det var mer synd om dom för att det var deras biologiska barn som dog.

Exakt var får du för dig det? det står att "Det är extra synd om den familjen för dom trodde först inte dom kunde få barn så dom adopterade en flicka (från japan?) men fick några år senare ändå den här dottern som dog i olyckan. "

uppdelat: 1.det är extra synd om den familjen eftersom dom inte trodde dom kunde få barn först. 2. så dom adopterade en flicka. 3. men några år senare fick dom åndå den här dottern som dog i olyckan.

VART sjutton låter det som att det vore bättre att den adopterade skulle dött? LÄS ordentligt innan du säjjer nåt.

Snälla du var inte så arg!! Jag kan få det till det och det kan säkert andra också. För varför skulle det vara extra synd om dom. Ett barn dog oavsett hur eller vilket barn det var.

Jag har själv en adopterad flicka så jag tog åt mig alldeles särskilt åt ditt skrivande.

jag fattar bara inte hur du får det till det. det står ju klart och tydligt att dom forst inte trodde dom kunde få barn och att det var synd om dom för det. sen att dom adopterade en flicka. sen att den biologiska dog. anledningen till att jag skrev att det var extra synd har inget med olyckan att göra. det var menat till den första sorgen att inte kunna få barn.

Suck!  Ids inte ens kommentera längre. Du förstår nog tids nog vad jag menade.

och om du läser det nogrant förstår nog du budskapet med inlägget.

#21 Min häst får gärna busa till ibland om hon är glad, är bara glad om hon visar vad hon tycker. Sällan hon busar o stökar, endast när hon är glad, något är fel el. om det är jobbigt. Det är bara bra om dom försöker visa sina känslor…

min vän fastnade i en stigbygel när hon hoppade. flög av men hängde fast i ena foten, flög runt som ett snöre efter hästen som blev rädd och brallade i panik och försökte sparka av henne. det var fruktansvärt att se på, men som tur var blev det inte mer än blåmärken och uppskakade människor och hästar.