Halsrem funkar bättre. Kan vara t.ex. ett gammalt stigläder runt halsen. Det hade jag som nödbroms/balanssnöre på Mangis när vi red ut.

Halsrem funkar riktigt bra faktiskt. Annars skulle det kanske vara en ide att inskaffa en barbackagjord :)=

Barbackagjordar tycker jag är ett riktigt otyg. Stigbylar ska sitta i en bom som fördelar trycket, annars blir det ett mycket större tryck på hästens rygg…

men grejen med en barbackagjord är ju mer att kunna ta något slags stöd om man behöver, men i övrigt rida som om man rider barbacka. Då blir det ju inget punkttryck. Inte rider man lätt och står i stigbyglarna i en barbackagjord?

 Jag gillar min gjord starkt eftersom jag som är lite feg och har lite dålig balans att rida barbacka känner mig tryggare och kan faktiskt öva upp min balans genom att rida barbacka med gjorden. Samtidigt får man inte tro att en barbackagjord är detsamma som en sadel eftersom den lätt hamnar snett och det lätt kan hända olyckor om man tror att man sitter stadigt.

Själv ger jag mig endast ut i lugnare farter för att öva upp min egen balans. :)

Ja, jag tror säkert att det är så den är tänkt att användas. Men det betyder inte att alla gör det… Bästa sättet att öva upp sin balans är att rida utan stigbyglar (och allt stöd du tar i ett par sådana ger ju ett tryck på hästen). Visst, jag håller med om att det är jättesvårt! Men man vinner mycket om man vågar…

Barbacka gjord är inte gjord för att rida "ordentligt" i om jag har fattat min kusin rätt.. det är ju meningen att man ska bara sitta ner och inte ridalätt osv.. det är då det blir trycket som man inte vill ha…

klart det ger tryck när man använder dem, men stödet tar man ju bara vid behov, och förhoppningsvis behövs det inte. :) Det är mest för att jag är feg, jag vågar inte rida ut helt barbacka. Ju äldre man blir desto fegare blir man… :) Men efter att ha övat upp balansen tillsammans med gjorden går det nog å rida utan sen också. Det handlar mest om självförtroende i mitt fall, och iallafall jag tycker om min gjord och tror mig veta hur den ska användas på rätt sätt också….

#7 Oj, jag hoppas att du inte tog det som personlig kritik. Det är så svårt att uttrycka sig skriftligt utan att kliva någon på tårna. Men jag har svårt för onödiga prylar och höga krav på mig själv. Klart att du för den skull inte behöver använda min måttstock. Men du kan ju prova nästa gång att försöka känna efter hur mycket du använder stigbyglarna. För, som sagt, varje gång du tar stöd ger det ett tryck. Hur stort det blir beror på hur mycket vikt du lägger i det. Jag har alltid funderat över om det inte är större skaderisk eftersom risken är stor att man reflexmässigt tar ett ordentligt stöd i stigbyglarna om det händer något - och då får hästen ett rejält tryck över ryggen…

Kör en halsrem, sedan har du en vojlock med en täckesgjord runt om.

Voltigegjord är jättebra, rejäla handtag man kan hålla sig i om man tappar balansen. Börjes har en lite lättare gjord för 500:- Börjes. Sör bara på voltige så kommer gjorden fram

Tack… jag tror nog att jag kör på en volttigegjord, de tänkte jag inte ens på… Halsrem känns lite läskigt, jag tror inte att hon kommer att gå med på det.

Barbackagjorden är nog bra, om man nu är duktig med att hålla ändan på plats. Risken är allt för stor att jag glömmer mig om det händer något. (Jag har ovanan att ställa mig upp för att kunna ta stötarna med benen när hon börjar fara.) å, jag glömde att skriva att hon bockar och kickar lite när hon blir glad i galoppen… :)

Men en v-gjord borde vara en god ide, då kan jag greppa tag utan att känna att jag riskerar att skämma eller skada henne. 

Jag ska prova.

Toppen! Gu va bra det är med sidor som denna där man kan få en massa goda råd. Tack allihopa.

eller gör du en sån här

#8: Ingen fara, jag skäms mest lite för att jag är så feg! :D

Det är den bästa uppfinningen sen glödlampan :)

Tjohoo. Fan va skoj! En sån måste jag fixa till min lilla travare om inte annat. De ser rätt så stadigt ut. :) Skoj!!!

Det var många som tipsat om halsrem. Tänkte direkt på det när jag läste det översta i denna tråd. Halsremmen kan bestå av en sån där skakelrem som man virar runt när man selar med classic travsele. Den är smalare är stigläder och lagom lång. Det känns som en tygel i handen.

Även när man rider med sadel kan den vara bra att ha om hästen gärna bockar eller kastar åt sidan så slipper man rycka hästen i munnen om man själv hamnar i kraftig obalans. Jag började med halsrem när jag en gång hade ett sto som var rädd och skvättig för ALLT. Men hon blev bra så småningom, halsremmen funkade tillslut som hjälper, det gick att rida på bara den…

Numera rider jag alltid med halsrem när jag rider barbacka.

Men den där hemmabyggda kameldrivarkudden såg inte dum ut…

De där med att ha en halsrem för att inte rycka hästen i munnen låter ju inte så tokigt heller. Min egna kuse har lite fjoll för sig i bland när vi rider ut, bla när det gäller vatten. Han kan plötsligt få för sig att hoppa över vattenpölar. Pinsamt men sant…

Va det gäller travar stoet så är jag inte så säker på att hon kommer att godta en rem runt halsen. Hon fladdrar med näsborrarna och rullar med ögonen åt allt som är nytt. Men till hennes ära måste jag säga att hon alltid kommer tillbaka när hon inser att jag inte är med längre, sen står hon där och blänger på mig tills jag krupit upp på ryggen igen.

När jag började med halsrem var jag så illa tvungen. Stoet (en Welsh Cob) var livrädd för allt som rörde sig, hon kunde helt plötsligt befinna sig fyra meter åt sidan såväl som uppåt, framåt eller bakåt. Åkte jag då av, så hade jag ett h-sike att få tag på henne för hon var väldigt skygg och svårfångad också.

Låter som ett hopplöst fall kanske, he he…

Nejdå, hon blev med tiden så fin, man fick ta det så varligt med henne, alltid vara lågmäld och lugn själv. Hon blev så trygg med en till slut att hon försökte gömma sig bakom en om hon blev skraj. Halsremmen blev trygghet i ridningen. Många år senare sen jag tvingats sälja henne gick hon som uppskattad lektionshäst (dock inte för nybörjare) och tävlade dressyr och senare avelssto. Den hästen lärde mig verkligen vad tålamod är…

Så prova du med ditt travarsto, lägg på remmen med en smekning och prata, prata hela tiden. Smek henne när du tar i remmen, så lär hon sig snart att det är tryggt. Kan du hålla dig stadigt kvar med remmen känner du dig tryggare och det speglar av sig på ditt sto. Din säkerhet kommer att få henne att flamsa mindre. Gör så en längre tid så ger det sig själv när du inte behöver remmen längre.

Några blåmärken senare…

Jag skulle få låna en voltigegjord men den var bortrest. Så jag tog en täckgjord och en halsrem. Hon var lite störd över halsremmen först, men hon vande sig rätt snabbt.

Det gick fint och vi travade bitvis men jag blev snabbt mör. Så jag fick den briljanta iden att försökte mig på att spänna upp mig i någon form av barbacka jaktsitts, hon tyckte jag var fånig och försöket resulterade i att jag helt enkelt gled av.

Galopp gick klart bättre, lite "trebent", men problemet är när hon saktar av då övergår hon i en fruktansvärt märklig och skumpig trav. Jag klarade mig första gången men andra gången så började jag skratta och föll av…

Vägen hem var befriande händelselös och när jag kom hem mötte jag ägaren på tallplan och jag förklarade mina små framsteg och hur många nya blåmärken jag väntar mig. Då for stalldörren upp och så även jag…

Jag lärde mig att frusna ärtor funkar bra på lårkaka. Jag nu i stadiet grön-blå. 

Även om jag föll av några gånger så gick det ändå mycket bättre och hon är ju hur snäll som hälst för hon stannar alltid kvar och väntar in mig.

#12: haha ja kameldrivarkuddar verkar ha blivit en riktig hit! ;D