Jag är mest rädd för att hästen ska råka i panik och bli påkörd av en bil eller lastbil. annars är det inte mycket jag är rädd för när det gäller Harry.

Jag är mest rädd att ramla av och hästen springer hem och blir påkörd av en bil eller traktor. När hästar är rädda så skenar dom ju mot det ändå. Dom viker ju inte undan.

Jag gillar inte att gå ut och gå så mycket med hästen heller. Tycker inte om att ha den bakom mig. Ifall den blir rädd och hoppar fram. Det känns som ett orosmoment för mig. Men så har jag ju också blivit påhoppad med stora skador på mig som följd.

Ärligt talat är jag mest rädd för att jag ska göra något fel. Att jag omedvetet ska göra något som inte är bra för hästen. Visst, jag använder sunt förnuft och försöker lära mig så mycket som möjligt om allt som rör hästar men tänk om jag ändå skulle göra något som skadar hästen pga okunskap. Usch…
Sen det där med trafik är också lite otäckt, kan ju hända vad som helst.

jag är rädd för att hästen ska fastna och få panik. kvittar vart för överallt finns ngt den kan fastna i med benen. hoppa över stängslet i hagen och fastna med ett ben och slita sönder det. fastna i höpåsarna i stallet, fastna i ngt hål i skogen med en massa rötter. allt som har med skador på ben är jag lite rädd för.

även att hästen går omkull är jag rädd för.

livärdd för att jag ska tappa hästen när jag leder och hästen skulle trampa på tyglar/grimskaft. särskilt att hästen lyckas trampa högt upp på "ledrepet" så att huvudet rycks ner och hästen bara faller ihop….

Jag är mest rädd för att min dotter ska tappa intresset…

Jag är mest rädd för att trilla av, det är nio år sen sist och det är faktiskt på tiden att jag trillar av snart annars vet jag inte. Jag fattar inte varför det skrämmer mig då jag i somras blev redigt sparkad, men efter som jag klarade mig så är jag inte rädd.

Det är inget annat som skrämmer mig än tanken på att trilla av.

#6# Jag har samma rädsla som du. Jag bara väntar på att få ramla av så jag "avdramatiserar" det… och hoppas att det går bra när jag väl flyger av ;P Jag är även rädd för att tappa kontrollen -att "bromsen" hakar upp sig eller helt enkelt inte fungerar ;O)

Jag är väldigt orädd om mig själv och oroar mig sällan så mycket över det. Utan mer över människor (framförallt barn och ungdomar) runt omkring som kan komma i kläm och skadas på ett eller annat sätt.

Heller oroar jag mig inte så mycket över att hästar jag hanterar ska skada sig, finns ingen idé att oroa sig, de skadar sig naturligt till och från och det går inte att göra så mycket åt. Olyckor som att de på något sätt skulle bli påkörda kan man bara hindra egenom säkrare hållning och behandling utav djuren och efter det är det inte så mycket mer att göra.

Det jag är räddast för är när jag tagit med mig något ut på en ridtur och jag inte har någon riktig koll på hur mycket i fråga den personen kan. Jag har alltid full koll på vad som händer med den andra hästen i sådana fall. Vilket kan vara ganska stressande. Därför gillar jag att rida ut själv eller med något som jag verkligen vet att de klarar av hästen de sitter på.

Är nog mest rädd för att gå omkull riktigt ordentligt. Och att jag trillar av och hästen springer hem och blir påkörd eller ngt…. Usch…

Jag är rädd för att åka av och göra mig riktigt illa. Hade en vända i höstas när jag o kompisen var ute o red. Det var lagom kuperat att galloppera uppför o skritta nerför. Det var på en vall jämte en skogsrimpa. Kom i gallopp uppför backen och då kom ett rådjur ut ur skogen. Taktur kastade åt höger o jag fortsatte ner i backen med två brutna revben som följd. Trodde först inte stt det var så allvarligt, utan satt upp igen och då höll jag på att svimma av smärtan. Så det blev lasarettsbesök och sjukskrivning i två veckor då jag inte fick rida. Det gjorde helvetiskt ont . Kunde bara ligga platt på rygg i sängen, kunde inte vända mej och toabesöken ska vi inte tala om. Krysta gick bara inte.

#11# Fy, det lät inte roligt! Välkommen hit förresten. :)

att gå omkull o få hästen över mig. eller att stallet ska börja brinna!

Ja, just det ja, det är jag också livrädd för. Att stallet ska börja brinna. Herregud säger jag bara. Jag är jättenojig varje kväll när vi hängt upp täckena i sadelkammaren. Varje kväll vill jag titta själv innan Elin stänger dörren så inget hänger på elementet.

Att ramla ur när jag kör. Att få en häst lös med vagn bakom sig är nog det värsta som finns! Har hänt mig en gång, och jag hoppas att det aldrig ska hända igen. Rädslan finns alltid där på ett hörn när jag kör.