Guuuuud vad söt och duktig hon va =)

*lycklig*

Sååå söt ! :D

Ja, hon var jätteduktig. Hur går det mamma sto då? Bättre eller?

#4 Både ja och nej. Svullnaden har gått ner, men hon ömmar fortfarande. Inte en muskel över hela ryggen heller. Så hon får vila för gått om några veckor… :-S Kan inte hålla henne vid liv bara för att jag kommer sakna henne när hon är borta.

Haha en häst som verkligen gillar vatten :) Jätte söt och duktig :)

#5# Usch nu ångrar jag att jag frågade. Trodde att det gick åt rätt håll ju.

Men varför har hon inga muskler på ryggen? Har hon något mer fel? Var det inte något i benen?

#5 Vad tråkigt :(

#7 Ja, jag trodde också att det gick åt rätt håll. Men när hon är utan muskler efter två år i den hagen… Åtminstone 5 månader har hon varit helt ohalt. Men utan gnista, och väldigt stel i bakkärran. Jag tror att hon har någon skada i bäckenet, mer eller mindre allvarlig, som i sin tur gett senskadan. Kan vara en förlossningssvit eller något äldre. Eq hittade inget allvarligt där, men så stel som hon är nu var hon inte ens när hon hade korsförlamning. Så nåt vajsing är det.

#9# Stackars er! Men hon fick iaf njuta av att bara gå där i hagen med sitt föl och vara stolt som en tupp. :) Lider med dig.

#10 Tack för omtanken! Det värmer verkligen. Blir väl en helkväll vid tangentbordet måndag v.8 då det är tänkt att ske. Men innan dess försöker jag att skjuta bort tankarna och bara gosa med henne så mycket jag kan.

Har själv en gammal ju…tänkte lite…har du provat glukosamin? Tänker på dig! fasar för den dagen jag måste skicka vidare min :( *kramar om*

Glukosamin hjälper inte mot senskador. Det finns inga säkra forskningsresultat som visar att det hjälper alls. Senast jag hörde krävdes det så stora doser att det är ekonomiskt ogenomförbart (för mig). Men tack för omtanken.

usch då lilla mangis… =(

okej…visste inte att det var en senskada :( Är hon så pass dålig att hon inte klarar av ett pansionärsliv i hagen heller?

#15 Det klarar hon nog. Men till vilket syfte? Utan gnista (= hon gillar inte livet på samma sätt som hon gjort förr), stel i bakkärran (= hon har svårt att röra sig naturligt), en senskada som uppkommit i hagen (= stor risk för att det blir en ny) och som gör att hon inte tål träning alls. I naturen skulle hon redan blivit uppäten, och troligtvis Stella med eftersom hon bara var 5 veckor när Mangis blev utdömd av veterinär. Jag tar inte bort henne för skojs skull. Jag tar bort henne för att hon ska slippa gå där och ha tråkigt. Vilket hon verkar ha.

Men så är jag en sådan person som har oerhört svårt för att se stapplande gamla ök i hagarna bara för att matte/husse inte orkar ta beslutet åt sin vän. Jag hade haft henne kvar om det hade funnits någon vits med det, men någonstans måste man dra gränsen.

förstår dig hellt och hållet! HAr med en gammal dam men har haft turen att hon än är hel och pigg :) Tänker rida henne så länge hon kan ridas och tycker det är roligt sen har jag sagt att hon ska få gå kvar i flocken så länge hon mår bra, ser jag att hon blir dålig/sjuk kommer jag med plocka bort henne. Men nu har jag ju turen att hon än är frisk och kry förutom synen som blivit lite sämre:/ men som sagt så länge de mår bra mend et verkar inte din göra och då gör du ju helt rätt! Var gald över avkomman du har! Min kastade tyvärr så jag har ingen efter henne vilket jag väldigt gärna hade velat ha :/

#17 Skönt att du förstår. Det är lite känsligt, så jag var lite rädd för att låta skarp i skrivandet. Men jag har velat så mycket fram och tillbaka…så på ett sätt ska det bli skönt när det är över. Jag vill så gärna att hon ska bli lycklig igen! Det blir hon ju aldrig mer, men jag kan åtminstone få ett slut på smärtan…