Känns lite som att jag befinner mig i en svacka när det kommer till ridningen.

Rider på ridskola och senaste två (eller är det till och med tre) åren har det varit väldigt rörigt och hattigt, vi har bytt ridlärare rätt många gånger och det har varit väldigt osäkert på vad för ridlärare vi skulle ha.
Under denna tid har vi även haft några helt fantastiska ridlärare där det känts jättebra att rida, speciellt en fick hela lektionerna att kännas så positiva och rolig så hela gruppen gick till stallet med mungiporna upp i öronen och alla sprudla verkligen av glädje!
Nu har vi dock återgått till den ridlärare min grupp haft längst och inget ont mot hen men lektionerna har känts rätt tråkiga på senaste tid (och känns så himla svårt att påpeka det också), vi är flera i gruppen som tycker det känns som nivån på lektionen sjunkit, övningarna känns rätt tråkiga och väldigt upprepande (vilket känns trist både för oss och hästarna) och det är fler som funderar på att sluta.
Har varit en del andra problem på ridskolan senaste tiden också (mycket skadade hästar, byte av ridskolechef och nya ridlärare ofta, känslan att de "gamla" ridlärarna haft svårt att "släppa in" nytt ungt blod eller hur man ska förklara det) och jag känner att jag gått från att absolut inte vilja missa en endaste lektion till att inte riktigt bry mig om jag skulle missa någon.

Vet inte riktigt hur jag ska göra, vill inte riktigt byta grupp (för dagen och tiden passar väldigt bra för mig, sen är det ingen av de andra ridlärarna som finns nu inte speciellt lockande heller att rida för) och vet inte om jag orkar byta ridskola (denna ligger så smidigt till med cykelavstånd plus rätt bra bussförbindelse även om de går sällan, övriga ridskolor ligger såpass att man måste ta bil).

Känner att jag gärna testat på något annat än "vanlig engelsk" ridning men finns inga ridskolor nära som erbjuder alternativ (tyvärr).
Har funderat på medryttarhäst men då jag till och från åker till sommarstugan och då kan vara borta veckovis så vet jag inte hur bra det skulle gå att "låsa upp sig" som medryttare.
Att sluta/ta paus med ridningen känns inte riktigt som ett alternativ heller då det är i princip enda motionen jag lyckas få till just nu.
Så allt som allt känns det väldigt deppigt denna höst på hästfronten.

Jag rider på Torsdagar och har skötarkurs på Måndagar. Om 2 veckor kan jag göra mitt skötarprov och då är jag i stallet 3 gånger i veckan ifall jag klarar provet.

Ridskola 1 gång i veckan,måndagar.
Sen åka dit då o d0 o ta in o pyssla.

Denna höst har hittills präglats av igångsättning av farbrorn efter skada, och kommer fortsätta så. Han har, tekniskt sett, varit i gång hela tiden, men bara fått arbeta i skritt. Nu får vi börja försiktigt med kravlös arbetstrav på kortare sträckor. Går allt bra och han fortsätter vara så fin som han är nu så kommer han vara i full gång igen framåt våren. Känns som en stor seger bara att få trava efter den vår och sommar vi haft!

Sen är det det gamla vanliga som är varje höst. Ta ihop alla sommarhagar, bädda om i vindskyddet, kolla masken, kolla tänder, slå på skor med broddhål, hålla koll var jaktlaget härjar för dagen (men nu är det uppehåll så nu får man rida var man vill när man vill), plocka fram varmare täcken till herrn som fryser m.m. Hölasset för vintern lastades in i höförrådet redan i våras, med ett litet utfyllnadslass här förra veckan, så det tyngsta inför vintern är gjort.

Tycker det är bästa tiden på året nu, när alla eländes insekter äntligen dött bort så hästarna kan vara ute längre utan att bli söndertuggade, och man fortfarande kan ha hästarna i en gräshage för att skona dem från den oundvikliga geggan i vinterhagen. Snart kommer dock nattfrosten, och då åker även den sista sommarhagen in för vinterförvaring. Mörkret smyger sig också fort på nu om kvällarna, så nu är jag i full gång med min älsklingshobby på vintern, vilket är att klä på oss så många reflexer som jag kan få plats med. "En vandrande julgran" har jag fått höra, vilket måste vara en komplimang!

#1: Så trist!
Med tanke på hur mycket det kostar att rida på ridskola (vilket jag har full förståelse för, det är många ridskolor som kämpar med en väldigt tuff ekonomi, men det gör ju inte att det blir mindre hål i min plånbok) så vill man ju att det skall vara bra. Det handlar om allt från hästar till instruktörer, rätt svårighetsgrad, bra deltagare i gruppen och till stor del även stämningen på själva ridskolan.

Hur löser du det med dina lektioner när du åker bort? Rider igen senare?
Det finns ju hästägare som inte vill ha medryttare på bestämda dagar utan lite mer pö om pö, beroende på hur både ägaren och medryttaren har det just då.
Jag ser både positiva och negativa sidor med det. 🙂
(Har dessutom en av varje, den ena hästen har jag för det mesta bestämda dagar med även om både ägaren och jag är flexibla, den andra bestämmer ägaren och jag från vecka till vecka beroende på hur vi har det just då.)

#2: Kul!
Vad innebär skötarprovet? Lite läskigt med ett prov tänker jag men det kanske inte är så allvarligt?
Får man en egen sköthäst sen eller hjälps alla åt med hästarna? 🙂🐴

#3: Ibland saknar jag faktiskt ridskoletiden även om jag inte brukade vara så mycket i stallet förutom på min lektionsdag. Har du en speciell häst du tar hand om?

#7: Nepp,alla pysslar jag med.
Ridläraren har fullt förtroende för oss o det är bara att skicka ett sms om att vi åker o pysslar.

Det är att komma dit,ta in 2 o 2,eller alla slutar ungefär på en gång så jag står med 3 hästar i hand.
In i boxarna,rykta 7 hästar,sadla,hjälpa eleverna med ryktning, åka hem.

Glömmer aldrig gången när ridläraren kom inrusande 5 min innan lektionen började o trodde hästarna bar i hagen,leriga. Men hon mött av ryktade,sadlade o tränsade hästar.😁

#4: Att vara en "julgran" är definitivt bra i det fallet!
Plockar ni ner allt hagmaterial på hösten?
Vi vänder bara badkaren uppochner så att det inte samlas massa äckel i eller, vilket är värre, trillar ner smådjur som inte kan komma upp.🙁

Vi har dessvärre älgflugor här och de har high life just nu. De är verkligen vidriga och sätter sig både på hästarna och oss. 😣

#9: Älgflugor,hu.

Var på turridning för 2 år sedan på en anläggning med älgflugor.
Många hade inte ridit förr o var rädda men ägarn berättade bara historier om hästar som skenar o bockar av älgflugor.
Sen satte hon den räddaste på hästen som var livrädd för flugorna o konstrade hela tiden.

Hon blev så chockad när den ryttaren satt av och inte vågade mer. Brydde sig 0 om gruppen med hästar utan hon matchade storlek.

Hästarna var inte så bra ridskolehästar,väldigt nervösa!

Hade tur att få en bra häst. Jag vet minst o hästen var minst så det matchade bra.🙄

#5: Precis, är ju tyvärr inte billigt att rida på ridskola, speciellt inte i Stockholmstrakten heller (men ibland är det nästan dyrare med medryttarhäst här omkring) men man förväntar sig ju ändå en viss kvalitet för det. De har det verkligen jobbigt ekonomiskt (och blir väl inte bättre med elpriser och foderpriser heller) och senaste åren har priserna höjts lite varje år så frågan är ju hur länge man har råd också.

Trivs verkligen med de i min grupp just nu så det gör ju också att man inte vill byta grupp (och hoppas på att de inte vill byta heller). Har tyckt det varit bra stämning på ridskolan (har varit väldigt noga med att kolla stämningen innan jag börjat rida på en ridskola då det var usel stämning på den ridskola jag börja rida på som liten och jag därav mådde jättedåligt av att gå till stallet innan jag och min kompis bytta ridskola) men det känns lite som den gått ner nu med tanke på att det är så många som känner sig missnöjda.

Tyvärr tog de bort möjligheten att rida igen för några år sedan men man får sälja eller byta lektioner med en lämplig ryttare (dock sker det mest via en speciellt facebook sida vilket jag inte har så det krånglar till det) eller helt enkelt låta den förgås.

Hade varit bra med en sådan medryttarhäst men de jag hittat någorlunda nära har velat ha fasta dagar (vilket jag iof kan förstå för både ekonomiska och tidsmässiga skäl).

Jag och min kompis har haft lite fundering på om man skulle testa hyra en häst under vintern (finns ju de ridlägerställen som hyr ut när det inte är lägersäsong) men tror tyvärr inte jag har råd för det även om vi skulle dela på kostnaderna :( Skulle varit perfekt annars då hennes barn börjat rida också så det skulle ju hjälpa dem att utvecklas.

Ridskolan har äntligen fått en ny ridskolechef nu så vi får väl se om det märks någon förändring närmsta tiden. Kanske ger det en chans fram tills nästa sommar och känns det inte bättre tills dess så har jag ju sommaren på mig att hitta något annat alternativ.

Hade det inte varit för att det är så långt borta hade jag gärna börjat rida igen på den ridskola jag och min barndomskompis flytta till (innan jag flytta till Skåne och sen tillbaka till en annan del av Stockholm) för där trivdes jag superbra (och det är en av mina gamla ridlärare jag gillade som är chef där nu).

#4: Man kan aldrig ha för mycket reflexer!

När jag var liten stannade en polisbil bredvid mig och berömde att vi hade reflexer (trodde de skulle skälla ut mig för att min kusin precis sprungit över gatan 😂).

#9 Älgflugor är verkligen inte roliga! Har som tur är bara påträffat enstaka fluga vid enstaka tillfälle.

#9 men fy! Tycker sviarn (pyttesmå knott) är nog så hemsk.

Plockar ihop allt som står kvar varje höst, utom de behandlade hörnstolparna. Resten mår bättre inne under vintern. Har en hel del vilt som går igenom hagen höst och vinter, brukar gå åt mycket tråd och stolp om man låter det stå kvar (sen har skotertrafiken vintertid noll och ingen respekt heller).

#12 man känner lite så själv nuförtiden, tycker färre barn har reflex nu än när jag var yngre, så ser man ett med reflex vill man nästan stanna och berömma.