Dominans i fångenskap uppkommer vanligen på grund av den begränsade tillgången på foder, vatten och rörelse. Ute i vildmarken finns sällan sådana hinder - men däremot har vi vanligen större åldersskillnader i en flock och framför allt okastrerade hingstar (en dominant hingst, flera unghingstar). Det här är ett intressant ämne som går att fundera på länge. Tack för en Kluring :)

#0: Hierarkier och dominans är inte riktigt samma sak. I det vilda är hästars hierarkier ofta flytande - det skiftar vem som "bestämmer". En äldre märr kanske tar initiativet till att flocken ska vandra till ett nytt område vid torka, men det är inte hon som föser bort andra för att själv få bästa maten. De turas om att vila respektive vakta, men de som står lågt i rang kanske får vakta mer och vila mindre.

Dominans är inte ett bra ord i sammanhanget, det är mer att hästar kontinuerligt provar sina relationer. En surkärring som jagar och biter alla andra kanske flyttar sig för nästan omärkliga signaler från en lugn och trygg häst. Den som springer undan för surkärringen kanske är den som tar initiativet till att börja dra sig mot vattnet.

Ett tryggt och självsäkert sto kan börja placera sig mellan surkärringen och flockens vekare individer, så att antalet utfall minskar och flocken blir lugnare, men utan att på något sätt aktivt "säga till" surkärringen. Men kan man säga att den lugna är dominant över den sura?

"Hästpolitik" är ett fascinerande ämne!

Ett vanligt - men felaktigt - påstående är att i vargflockar och framförallt hos våra hundar förekommer det hierkier. Denna myten har gång på gång blivit motbevisad. Denna föreställning härstammar från en norsk forskare som runt 1970 (om jag minns rätt) studerade den sk. "hackordningen" hos hönor. Sedan skapades experimentet där man tog vargar ur olika flockar som man satte ihop tillsammans i en inhägnad. Vargarna - som alla var främlingar - tillsammans med begränsade resurser skapade då något som kan liknas vid en hierki, för deras situation var onaturlig vilket resulterade i avvikande beteende. Felaktigt tolkades detta som att vargar var hierkidjur men man har bevisat motsatsen efter att ha studerat vargar i det vilda. Vargar lever i familjegrupper. Gatuhundar lever i flockar där ledarrollen är skiftande och allt är ett sammarbete. Våra egna hundar är av samma anda, konflikter är icke önskvärt. Dominans är ofta bara något vi projicerar på dem och sk. dominanta beteenden uppstår av andra orsaker - t ex stress, missförstånd eller rädsla.

Däremot är hierkier inte enbart hittepå. I hyenaflockar ser man en väldigt tydlig hierki. Där är honorna de dominanta, såpass extremt att den lägst rankade honan är högre än den högst rankade hanen.

Jag har läst att hästar är hiekidjur på vissa ställen, men på andra ställen menar man att de är - precis som hunden - missförstådda då precis som #1 säger så skapas en hierki pga begränsade resurser. Vissa källor går så långt som att säga att hierkier hos hästar är ett sjukligt beteende och de dominanta ledarhästarna är avvikelser.

#2 Men om vissa hästar står i lägre rang får vakta mer och vila lägre, är det inte ändå en viss hierki? I det fallet hade väl surkärringen ansetts som dominant eftersom hon gjorde utfall (bossade runt andra)? Eller räknas hon kanske bara som en mobbare? Hur fungerar dynamiken? Finns det något som antyder på att våra tama hästar har en viss tendens till ranger eller är det onaturligt? Ska man som dominansteorin menar vara "ledaren" och visa hästen vem det är som bestämmer? Vad är ett rättvist beteende mot en häst som protesterar? Om beteendet är farligt, dras andra gränser då?

#3: Vad menar du mer att hierarkier (sic!) inte finns? De upphör väl inte att finnas för att "ledarrollen är skiftande och allt är ett sammarbete"?

Jag har inte påstått att hierarkier inte finns, det är du som gör. Jag är övertygad om att de finns bland hästar, men är skiftande.

Ställer du dina frågor till mig, eller är de bara avsedda att väcka diskussion?

Jag vet inte vad "dominansteorin" (vad nu den går ut på) har med eventuellt ledarskap att göra.

Vad som är "rättvist" (vad nu rättvisa har med saken att göra) mot en häst som protesterar har jag ingen aning om. Vad som är lämpligt att göra beror helt på hur och varför den protesterar och vad man vill göra åt beteendet.

Det finns mycket som tyder på att tamhästar liksom vilda hästar kontinuerligt stämmer av sina relationer till alla andra individer i närheten och löpande avgör vem som flyttar sig och vem som står kvar. Om det ska kallas ranger eller inte är en annan fråga. Vissa hästar skrider ut i en ny flock och får alla att flytta sig genom sin blotta närvaro - dem kallar vi ranghöga. Andra smyger ut längs ytterkanterna och viker undan så fort någon tittar på dem - dem kallar vi ranglåga. Vem vet hur hästarna själva ser på det?

#4: Jag anser inte att hierkier finns eller inte finns. Jag undrar vad det är som är rätt? Alla påstår olika. I denna artikeln menar de att det inte finns, eller har jag tolkat den fel?

https://www.hippson.se/artikelarkivet/forskning/forskarna-slopa-flockledartanket.htm1

Dominansteorin som jag uppfattar den är att dominera djuret för att visa den vem det är som bestämmer. Du har folk som håller med om det, sen har du andra som anser att man bara ska använda positiv förstärkning.

En häst som sparkas eller gör något olämpligt vs en häst som vägrar, säg gå fram. Anser du att man bör behandla dem olika? Eller ska man i båda fallen t ex ryta åt dem tills de lyssnar?

Tycker du att man ska göra något åt rangerna i en hästflock? T ex säg att hela hästflocken vägrar låta en individ äta hö? Är detta naturligt beteende eller ska man som människa gå in och göra åt något?

#5: att dominera en häst brukar aldrig sluta väl, däremot är det viktigt att etablera en ömsesidig respekt och att hästen inte anser sig stå över dig i rang.

Den ömsesidiga respekten handlar mest om att respektera varandras personliga utrymme och inte gå innanför det om man inte blivit inbjuden. För människan gäller det att respektera om hästen drar sig tillbaka eller visar obehag att inte närma sig längre då, eftersom man inte blivit inbjuden i den personliga bubblan. För hästen gäller det att inte gå för nära om den inte blivit inbjuden till gos och att den inte får ta för sig själv av godis från dina fickor.

Vad gäller rangordning ser man det ofta i hagen vid utfodring och när flera hästar samlas vid grinden. Vissa hästar är högre i rang och förväntar sig att hästarna som är lägre i rang ska flytta på sig när deras personliga bubblor möts och de inte har bjudits in.
Man kan tänka lite på rangordning som social status. Vissa bryr sig inte och går med på vad som helst, vissa kan ha en låg status men tycka att den är viktig och älska att trycka ner de som har lägre status (tex en avdelningschef i någon affär), vissa kan ha högst status i gruppen och kontrollbehov (tex Kim Jong Un) och vissa kan vara som kronprinsessan Victoria och bara vara trevlig mot alla men att alla andra ändå förstår att deras status är högre än de kan drömma om. Men sen finns det också homogena kompisgäng som inte har någon uttalad skillnad i social status sinsemellan.
Det man strävar efter här är till att börja med att hästen inte får för sig att den är Kim Jong Un och du är en gatsopare vad gäller social status, det är rent farligt om hästen förväntar sig att du tar dig ur vägen eller skyller dig själv om den har lust att gå där du står. Istället vill du ha en relation till hästen som om du vore kronprinsessan Victoria och hästen är en kär vän. Din rang bör vara odiskutabelt högre, men utan att du ska behöva använda den. Du bör lyssna på hästen om den har egna förslag eller input, men om du ändå vill något annat bör eran relation vara sådan att hästen då väljer ditt förslag. Framför allt är det viktigt för säkerheten, att hästen aldrig kommer på tanken att springa över dig om den blir rädd för något utan väljer en annan flyktväg.
Se bara till att hästen känner sig hörd, lyssnad på och respekterad så kommer den vara mer villig att gå med på dina förslag.

#5: Positiv förstärkning, till exempel att slå en häst när den gör "fel", står inte i motsats till "dominans".

#6 beskriver det väldigt väl, tycker jag. Att "dominera" hästen ger inte en god relation, men man kan inte tillåta att den kliver på en heller.

Jag anser att en häst som sparkas och en häst om inte vill gå fram bör hanteras på helt olika sätt. En häst som sparkas bör upplysas mycket tydligt om att det inte är tillåtet, men man bör också försöka förstå varför den gör det och vad man kan ändra på att för att den inte ska tycka att den behöver göra det. En häst som vägrar gå fram (jag förutsätter att du menar att den har dålig bjudning, inte att den inte vill gå åt ett visst håll) bör utredas i grunden med avseende på utbildning, förståelse, eventuell smärta och så vidare, så man vet varför den inte vill innan man börjar korrigera för skarpt.

Angående rangerna (eller vad man vill kalla det) i en hästflock, så finns det en del man kan göra, till exempel genom att se över hur resurserna placeras, i vilken ordning man hälsar på djuren och så vidare. Men på det hela taget är det inte så mycket man kan göra för att en "hackkyckling" ska få vara med, om man inte har en stabil fredsmäklare i flocken. Då får man stödfodra den utstötta inne eller dela upp djuren i olika grupper.

"Är detta naturligt beteende eller ska man som människa gå in och göra åt något? " Oavsett om det är naturligt eller inte måste man ju göra något om man inte vill ha en undernärd och sönderstressad häst.

#7 tror det blev ett litet skrivfel där. Positiv förstärkning är när belöning tillförs vid önskat beteende. Att tillföra ett straff vid oönskat beteende är positiv bestraffning.

Vad gäller de andra frågorna i #5, hur man hanterar problembeteenden beror ju på vad som ligger bakom. Min riktlinje är att bara använda positiv bestraffning om hästen utmanar din rang. Att hästen vet att du just nu är högre i rang men vill slåss om saken för att den vill vara högst i rang istället. Men det är ganska ovanligt. Om en häst sparkar för att den känner sig trängd och inte kan gå därifrån har du gått för fort fram och behöver backa i träningen. Se till att hästen alltid har en öppen säker flyktväg så den kan lämna en situation som blir obehaglig tills den är trygg nog att inte behöva den längre. Och en häst som tex sparkar när du tar den på bakdelen gör det för att du kraftigt överskridit din inbjudan in i dens bubbla. Precis som att hästen måste respektera dina gränser i din bubbla måste du respektera hästens gränser i dens bubbla.
För hästar som behöver övertalas att välja mitt förslag, tex att gå framåt (förutsatt att anledningen är att de bara inte har lust), använder jag mig oftast av negativ förstärkning. Dvs att jag är lite jobbig tills jag får det jag ber om och tar bort det jobbiga när jag får det. Givetvis i kombination med positiv förstärkning, dvs belöning när den gör rätt.

Och vad gäller rangerna i hagen, det är naturligt i det vilda att en häst stöts ut av flocken. Den hästen lämnar då den flocken och söker sig till en ny flock. Så som hästägare är det ditt ansvar att se till att alla hagar har en välfungerande och harmonisk flock eftersom hästarna inte själva kan välja vilken hage de vill gå i.

#8: "Positiv bestraffning" är ett specialfall och förtydligande av positiv förstärkning, förmodligen infört för att begreppen positiv förstärkning och negativ förstärkning är så missförstådda och feltolkade. Så nej, inte ett skrivfel.

"*Och vad gäller rangerna i hagen, det är naturligt i det vilda att en häst stöts ut av flocken. Den hästen lämnar då den flocken och söker sig till en ny flock. *" Eller vandrar ensam tills den dukar under för rovdjur. Det är förmodligen individer de andra hästarna tycker är konstiga eller sjuka som stöts ut, sannolikt en flockreaktion för att bli av med en individ som kan locka till sig rovdjur.

Men det kan vara svårt för en mänsklig blick att förstå vad som gör att vissa individer blir utstötta. I min bekantskapskrets finns ett sto om inte bara inte får vara med, flera andra hästar har aktivt försökt att verkligen skada henne. Men för mänsklig uppfattning är hon en snäll och trevlig häst som agerar ranglågt i hagen och aldrig utmanar. Ingen har kunnat klura ut varför hon uppfattas som så farlig och avskyvärd av andra hästar.

#9 begreppen kan vara lite förvirrande för dom som hör dom för första gången, men är egentligen ganska logiskt.

Negativ är när något tas bort.
Så negativ bestraffning är när något trevligt tas bort som straff, kan vara att ta bort mat eller sluta klia. Det oönskade beteendet bestraffas med att något tas bort.
Negativ förstärkning är när något otrevligt tas bort som belöning, tex att man slutar trycka på hästen när den flyttar sig. Det önskade beteendet förstärks genom att något tas bort.

Positiv är när något tillförs.
Så positiv bestraffning är när en bestraffning tillförs för att bestraffa det oönskade beteendet, tex att slå till en häst som försöker bitas.
Positiv förstärkning är när något tillförs för att förstärka det önskade beteendet, tex att ge en godis som belöning.

Vad gäller att stötas ut från flocken i det vilda är det vad som händer i princip alla hingstföl när de blir könsmogna, de jagas bort från flocken av ledarhingsten och bildar unghingst flockar i väntan på att de blir starka nog att utmana en ledarhingst eller få några ston att lämna en större flock. Det är ett naturligt beteende som motverkar inavel i det vilda.
Hästen du berättar om bör flyttas till en annan flock där hon inte blir mobbad.

#9 jag hittade en bild som visar i en prydlig tabell vad som menas med positiv/negativ förstärkning/bestraffning.

#10: "Hästen du berättar om bör flyttas till en annan flock där hon inte blir mobbad." Hon har provat diverse grupper och blir inte bara mobbad utan faktiskt våldsamt attackerad, förföljd och skadad trots att hon försöker fly. Andra hästar verkar helt enkelt inte tåla henne, men ingen har kunnat förklara varför. De ser något som människor inte ser.

#12: det kan hända ibland, oftast är det för att hästen inte fick socialisera med andra hästar som ung eller av annan anledning inte förstår det sociala spelet i flocken (tex motsvarande som för en människa med autism, vi hade en häst som nog hade något åt det hållet).
Oavsett så bör en sådan häst inte gå kvar i en flock som inte accepterar den, i värsta fall få gå i en egen hage.