jakterna lever jag länge på…ridit 3 ggr nu o Ludde har varje gång skött sig exemplariskt samt sista gången nu fixade vi alla 10 hinder, han hoppade tom platån! för första gången m mig iallafall! Ngt stolt jag var över oss!

fölningen i maj var också väldigt häftig…varit m mga ggr men inte haft huvudansvaret för hästen som denna gång…sen var det kul att jag tillbringat helgen i Umeå o när jag varit hemma en timme sticker jag ner t pållarna o då börjar hon föla! Det var mäktigt!!!

När jag och min vännina på våra hästar busar runder i full gallopp på ett jättefält, både vi och hästarna hade superkul allt var grönt solen sken och man red i linne bara! det kommer vi kunna leva på länge!

Våran första "perfekta" galopp, racen i skogen sommaren som var…

en lektion på ridskolan för 5 år sedan. ridskoleponnyn började gå riktigt bra och precis när ridläraren berömde jättemkt så tyckte han att det blev för jobbigt och gjorde ett halvt bocksprång eller ngt så jag höll på att flyga av. Men han gick fint ett par steg iaf.

sen på roger så var det itne lika länge sedan. han har problem med att stå stilla(det är ju ruggigt jobbigt att göra ingenting). så efter att ha hållt på att flyga av flera ggr då vi gjort halt och sen har han börjat rygga, gå i sidled, hoppa runt så kunde han stå stilla. Gjorde ett par halter till sen fick det passet vara slut när han skött sig så:)

Det första jag kom att tänka på var när Peppe och jag startade vår första LC hoppning och Peppe som brukar tvärvända och springa åt andra hållet när han ser en bom, gav gärnet och hoppade supersnett över hindren i omhoppningen och tog superkorta svängar. vi kom 2a, 4 tiondelar efter ettan. och det var Mitt fel att vi inte vann! jag glömde banan mitt i omhoppningen (5 hinder.. ) och tog en vid sväng i lugn galopp. annars hade vi vunnit solklart. den som kom etta rider normalt LA hoppning med den ponnyn så det var väl inte fy skam att komma bakom dom

en annan sak var förra sommaren när Peppe och jag hoppade 105cm. som sagt, stor bedrift med den ponnyn (bilden)