Alltså, åhhh. Kan inleda detta inlägget med att jag älskar att rida (speciellt nu när det blivit varmt) och jag älskar min ponny över allt annat. Under vintern blir jag som deprimerad över det kalla och mörka men nu när våren är här blir jag gladare. Dock tänker jag ofta gällande ridningen att jag saknar känslan som var förut. Det är väldigt luddigt och svårt att förklara. Jag vill utvecklas samtidigt som jag känner för att lägga allt med tävling & träning på hyllan och bara rida ut. Nu menar jag inte att man inte kan utvecklas utan träning osv men jag hoppas ni förstår… Jag funderar på olika anledningar varför jag har denna dipp att jag vill ha känslan som förut och jag tror mycket beror på att jag inte utvecklas. Jag står bara och stampar på samma ställe vilket (förlåt för uttrycket) suger. Dessutom har det nog lite med stallet jag står på, då olika händelser skett här är inte stallet min "frizon" som folk tjatar om hela tiden. Hur ska jag bära mig åt? Förlåt för jättekonstigt inlägg.