Nån som har en aning?

Är du igång med dina 1000 frågor nu igen. *fniss*

meeeeen vill inte prata me dej!!!!!!!!!! *grrrr* hehe

Thideman gillar jag inte , den är fast och den måste man ge längre tygel för att hästen skall kunna komma längre ner och mer frammåt , och då går det inte igentligen att rida, om man måste sitta och skritta trava och galoppera på långa tyglar .. Graman funkar om man KAN rida med det, gummisnodd är en mypperlig hjälptygel tycker jag :D

Men det finns ju olika ringar på en thideman..om man har den på det yttersta ringen..är det lika illa då? Blir ungefär som en vanlig tygel då eller har jag fel?

Thideman är mest som en graman där du inte kan dra i graman-tygeln utan att dra i den vanliga tygeln.

Både thideman, graman och halsförlängare begränar hästen på samma sätt.

Snuttan mmm har oxå tyckt så, men tycker ändå inte thidemannen ger samma effekt som en graman t.ex..

överbevisa mej gärna!! =)

Vad tänker du på då?

Vad jag pratar om är att de begränsar hästen att föra nosen framåt och uppåt (alltså stänger den bakåt neråt) och ber hästen sänka huvudet, alltså riktigt enligt a'la hyperflexions ideér…

Bild som beskriver hur thideman, graman och halsförlängare begränsar.

Du bet att thideman bara är grman för latisar som inte kan/orakr ha koll på två tyglar? Det är exakt detsamma funktionsmässigt, bara slappare för ryttaren och ryttaren kan heller itne släppa på thidemanen när som helst så som med en graman om ngt skulle hända, så den ser jag nästan värre på.

De kortar alla avståndet neråt, emot hästens mage när man spänner de mer. En vanlig inspäningstygel tex (sådan som jag ibland annvänder) är lika lång hela tiden och ger nosen tillfälle att sträckas framåt så att överlinjen kan längas. Kan den inte sträckas framåt utan faller bakåt så rundar hästen bara av halsen å sträcker inte överlinjen = ingen rygg alltså utan överlinjen där.

Aha nu känner jag mej överbevisad vilket jag tycker är skönt!!!

Så du tycker att en inspänningstygel är ok??? Måste bli en väldans spänd häst då jue…

Varför skulle hästen bli spänd utav en inspäningstygel?

 Jag använder den när jag löslongerar för att ge ett stöd framåt åt tex min pålla som är lite lång i kroppen och har absolut noll muskler, för att inte gå å vingla ifrån sida till sida och inte behöva balansera sig så ger jag henne en ram å kan be henne gå rakt eller böja sig efter varvet.

Kay…men då gäller det att inte spänna in den då? För då blir det mer som ett tvång ju för hästen..att gå på ett sätt som den egentligen inte orkar p.g.a. för lite muskler..det var det jag menade me spänd..

Om du inte ber hästen göra något kommer du ju aldrig få den stark nog att göra det.

Du får ta det stegvis. Värma upp, spänna fast å gå två varv på volten eller vad du nu gör å hur pass dålig kondition/muskelstyrka din häst har å sedan ta bort.

Och som med att annvända tyglar så måste du inte sitta å hålla tillbaka för mkt, då sitter den bara i som handbroms som blockerar hästen. Den ska fungera precis som tyglar när man rider, ge ett stöd och placera hästen.

Kan se om jag har bild på fnutt med inspäning på ifrån isommras…

Mmm kolla det..=) För jag menar om man spänner in en häst för mkt så blir det ingen eftergift på "tygeln" när hästen ger efter ju..e du me?

Blev ännu tydligare på ännu instabilare häst, min snutts sommar-kompis. 4-årig friesier-pojk som är rejält felriden, dålig i hullet (och är här uppgödd!), förstörda hovar och gud vet vad. Men ultra-snäll.

Han har på sig inspääningar när jag löslongerade med honom för att han helt enkelt inte fick springa med huvudet rakt upp och ryggen ner hela tiden, vilket han med dålig extriör har väldigt lätt för….

Vad vi annars jobbar på är Takt Takt Takt, så det är bommar i stort sett hela vägen runt spåret vilket du inte får se nu för han rör sig skitfånigt över bommarna :P 

 Här börjar han röra sig lite och utan nedåt-sökning och ordentligt framåt-sökning så söker han sig och sträcker sig framåt tills det att inspäningarna tar emot. Här ger de stöd och balans för att hjälpa honom att hålla sig där framme och inte trilla framåt mera efter det. Sträcker sig alltså så långt fram som inspäningarna tillåter.

Här försöker han över-böja sig innåt och ytterinspäningen tar emot och säger att han måste vara rakare/mindre böjd än så. 

Här överböjer han sig/tittar utåt på min fjoll (utåt) :P  Å inner-tygeln kickar in.

Här hänger inspäningarna bara löst eftersom han går å späner sig å är för kort. 

Här kör han upp huvudet och inspäningarna är på g att kicka ni.

Ok bra me bilder!! Men när han väl går rätt då..får han stödet av inspänningarna då eller?

Se första bilden där han får sträcka på halsen, där får han stöd. tänk nu även om han skulle söka sig neråt och framåt stadigare (vilket han inte är stark nog för, utan det är i drivning när han råkar annvända bakbenen lit till och från som han kommer till denna situation och kommer fram till bettet) då skulle han kunna gå och söka sig till tygeln. Nu kan man inte göra en full stretchning eller sökning framåt-nedåt, för det hindrar tygeln eftersom den är fast, detta är bara en hjälp på vägen för riktigt riktigt svag häst.

Hade jag ridit hade jag gett detta stöd med sits och /eller tygel.

Denna häst har fö mkt underhals, alltså muskler på undersidan utav halsen och annvänder de i stort sett hela tiden. Han har på råga på det väldigt kraftig s-kruva i halsen, vilket man får med så här högstälda hästar med halsar rakt upp, vilket gör att han har kolosalt svårt att söka sig framåt nedåt och röra sig egenom kroppen (alltså röra sig i ryggen)…

Okay är faktiskt ganska me dej vad du pratar om för en gångs skull ;) Börjar förstå dina förklaringar! hahaha

Tack för tålamodet ännu en gång!! Hihihi

Ett tillägg till första bilden där han är framme vid bettet/tyglarna:

Han sträcker alltså inte överlinjen eller jobbar så att han kan komma upp med ryggen där, detta är bara ett steg på vägen dit för honom. Att övht sträcka halsen framåt och inte bara krulla ihop den som han fått lära sig är vad han jobbar på där.
Sedan får han börja sträcka sig framåt mera och neråt när han blir starkare och klarar av att röra sig egenom kroppen och framåt nedåt utan att tippa på fram-ändan totalt…