Kanske inte bara om bett men ändå relaterat. Många hävdar att hästen måste söka stöd och kontakt med bettet för att kunna gå i form. Därmed skulle ju ingen häst kunna gå i form om de rids med bettlöst. 

Jag själv strävar efter att hästen ska släppa efter i bettet och bära sig själv med hängade tygel. Jag har ju sett många exempel på folk som ridit sina hästar i väldigt fin och hög form på hängande tygel så för mig låter det väldigt märkligt att vilja ha hästen tyngande i handen om man inte abslout måste.

Hmm. bett tycker jag är ett sätt som människan kommit på för att tvinga hästen dit man vill. Om hästen inte lyssnar, skippa bettet, inte ska man skaffa skarpare. rider själv oftast bettlöst, alla hästar går att rida bettlöst, men det kan krävas lite mer arbete😂

Jag rider med träns med bett ( tredelat tränsbett) eller en repgrimma jag har ett sidepull men min häst gillar inte det, så det använder inte jag men jag tycker att man får bestämma själv om man vill ha bett eller inte om man vill ha skarpt eller mjukt men jag tycker inte om pessoa bett

Jag tycker att man ska anpassa sig efter sin egen kunskapsnivå. Vissa ryttare rider bra med bett och vet hur man ska hantera det (milda som starka) och vissa klarar av att rida med bettlösa alternativ. En ryttare som inte kan använda ett bett rätt ger stor skada, men en ryttare som inte kan använda en hackmore rätt skadar lika mycket.

Jag har flera hästar, en del gillar bettlöst och andra gillar bett. Jag anpassar mig efter hästen.

All fanatism där man sätter sin egen ideologi främst istället för att läsa av hästen och se vad den trivs med tycker jag är fel mot djuren.

Jag anser att det är upp till var och en att ansvara över sin häst/ponnys bett är väl anpassat. Bettlöst eller inte, används det på ett bra och korrekt sätt spelar det för mig ingen större roll. Ser det genomtänkt och anpassat ut accepterar jag det ägaren/ryttaren valt att ha eller inte ha i munnen på ponnyn/hästen. Därmed hoppas jag även att andra accepterar hur jag gör. 

Med det sagt säger jag inte att jag älskar alla bett eller lösningar. Det finns det både bettlösa alternativ och bett som kan göra stor skada.

Jag tror det mesta handlar om vad hästen trivs i och om man är en bra ryttare kan även ett skarpt bett vara snällt.

Min ponny tycker det är ok med bettlöst men min storhäst förstår inte ens grejen med det, hon blir bara förvirrad och irriterad.

Så länge man har ett huvudlag som hästen trivs med och som ger en bra kommunikation spelar det inte mig någon roll vad det är hästen har i munnen. Själv rider jag på tredelat tränsbett, för det funkar för oss. Sen till frågan varför vissa väljer att ha bett i munnen på hästen. Jag hade en ponny som jag kunde rida utan huvudlag och göra alla dressyrrörelser vi kunde med grimma och grimskaft fastknutet i sidorna. Men det var lite som att dansa quickstep i träskor, hjälperna blev för grova, oprecisa och dåligt tajmade. På honom red jag också för första gången med kandar (red på tredelat i vanliga fall). Det var helt magiskt, som att han kände vad jag tänkte innan jag tänkt det. Skarpa bett är lite som högpresterande telefonledningar. Allt man säger kommer fram omedelbart, högt och tydligt. Så man får vara noga med att få bort alla onödiga ljud när man pratar och inte prata för högt, för då får mottagaren ont i öronen. Ett hackamore är väl ungefär lika skarpt som ett vanligt bett, fast det verkar genom att utöva större tryck på mindre känsliga områden än ett bett. Sen om det är bra eller dåligt är upp till hästen.

#1 Fast vår senaste pålle ville INTE ta stöd i bettet när vi köpte honom, däremot kunde han gärna bita tag i det och dra. När vi började rida honom på bettlöst så inte bara slutade han att dra, han började även söka stöd för huvudet och har numera en lägre form och vi har ett lätt stöd i handen. TS Nej, vi är väl heller inga fan av bett, jag vet inte varför vi tror att man måste ha bett - skulle en liten metallbit i munnen kunna stoppa en häst om den VERKLIGEN vill dra? Jag tror inte det, men tror i stället att metallbiten kan göra så att hästen vill dra… Kanske att smärtan från bettet kan förmå t.ex. en hingst att ändra uppfattning om vad den ska göra, men mina valacker finns ju ingen anledning att ha bett på. Min gammelman visar tydligt att det inte är okej med bett längre, han grimaserar och försöker få ut det med tungan senast jag provade (skulle köra honom för första gången i vårt gemensamma liv och vår granne som är väldigt duktig inom körning påstod att man måste ha bett när man kör).

#9 nej det är nog ingen som tror att hästen går att stoppa när den VERKLIGEN vill dra, men däremot går den fint att stoppa dom gånger som hästen gör ett halvhjärtat försök vilket sker oftare än de där riktiga rusningarna. Till exempel kunde jag stanna min förra ponny med långa tyglar, enbart för sitsen i vanliga fall när vi red ut. Men när jag red i repgrimma så galopperade han hela vägen hem på isgata, ganska lugnt och fint men inte fan kunde jag få honom att bryta av. Det hade jag enkelt kunnat med ett bett. Han valde att inte lyssna på grimman. Förtydligar att han normalt sett reds med sitsen men när det väl gällde så slutade han lyssna (som alla djur med egna viljor kan göra).

Jag rider med det hästen trivs på. Min ridhäst går på tredelat nu och unghästen planerar jag att rida in med bett med den mundel han trivs bäst med.

Jag tycker att bett kan vara ett bra hjälpmedel rätt använt. Tyvärr missbrukar många av de som har bett och drar så att det gör ont på hästen. Å andra sidan ger bettlösa träns också tryck på huvudet, men handen på hjärtat-ett bettlöst träns ÄR snällare mot hästen än ett bett i 99% av fallen. Ett bettlöst träns kan självklart också missbrukas, men oftast krävs det att man tar i betydligt mer än med ett bett. Själv rider jag antingen med ett enkelt tränsbett utan nosgrimma för att hästen ska kunna gapa om det gör ont, eller har jag repgrimma, halsring eller ingenting alls. Oftast någon av de tre sistnämnda. Jag tycker att fler bettlösa alternativ borde tillåtas i tävlingar. Det skulle vara bättre om små barn som inte kan hålla balansen ännu inte tvingades att rida med bett. Men det är bara min åsikt.

Jag rider med bett och tycker att Peppe beskrev det bra i #10. För mig är inte huvudsaken vilken utrustning man har, utan att man kan hantera den utrustningen man har, samt vet och förstår hur den fungerar och verkar.

Jag tycker att ingen av vägarna behöver vara fel. Men fel hanterat bettlöst kan vara respektlöst likväl som fel hanterat bett. Rätt hanterat bett behöver inte vara elakt eller otrevligt för hästen alls. 

Eftersom jag anser att bett inte är fel så ser jag heller inga problem med att rida på det. Men jag rider gärna i repgrimma, bosal eller sidepull som alternativ. Men helt ärligt kommunicerar jag bättre med ett bett. Men det gäller att vara lyhörd för vad hästen tycker, vissa hästar trivs inte på bett, medan andra hästar trivs med vissa sorters mundelar men inte andra osv.

Det viktigaste är att sätta sig in i och förstå hur utrustningen man använder inverkar på hästen. Så man kan göra ett aktivt val.

Vilken intressant tråd! Mycket intressanta kommentarer, håller med alla, fast på olika sätt!:)

Jag tycker bett och bettlöst är bra, på samma sätt som jag gillar skor och barfota. Jag gillar det som funkar för hästen och får hästen att må bra :)

Jag rider med bett då min häst lyssnar jätte på bettlöst när han känner för det men skiter i det när det inte passar honom = farligt, och då red jag med ponnyhack vilket är ett starkt bettlöst men det sket han totalt i och gjorde ändå som han själv ville ;)

#10 låter som en ganska härlig ponny :D men den skulle nog jag också haft bett på ;)

Jag har bett, min häst ogillar bettlöst, vet inte om det är en vanesak, själv vill jag gärna variera, men jag kan inte få henne att jobba i en vettig form och rider vi ut så blir hon hispig på bettlöst, har testat hack och sidepull. Får hon däremot gå på sitt tredelade så är hon mjuk och fin i munnen och hänger inte. Det gör att jag kan rida bettlöst ibland när vi ändå bara ska lulla omkring men inte annars, får dessutom inte stopp på henne när vi galopperar bettlöst på vissa ställen ;)

Jag rider med bett. Egentligen tycker jag om bettlöst också men har inte vågat rida det på min ponny just för att utan bett drar han iväg med en FRÅN MARKEN och då är jag orolig om han skulle göra samma sak när jag sitter på ryggen. När han leds i grimma och väl börjar dra går det inte att få stopp på han. Kedja funkar. Men har två gånger dragit även med kedja. Visst jag kommer åt han på ett bättre sett från ryggen men det enda alternativ jag kan tänka mig kan funka är Hackamore men det gillar jag inte för det är DUBBELVERKANDE tryck på nos och nacke… :/ Jag rider med så mjuk hand jag kan och ofta med slaka tyglar. Jag tar i tyglarna/bettet mest när jag styr (rider ut) och IBLAND kramande tag vid halt och broms om han inte lyssnar på min röst (vilket han oftast gör- ibland i kombination med lätt kram i tygeln). Jag rider med tredelat eggbett eller tredelat applemouth fullscheek. Jag säger så här. Rid med det bett/bettlösa alternativ som hästen trivs i. Gillar den raka bett bäst, rid med det. Osv. sen gör det inget om man varierar lite för tryckets skull. Jag gillar inte tvådelat för jag har fått lära mig (rent logiskt) att det gärna trycker upp i gommen. Det finns ju dock tvådelade med spärr så när det dras och blir stumt så blir det ett rakt bett. Ett rörligt rakt skulle man kunna säga, dom verkar bra. Jag hade allra helst vilja varierat på bett och bettlöst. Min förra häst kunde jag rida i grimma. Min häst verkar trivas ok i bett. När bettet hamnar fel i munnen (ex under tungan) då grimaserar han och smaskar och försöker få bort bettet med tungan. Ligger bettet ok står han nöjt. Han gapar aldrig heller.

Efter att ha läst en hel del forskning+ blivit mer medveten om hur en hästskalle ser ut har jag lagt av med bett sedan 2,5 år tillbaka. Aldrig mera bett!

Självklart kan bettlöst skada det med, men när ett bettlöst börjar skada har hästen tagit skada av ett bett för längesedan.

Man måste våga lita på att hästen gör sitt bästa, om man inte vågar så får man lära känna den bättre, så att den litar på en, och inte går sin egna väg😉Släpp lite på kontrollen, för man tvingar ju faktiskt hästen dit man vill ha den. hästars munnar är känsliga, och fulla med nerver. 

( Obs! alla har olika åsikt, menar inte att det är jättedåligt eller så, använde själv fram tills i sommras)

Jag har inget emot bett om det används rätt eller om hästen trivs med. Jag skulle dock aldrig sätta ett bett i munnen på min häst av den anledningen att han helt enkelt inte vill ha bett, han visade väldigt tydligt genom att grejja med tungan och inte slappna av. När jag sedan provade i repgrimma så det blev det en helt annan sak, han slappnade av på ett annat sätt och jobbade med sänkt huvud trots att han är väldigt pigg. Numera rider jag på hackamore varvat med repgrimma och det funkar kanon :)

Äringen bettgillare,jag rider endast med rep runt halsen eller inget alls. hackamore funkar de me, men föredrar ingen utrustning alls. al natural haha;)