Ja tror du gör rätt jag är ju ingen doktor precis men en häst är världen bästa psykolog

Jag tycker du ska berätta precis som det är när du provrider en häst. Att du blir så sjukt nervös o får prestationsångest de första gångerna. Förhoppningsvis låter ägaren dig komma och prova fler gånger då. 

Jag söker medryttare just nu och skulle inte ha några problem med det alls. Jag förväntar mig inte att det ska gå superbra första gånegn man sitter på en ny häst.

Har du varit öppen om dina svårigheter med nervositet och rädsla när du sökt medryttarhäst? Det bästa är ju att redan från början berätta om att du har varit med om svårigheter som gjort dig osäker och nervös, men att det släpper när du känner hästen bättre. Första gången jag red min medryttarhäst hade jag inte ridit på flera år och aldrig sett hästen förr, och jag sa till innan jag satt upp att jag var osäker på hur det skulle gå och om jag ens kom ihåg hur man red. Jag fick provrida ett par gånger innan något bestämdes för att jag skulle känna om hästen verkligen var något för mig.

Du kanske också kan se dig om efter en häst att sköta. Jag vet inte om ni har den möjligheten på din ridskola men ofta gör det. Hos oss finns det skötare på ridskolehästarna där man tillsammans med de andra skötarna gör saker i stallet för att öka både kunskapen och sammanhållningen, allt från speciella teorikurser för skötarna till att pyssla med hästarna. Har ni inte det så kanske du kan höra i något privatstall om du kan få börja vara där och hjälpa till för att lära dig.

Framförallt tror jag det är viktigt att man vågar vara ärlig och säga att: "Nu är det så att jag verkligen vill lära mig mer, men att utgångspunkten är såhär att jag är lite långsam att lära in, har svårigheter med vissa saker (rädsla, nervositet, känslomässigt osv) och behöver ta saker i min takt. Kan du/ni hjälpa mig?"

Jag har också borderline, och hästarna är en riktigt bra terapi!

Jag tycker att du ska fortsätta leta medryttarhäst, men leta en häst som du lika gärna kan gå ut på en promenad med som att rida. Förklara också för ägaren att du är rädd för hästar du inte känner och söker en lugn och trygg häst. Det är många som söker medryttare endast för att få en ledig dag i veckan och därför inte har mer krav än att medryttaren ska kunna mocka, borsta och pyssla med pållen samt ge den lite motion och där räcker en skrittur i grimskaft långt. :)

Och då tänkte jag att du kan sitta upp och rida när du har lärt känna hästen ordentligt istället för första dagen :)

Tack för alla snabba svar!

Jag har varit ärlig med att jag är rädd och vill ta det långsamt, berättat allt från början. Jag har skrivit i min annons att jag vill ha en lugn och trygg häst att utvecklas med osv och att jag är RÄDD. 

Men ändå verkar det som om folk tror att allt ska gå som en dans.

Jag har aldrig riktigt fått känna den här tryggheten på hästryggen att man är ett med hästen och allting känns jättebra. I alla fall inte på flera år. Jag har inte fått rida så länge på en o samma häst så jag fått möjligheten att bli helt trygg. På ridskolan byter vi ju hästar ofta också. Rider kanske en häst tre gånger i rad. När jag börjar få grepp om en häst ja då byts det till en annan och så börjar hela processen om. Iof tycker jag det är bra att jag får rida olika hästar för rädslans skull, men ändå blir det jobbigt att byta hela tiden just för att jag måste anpassa om mig själv hela tiden på ett sätt. 

Jag känner mig lite för gammal faktiskt för att vara skötare på ridskola. Och jag har även fått börja i en grupp med några yngre för att jag är just rädd. Det är så pinsamt. Jag vet ju att jag KAN rida bra när jag känner mig trygg och kan fokusera ordentligt.

Åh, önskar jag kunde hjälpa dig. Har en valack som hade älskat att få hjälpa dig bota rädslan :)

Åh, önskar jag kunde hjälpa dig. Har en valack som hade älskat att få hjälpa dig bota rädslan :)

Du har inte möjligheten att lägga till en till lektionsdag i veckan på ridskolan? För jag tycker nog faktiskt att du skall stanna där och lära dig grunderna så att du känner dig tryggare med olika hästar och allt annat i stallet.

De flesta som vill ha en medryttare önskar detta just för att de vill ha/behöver en dag ledigt, då de kan släppa stallet och slappna av. När inte du själv är trygg med hästen, får ridning och allt annat att fungera så skulle inte jag som ägare känna mig trygg. Alternativet skulle kunna vara om du känner någon som har en lugn stabil häst och som kan tänka sig att ge dig privatlektioner, vilket troligen skulle vara det bästa alternativet för dig om de har ekonomisk möjlighet.

Hästar är djur, och inget man kan chansa med hur mycket som helst, en häst känner snabbat av om ryttaren är otrygg/osäker, vissa hästar tar detta som en chans att göra som de vill, andra blir istället extremt fogliga och försiktiga. Det är få hästar som inte beter sig olika med en van ryttare på ryggen och en nybörjare…

Så medryttare vet jag inte om det är en rimlig väg för dig att gå i dagsläget, men privatlektioner i ett privatstall tror jag skulle var mycket utvecklande för dig.

Lycka till!

Försök att hitta en medryttarhäst med en ägare du trivs med!
Vi hade en tjej som fick komma och rida hos oss när hon va i tidiga tonåren som hade ADHD och senare kom det fram mycket mer, Men hästarna hjälpte henne verkligen. Hon klarade med hästarnas hjälp skola och kom in på hästprogramet på flyinge(gymnasiet) och nu är hon iväg och jobbar i tävlingsstall i Tyskland:)

#9 grunderna kan jag men jag förstår vad du menar. 

Jag vill utöka min tid på ridskolan men det är ju det där att det kostar massor av pengar samt att jag måste ta mig till ridskolan själv då och det är en bra bit ifrån mig. Den här terminen kommer jag nog inte få plats i en till grupp och i höst vet jag inte vad som händer då jag förhoppnings vis har fått jobb då jag går ut gymnasiet nu innan sommaren.

Grejen är att jag vill ha det här stallpysslet med och inte bara komma och rida. Jag vill umgås med hästarna i boxen o så, pyssla lite o sådana grejer. Inte bara rida en timme och sen åka därifrån. Däremot har jag en kompis som har häst som jag följer med och hjälper till med ibland och får rida på o så vilket är himla mysigt. men det händer inte ofta och nyligen har han blivit skadad. Han är också väldigt gammal och lämpar sig mest som promenadhäst. 

Jag vill ju utvecklas i ridningen och komma vidare. Ju mer jag rider desto mer försvinner min rädsla liksom. 

Att hästar märker av att jag är nervös vet jag. Jag jobbar mycket med andningsövningar när jag rider och får tillslut ett lugn. Med de hästar jag känner existerar knappt rädslan men dyker upp ibland om hästen gör något oväntat t.ex. blir rädd för något. Men som sagt när jag känner hästen funkar det ju superbra.

thenewbreed; jag kommer att fortsätta vara ärlig, vilket inte på något sätt är menat för att vara hård eller elak, utan helt enkelt realistiskt. Vill du läsa så gör det, annars kan du sluta här.

Det är det ganska mycket av det du skriver som tyvärr skulle göra mig skeptisk till att låta dig vara medryttare på min häst. Om du lätt blir rädd och blir osäker och rätt om något oväntat händer, om hästen blir rädd och du blir rädd för att hästen blir rädd och hästen sedan blir osäker för att du är osäker, hur skall detta sluta bra? Det är just i de situationerna som en ryttare måste vara och signalera lugn och säkerhet till hästen, inte arbeta med sig själv. Även de tryggaste hästarna kan bli rädda och då är det ofta som mest oväntat.

Om hästen inte blir rädd, men bestämmer sig för att testa dig som ryttare, hur hade du reagerat då? Detta är något många hästar gör för att testa sin ryttare, vissa direkt, andra när de pressas lite… Hur skulle du reagera om en häst började rygga istället för att gå fram eller försöker vända hem? Skulle du våga och kunna ta den diskussionen?

Därför anser jag att privatlektioner av någon som har en eller flera hästar och kan låta dig vara med i stallet säg en dag i veckan vore att föredra långt före medryttarhäst. Sedan så är det ju så att alla hästar på en ridskola sällan går samma lektion, så var i stallet på ridskolan och gosa med någon av hästarna?

#12 åh gud jag vet inte hur jag ska förklara för att du ska förstå. 

Jag har inte sagt att medryttarhäst är ett måste. och en en gång när jag vet hur hästen fungerar har jag inga problem gällande rädsla att få hästen att gå framåt när hästen börjar bråka. Klart som tusan att jag blir rädd när hästen blir rädd och hoppar till, men än en gång, känner jag hästen så vågar jag ju liksom driva och ba nej det var inget läskigt.

Att rida nya hästar i början är superläskigt. Man vet inte vad de går för och man vet inte hur mycket som krävs av en själv. Man vet inte vad hästen är rädd för och man vet inte vad hästen t.ex. tycker är kul vs supertråkigt. När man lärt sig hästen då vet man ju vad man får på ett ungefär på varje ridpass och därmed slipper vara rädd. 

Ännu en gång min ridskola ligger 30 min ifrån mig med buss som endast går några gånger per dag. Jag slutar 17.00 varje dag och kan därför inte bara åka dit och spendera lite tid. Än en gång, jag vill mocka göra mat och fixa inte bara åka och mysa. Jag vill ha hela paketet. Det tycker jag är sååå mysigt och rogivande. 

Jag är alltså inte rädd för hästar i sig utan att de ska dra iväg med mig som skrämmer mig. Jag hade en medryttarhäst och det var superkul. var där 3 gånger i veckan och trots den jobbiga resan på 1 timme så var det alltid värt det. Men jag flög av och bröt handleden då hon drog iväg med mig. Jag vill bara att någon ska lyssna på mig och lära mig rida utan rädsla. Absolut kan jag vara tuff när det behövs, men på hästar jag känner. Men jag har ju inte fått chansen sen dess att lära känna en häst ordentligt och därav är rädslan inte veck än. 

Btw så slutade jag som medryttare pga att jag var tvungen att gå på terapi flera gånger i veckan för mitt självskadebeteende som låg en timme åt andra hållet.

Jag är ledsen men min åsikt kvarstår, men försök som sagt se om det finns någon som är villigt att hjälpa dig och hålla privatlektion samt låta dig vara med i stallet någon dag i veckan…

Det fungerar inte riktigt att vara trygg när man känner en häst, för som regel uppkommer problemen under denna tid… Detta är i alla fall min åsikt baserat på mina åsikter, att vara trygg i sig själv och sin egen ridning är fundamentalt innan man tar på sig någon form av eget ansvar för en häst. 

Sedan låter det märkligt för mig att du nu inte kan åka 30 min till ridskolan men att du kunde åka 60 minuter till en medryttarhäst…

Jag måste hålla med Moa lite grann. Det är jättebra att du kan känna dig trygg när du känner en häst, men det är viktigt att hitta en trygghet som ryttare oavsett vilken häst man rider och inte bara när man känner hästen. Och även när man känner hästen kan problem uppstå och då måste du som ryttare ha tryggheten i dig själv att kunna hantera dessa. Blir du som ryttare rädd, förvärras allting och du kan kanske t.om skapa problem som inte funnits där.

Jag skulle tipsa om att leta upp en medryttarhäst som du kan ta privatlektion på antingen för ägaren (jag har sett och varit i kontakt med många ägare som är villiga att ge privatlektioner) eller för en tränare. Det finns billiga tränare om man letar, min tog bara 200kr. Och då kan du efter det passet vara med hästen i stallet och göra alla stallsysslor.

Jag kan inte åka 30 min för att det bara går ett par bussar per dag och att jag slutar 17.00 varjedag.

Där min medryttarhäst stod gick det buss + tåg hela tiden, var tionde minut i princip. Så det gick alltid att ta sig dit eller hem.

Det är inte restiden som är problemet utan att ta sig dit.