Det där känner jag igen!!!

Man är snäll och ställer upp i alla väder, men vill man själv ha hjälp så bär det emot. Men säger man själv ifrån en gång så blir dom griniga…

Nä, jag har gett upp. Man vet tillslut vilka som endast är ute efter hjälp och inte alls bryr sig om en annan. En riktig vän ställer upp när dom kan…

Har ni sådana vänner? De hade jag gjort mig av med för länge sedan. Det är bara att säga NEJ så är de snart borta. Men beroende på situationen är det svårt ibland.

Jag är oftast så korkad så jag ställer upp i alla väder…

hmmmm.. usch vad tråkigt det är med sådana personer!!!

Varför tror ni att man börjar säga ifrån och inte ställer upp för jämnan till vissa?

Ja ibland undrar man vad felet ligger, man blir ledsen, särskilt när man har svårt att säga nej. Jag är uppväxt med mottot ge och ta, hjälpa till på gården och vara nöjd med det lilla och det var aldrig frågan om att säga -jag har inte tid eller jag orkar inte.

Tur att man har några riktiga vänner.

Jag är som #3 (alldeles för snäll)

jag är med alldeles för snäll. tyvärr.
det lönar ju sig inte så ofta att vara det..men ibland :)

Frågan är väl vad man har för inställning… VILL man hjälpa? Oavsett VEM som frågar så om det är ett ämne jag vet något om så vill jag ju gärna tala om mina erfarenheter… Oavsett om det är någon som jag känner eller ej.

Titta bara här på forumet… Man svarar på det man vill och det man har någon kunskap om… eller hur… och hur många känner man av dem man svarar?

nääääääää. Jag tycker det är fritt fram att hjälpa vem man vill, när man vill!

det har ju också med att göra hur man blivit bemött själv innan. fråga man andra sidan av denna sits kanske historien ser lite annorlunda ut….

tycker också det är hemskt när det finns fyra barn i en familj och alla inte är lika värda, att s.k föräldrarna själva säger de?????

#10 det är nog ganska vanligt med favoritbarn eller som min dotter vars pappa glömt henne helt. Jag hämtade henne en gång och dom var på samma plats och ingen kände igen varandra. Tur att jag har en ny man hon kan kalla pappa och som är som en pappa till henne.

Att syskon rangordnas det är nog vanligare än vad man tror även biologiska barn i samma familj. Jag ser det både i min egen familj och i min mans och mer tydligt när det gäller barnbarn.

När det gäller att hjälpa till med hästar då har jag så svårt att säga nej, men jag har blivit bättre. Nu hjälper jag bara dom jag vet att det kommer till nytta, för ofta så räcker det för mig att hästen har det bra efter.

Känner igen det där..

-Tyvärr är jag lätt utnyttjad och har "väbnner" som utnyttjar det till max, men nu är jag äldre och har lärt mig att säga ifrån…

Har man mina barn, dina barn och andras barn så är risken stor, särskilt om man har varsin ekonomi att "mina" barn får mer än andras barn, i synnerhet när "mina" barn inte har någon pappa som bryr sig alls. Jag har själv försökt att vara rättvis och det är inte alltid helt lätt. Alla barn har samma värde i denna familjen, sen kanske barnen tolkar det på annat sätt.

En fråga. Om jag köper en moppe till min son som bor med mig. ska jag då köpa en moppe till min sambos son som bor med sin mamma?? Så rättvis ÄR jag INTE!!

#13, Nej, du behöver ju inte köpa en moppe om sonen inte bor hos dig ens ! hade ju varit en annan femma möjligen, om han bodde hemma hos dig och sin pappa.
men när han inte ens gör det, får ju hans mamma se till att köpa moppen. tycker jag.

#13: Beror väl kanske lite på hur ofta han är hos er också. Han kan väl kanske få en moppe som han använder hos er.
Så gjorde vi med min sambos son. Han fick en moppe här som han inte fick ta med till sin mamma men som han kunde använda de veckor han bodde hos oss. Nu har vi alltid haft problem med hans mamma visserligen så att vi har alltid sett till att han haft eget rum hos oss med egna leksaker och kläder och sådant.
Men det är individuellt tycker jag. Beror på just den specifika situationen. I våran så var detta bäst.

ja,  detta känner man igen  folk som bara hör av sig när de vill ha hjälp med nåt….

jag har haft svårt att säga nej, men jag är lite bättre på det nu.

#13 Min mamma hade jättelite pengar när jag var liten, hennes nya snubbe hade gott om pengar och 3 barn som jag fick bo tillsammans med när jag var liten. Oftast när det gällde störresaker så var det rättvist, men ibland blev jag tjurig när  småungarna fick det som dom "pekade på" Så det där med moppe har väl att göra med hur tät man är.

Vi kanske skulle gå efter detta måttot??

"Bästa metoden att lyckas här i livet är att alltid gå på tårna. Andras tår."

#18: Tycker det låter som ett jobbigt måtto. Måste vara bättre att försöka undvika att trampa andra på tårna. Men jag kan hålla med om att det ibland är svårt. Speciellt om man skriver, för det är så svårt att få fram vad man egentligen menar, då den man prtar med inte ser kropps språk och sådant. Inte syns det om man ler eller inte heller.
Mvh Åsa

Jag ler! Är jätteglad idag för jag hade ett riktigt roligt och lyckat födelsedagsfirande igår. H

Hade bara en sida full med jättebra citat.

Här kommer några till:

"Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel."

 "Var snäll mot människor på vägen upp för du kommer att möta dem på vägen ner."

 "Vid tre tillfällen visas en människas sanna natur; vid bägaren, vid penningpungen och i vrede."

"Stånga inte huvudet mot väggen leta upp dörren i stället."

"Luftslott är dyra att underhålla."

"Den som säger sanningen måste stå med ena foten i stigbygeln."

Vilka bra sitat.
Så skojigt att höra att du hade det bra igår. Precis som det ska vara när det är födelsedagsfiranden. ;-)

Det var många bra citat! Stämmer bra också om man tänker efter.

Eftersom det ändå kom in på citat så kan jag lika gärna sätta in ett par som vi gör på jobbet som kylskåpsmagneter.

Ha, den sista "flest prylar när man dör" lever jag helt och fullt efter redan