Ridskolor lär ut att rida skolhästar, inte att hantera hästar och speciellt inte unghästar vilket är synd. Dom skulle satsa på lite mer praktisk handhavande och kanske lite nh-clinics för sina elever och inte "teori" som låter så torrt och tråkigt. Lite nytänk på skolorna vore bra.

Någon som har gått på en ridskola där man har hanterings tänk i förgrunden?

Lycka till

När jag gick på ridskola fick vi alltid göra i ordning hästarna och lärde oss på så sätt sadla, tränsa, borsta, o.s.v. Sommartid släppte vi ut hästarna på bete efter lektionerna. Vi fick också lär oss rengöra utrustning, fodra, visitera hästen o.s.v.

Det fanns både unga och äldre hästar/ponnys som man fick hantera på olika sätt.

Kanonbra tycker jag :D

Mina barn gick som små på en ridskola där man fick lära sig att sadla och tränsa samt leda hästen. Men eftersom endast en ponny var i B-ponnystorlek (alla andra var minst maxade C-ponnysar) så räckte de naturligtvis inte upp varken till att tränsa eller sadla hästen. De var alldeles för små och svaga. De orkade inte ens lyfta en hov på hästen för att kunna lära sig kratsa hovarna. Allt detta fick därför föräldrarna lära sig. Och tanken var god men OJ vilket gnäll det var om det tog några minuter av själva ridningen om ridläraren ville att de skulle lära sig korta och länga stiglädren (som ett exempel) Fruktansvärd tråkig inställning hos föräldrarna tycker jag.

#3 Ja usch va tråkigt!

Min ridskola har inte så mycket nh-hantering. Men vi har alltid ett teoripass efter där vi longerar, lär oss leda hästen på rätt sätt, lär oss om sjukdomar, sätta på täcken m.m. När man börjar rida på den ridskolan så får man tränsa, sadla, borsta och kratsa två äldre små ponnyer. Tycker att det är riktigt bra :)

#5 Låter som en toppenridskola. 🙂 Hur tas det emot av föräldrar och aktiv?. Värdesätter de teorin/praktisk teori?

På min ridskola har varje grupp 3 helgkurser per år med teori och ridning. Beroende på nivå kan teorin handla om olika slags utrustning, visitering av häst, ryckning/klippning, hästens anatomi, olika hjälper/vägar/rörelser … Man kan fråga om allt som har med hästar och ridning att göra, även saker som varför olika hästar har lättare och svårare för olika rörelser, och läraren förklarar att de kan vara byggda på olika sätt, vara olika starka eller utbildade, eller att det kan bero på ryttaren och hur det i så fall hänger ihop.

Dessutom finns lärarna tillgängliga i stallet och svarar på frågor om allt. Är man bara nyfiken och frågvis kan man lära sig massor.

Nybörjargrupper har alltid ryktning, sadling, tränsning och konsten att leda hästen till ridhuset och sitta upp på den första lektionen.

Nu finns det inga småbarn vid denna ridskola, även om man börjat med ungdomsgrupper den senaste terminen. Men även vuxna nybörjare behöver ju lära sig grunderna.

På min ridskola hade man hanteringstänk från grunden. Jag red på en privat ridskola, det var en kvinna som ägde gården och hon ensam höll i ridlektionerna och allt annat. Hon hade alltså en verksamhet med alla förutsättningar men gjorde allt själv och ägde allt själv. Mitt ute på landet, väldigt mysigt. Stort stall, 20tals hästar, stort ridhus osv.

Hon hade kanske två grupper per dag. Jag minns att timmen innan lektionerna gick hon igenom borstning, hovkratsning osv. Det fanns tjejer från dom högre grupperna som gick runt och hjälpte till, visade och förklarade. En timma la vi alltid ner till hästvård innan. Sedan sadla och tränsa. Efteråt skölja bett, knyta ihop träns och sätta skydd över sadlar. Hon var mycket duktig, förklarade på ett bra sätt medans man red och hon la tid på alla, höll grupperna i lagom storlek.

Hon hade en stor variation på hästar. Allt från små ponnys till storhästar på 160+. Vissa var äldre men det fanns också unghästar. Ju bättre man blev fick man testa på mer. Vissa hästar var som normala ridskolehästar, lugna och gjorde allt man bad medans vissa krävde att man jobbade. Vissa lata och vissa väldigt pigga.

Under mina år där gick jag upp för "trappan" och efter att man ridit ett tag fick man möjligheten att bli skötare åt en häst. Då fick man om man ville alltid rida den hästen och sköta om den efter och innan. Man fick även komma någon dag utöver ridlektionen och sköta om hästen. Jag har lärt mig mycket därifrån, allt från att hantera häst med mycket eksem/otroligt kittlig till fölhantering. Ridit unghästar, ridit in unghästar, hållt i ridlektioner och ridläger.

Strax innan jag slutade blev jag erbjuden att bli fodervärd åt en av hennes privathästar, som endast fick ridas av dom i högre klasserna. Så där hade jag kunnat utvecklas riktigt långt.

Hon hade ridläger varje sommar och mycket teori blandat med ridlektioner. Hon anordnade mycket tävlingar, både hoppning och dressyr. Kadrilj ridningar. Hjälpa till med in/utsläpp, mockning, fodringar.

Tyvärr fick jag sluta eftersom vi flyttade och det låg då för långt bort, men jag hade verkligen den bästa ridskolan enligt mig. Där har jag ridit hur många olika raser, temperament, åldrar osv som helst.

Oj vad lång texten blev. 😃

#6 fråga ett. Haha förstår inte riktigt frågan… Men det finns en aktiv föräldragrupp som håller i studiedagar för skötarna. Snart ska det startas en ridgrupp med vuxna nybörjare. Fråga 2. Ja det tycker jag väl. De som sköter om hästarna lite extra får gå på kurser i hästhantering innan de blir skötare. Nu när jag tänker lite extra så är det en riktigt bra ridskola att lära sig sköta om hästar på :)

#9 Såg att det fallit bort en bokstav så det blev en lite konstig text.

Vad jag frågade om var hur dessa teoripass tas emot av barnens föräldrar och hur ridskoleeleverna själva tycker att det är att ha teoripass istället för att rida.

Det är ju framförallt de som inte är vana vid hästar som behöver ha denna praktiska teori. Sen om man kan rida bra eller inte har ju ingen betydelse alls om man inte klarar av all annan hantering av hästen.

Anledningen till att jag undrar kring allt detta beror mest på alla frågor om man kan ta foderhäst eller köpaa häst. Då berättar man hur länge man har ridit på t.ex. en ridskola, mycket sällan berättar man om vilka hästkunskaper man har egenltigen.

Jaså då förstår jag :) har ju fått hjälpa några av småtjejerna när de t.ex. satt benskydden åt fel håll. Hjälpen har ju varit uppskattad då jag även visat varför och hur man sätter på dem. Sen så när man börjar rida på den här ridskolan så rider man inte alls i två år ungefär. Utan man vänjer sig mer vid hästen och hur den ska hanteras (sen så får man longeras någon gång också) och det är alltid uppskattat hos föräldrarna då de också får vänja sig vid dessa gigantiska bjässar.

Där jag gick och lärde mig rida när jag var liten var det ingen hästhantering alls förutom om man ville bli skötare för då fick man gå någon liten kurs har jag för mig, hur det är nu vet jag inte.

Den andra ridskolan jag gick på hade hästhantering för knattarna iallafall, dom första gångerna tror jag att dom bara var i stallet och lärde sig innan de fick rida.

Själv tycker jag det är för lite hantering, även för dem som är duktiga, då är det ju inte lära sig leda som gäller men jag tycker mer nh, muskler osv hade varit bra.

Min dotter har precis börjat i knatte grupp. Då jag själv har hästar så lär ju jag henne det när vi är på ridskolan men tycker syndrom föräldrarna som står där och kliar sig i huvudet och undrar vad som är vad. Nej mer teori i början så de får en bra grund från marken behövs.

När jag gick på ridskola hade vi 30 minuters teori INNAN ridpasset. DEt kunde vara allt från att man tittade på bilder på olika raser, till att det låg ett par träns framlagda som vi skulle plocka isär och sätta ihopa.

Vi gjorde kollage kring sjukdomar, olika ridsporter, nån enstaka gång hade vi longerings-teori där vi fick lära oss att longera. Vi fick även sadla och tränsa själv, plupp-mocka, släppa ut och ta in ur hagarna om man vart första elevgruppen på plats på sensommaren eller på helgerna på vinterhalvåret. Då gick de ut, kom in några timmar och gick lektion, sen ut igen resten av dagen innan det var insläpp och kvällsfodring.

På ridskolan jag går på är det inte mycket socialt mot varken andra människor eller hästarna. Man kommer till stallet, antingen får man göra iordning hästarna (som är sura och laddar benet mot än i hantering), eller bara gå in i maneagen och hoppa upp. Vilket jag föredrar för att chansen ska bli så liten som möjligt att få sig en spark eller ett bett… Nu har inte jag varit med från början, utan bara ridit ett år, och fick hoppa in i gruppen medelsvår (näst svåraste och avancerade gruppen). Innan jag började red jag hos en dam som hade några hästar i kanske 1 månad. Gruppen jag blev tilldelad var ändå medelsvår, och jag trivdes bra! Lär mig saker ganska fort och läraren var jätte imponerad över allt jag kunde efter att ha ridit så lite! MEN sen jag började har man knappt pratat med någon annan i gruppen? Försöker hälsa men knappt ingen hälsar tillbaka? Tror de är sura eftersom att alla i min grupp ridit sedan de var 5 år, men herregud! Vad är det att bara sur om? Är en väldigt social människa och älskar andra människor, men känner mig så utanför i stallet :( jag hade önskar att man hade haft en liten samling, iaf 1 gång i månaden och pratat och gått igenom lite event och sånt. Just nu vet jag inget, medan alla andra har koll på alla event och tävlingar och alla hästarnas bakgrund m.m :(

Haha fick inte ens med det viktigaste: Som någon annan sa, så blir det föräldrarna Om får tränsa och sadla m.m i nybörjargrupperna. De har 30 min teori och 30 min tidning. I mitt stall finns det bara storhästar. De flesta runt 160-170. Lätt för en 5-6 åring att sadla ;) Det verkar som att föräldrarna till de i min grupp (är 19 i år) sadlar och tränsar även de.. Herregud! Mina föräldrar har knappt ens varit med. Mamma är jätte allergisk och pappa har inte riktigt det intresset ;)

Rider på en jättebra ridskola! I början innan man för börja rida så får man lära sig att sätta på täcken, tränsa, rykta, kratsa hovar, mocka, borsta, sadla och allt sånt. Och sen har vi teori där man kan välja vilken kurs man vill gå och lära sig i, då har vi lite olika allternativ som ex stallet, hästen, foder och maaassa mer. De är verkligen en toppen ridskola!!:)

På den ridskola jag lärde mig rida så hade vi teori i början och jag minns att alla "hatade" de lektionerna, troligen för att vi inte förstod hur nyttigt det var haha. Men sedan slutade vi med det när vi inte var en nybörjargrupp längre. Sedan fick man borsta, sadla och tränsa hästarna innan lektionerna om inte hästen varit med på lektionen innan. Även efteråt fick man sadla av och borsta. När jag hade lektion på Lördagar så fick vi även släppa ut hästarna i hagen. 

Men trots att jag lärde mig grunderna så lärde jag mig otroligt mycket mer när jag fick bli skötare och kom dit varje dag efter skolan. Tycker även synd om de elever som var nya och aldrig lärt sig sånt som hoppade in i gruppen med tiden. :/

När jag gick på ridskolan var nybörjarlektionerna upplagda så att man hade 30 min teori och 30 minuters ridning. Ponnygrupperna hade sedan var fjärde-femte lektion teori har jag för mig.

Jag lärde mig otroligt mycket om allt som har med hästar att göra på ridskolan, men å andra sidan var jag en sån som hängde på ridskolan i princip varje dag och tog hand om hästarna. Sög in mig all information jag kunde få.

Ridningen jag lärde mig då har jag dock lagt på hyllan numera. Inte ens grunderna i mitt nuvarande ridtänk är detsamma som det tänk jag fick lära mig då.