Har nyligen fått hem en häst som för ett par år sedan skadade en sena på ena frambenet och sedan dess endast gått i hage som sällskap. Vad jag förstått var det en relativt god prognos på senskadan - hästen bör hålla för hobbyridning men ej tävling på högre nivå inom hoppning. 

Min upplevelse av det hela de få dagarna han hittills bott hos mig är att han är väldigt stel, jag tippar på att man inte rehabiliterade aktivt efteråt utan lät honom gå i hagen som sagt (obs endast min teori!) och därmed fortfarande lite halt vid trav på böjt spår (noterat i hagen och när jag testade att longera). Ingen hälta på rakt spår och inget i skritt. När han haltar så blir han inte värmeökad, svullen eller på något sätt markerar att det gör ont utan tvärtom blev han besviken på att jag bad honom sakta av. Vågade iofs inte pusha utan bad honom avbryta så fort han började halta i longeringen. 

Dock när jag sett honom springa i hagen och han sprungit sig halt så fortsätter han iaf och efter ett kort tag går han rent igen även i traven, sen haltar han lite efter en stund igen osv.

Kan hältan helt enkelt vara att han är stel? Är det fel av mig att tänka som vid en relativt färsk senskada, dvs ut och skritta på relativt hårt, rakt och plant underlag med ökning 5 min/vecka och sedan efter 4-5 veckor lägga till trav kortare sträckor? 

Min andra häst hade nämligen en senskada för massor av år sedan och det var så jag fick sätta igång henne då. 

Och sen så, vad gäller hagen, eftersom den är lite större och han har mycket spring i benen, bör jag kanske ha något typ av benskydd på som stabiliserar lite kanske?