Hur tränar man en nojjig/rädd häst?
Jag har precis börjat rida ett 6årigt sto ett varmblod som verkar mest bara ha gått på travet. Nu har jag börjat rida den ute och den är jätte lugn och trevlig när minst en annan följer med. Men rider jag ensam så blir hon rädd för allt och bara väldigt orolig och stirrig. Den rids inte mkt alls… Om jag fortsätter att rida den ensam tror ni att hennes problem försvinner då? Hur tycker ni att jag ska fortsätta träna den?
Ju mera stressad hästen är desto mindre lär den sig. Så mitt förslag är att rid tillsammans med andra och när ni känner att det fungerar bra så börja experimentera lite med att lämna gruppen några meter framför dig tills du känner att hästen blir orolig då rider du ikapp igen och så håller du på tills hästen inte bryr sig längre hur långt efter du än hamnar. Du kan ochså experimentera med att rida framför dom andra på samma sätt.
Det är viktigt att du respekterar att när hästen börjar känna LITE obehag så fixar du till så att obehaget försvinner, dvs DU hjälper hästen tillbaka till att slippa känna obehaget. Bygg på detta och så småningom så kan du rida ut ensammen.
Det kan ta 1 vecka upp till flera år att uppnå detta men det går inte att tvinga fram något med hästar.
Lycka till
"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"
Tack för ett bra svar. Jag red första gången ensam igår och träffade på en grupp hästar som jag red med sen var jag tvungen att lämna dom och hängde på några andra en bit. Efter de gått gick de bra att ta sig hemåt då hästen hade varit ute ganska länge och var lugnare. Då gick det bra att ex. ta sig förbi traktorn som den blev rädd för och tog sig tid att gå förbi när jag precis hade satt upp.
Om hästen inte jobbas väldig mycket så ta bort ALL kraftfoder. Ofta så är kraftfodret en del av sådana här problem.
Lycka till
"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"
Jag brukar ha som princip att om något är läskigt går vi inte vidare förrän hasten har undersökt det och kommit fram till att det inte är farligt.
Det är helt ok att stanna en bit ifrån och titta, den behöver inte gå längre än den vågar. Det är inte ok att backa, skygga eller springa hem.
Jag gör så med mina hästar om de ser något läskigt att "okej, var den farlig? Då tittar vi på den". Jag ber honom gå så nära han vågar och när han inte vågar gå närmare vet han att det är bättre att stanna än att backa (fick stoppa honom själv i början för han gick så nära själv att det blev jätteläskigt och han slängde sig därifrån). Han får beröm att han gick närmare, klapp och uppmuntran. Bara "good place" tills det inte är lika läskigt att stå där längre och han börjar slappna av litegrann. Då ber jag försiktigt om ett steg till framåt. Sen upprepar jag tills han kan stå med sidan mot det läskiga och har nosat på det och konstaterat att det inte var farligt.
Det är viktigt att vara tydlig med när hästen inte behöver gå fram och nosa på något läskigt, tex en levande eld. Jag hade en ponny som jag tränat mycket med (han hade fobi för traktorer när han kom och vi står på en bondgård…) som trodde att han var tvungen att gå fram och nosa innan vi kunde gå vidare, när han skyggat ett par decimeter för en brinnande lövhög. Det behövde han inte.
"Att ha kul är snabbaste vägen till lycka"
Prexis som "#4 skrivet av Caf_Roy " skriver så måste hästen få tid på sig att bearbeta situationerna som den/vi försätter den i men det är våran uppgift att se till att hästen verkligen tar tag i situationen och bearbetar sin rädsla, inte springer bort från det dom är rädda för. Att vi ser till att hästen får lite obehag och sedan "hjälper" den att bli av med obehaget bygger upp relationen mellan ledare och häst därför att hästen kommer mest ihåg att ledaren hjälpte hästen UR obehaget. Bygger vi på detta så växer förtroendet hela tiden men går vi för hårt fram och inte låter hästen ta den tid den behöver för att bearbeta situationen efter sin egen förmåga eller pressar på för mycket så raserar vi förtroendet. Det är alltid en avägningssak mellan för mycket och för lite intensitet.
Jag är inte lika modig som "Caf_Roy", jag står sällan stilla med hästar när dom hittar något "farligt", för när dom står stilla så vet man alldrig vart dom sticker OM dom sticker. Om dom hela tiden måste röra på sig så lättar stressen lite för dom och man har lite mera kontroll på riktningarna dom KAN sticka från situationen.
Hur som helst så måste vi hela tiden hålla intensiteten och stressen på en sådan nivå att hästen fortfarande tänker, det är när hästen SLUTAR tänka som instinkterna sättter in och det betyder alltid tråkigheter för ryttaren. Därför måste hästen få visa vilket avstånd från flocken den törs vara just då, sen gäller det för ledaren att avgöra när obehaget är lagomt stort.
Lycka till
"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"
Okej tack för svaren! Vi hade en dålig början redan när jag kom ut ur hagen med hästen en bit och skulle börja borsta för att sen hoppa upp. Traktorn stod säkert 100-200m bort. Det var mer så att hästen verkade se "dåligt" för det var så långt bort traktorn stod.. Jag kunde typ inte ta några steg framåt så fort jag kom upp eller ens hoppa av och leda hästen förbi för då skulle jag flyga av istället . Därför kunde inte hästen ens ha chansen till att undersöka saken. Den var tvungen att gå framåt ..
Jag försöker också ofta visa mina hästar det som är farligt och låta dom undersöka det. Men, ibland går det tyvärr inte av olika anledningar, min ena häst t ex tycker att det är jätteläskigt om någon har en dörr öppen och vi kan ju inte klampa in på någons gräsmatta… Då kan det hjälpa att helt enkelt vända bort hästens huvud så den inte tittar på det farliga, funkar utmärkt bra. Man kan också hänga sig i stigbygeln så att hästen inte kan dra åt andra hållet. Och glöm inte att andas.
Sen när det kommer till om man ska rida ensam eller inte tycker jag att ryttaren själv måste bestämma vad man är bekväm med. Jag rider själv för att ibland tycker jag blir en kamp med hästen om man först vänjer den vid sällskap och sedan tar ifrån den det. Men känns det inte tryggt så rid med andra och kanske prova att tömköra hästen själv så den inte tror att det alltid ska vara någon annan med. Man kan också prova att longera hästen innan ridturen så den inte har lika mycket energi när man sedan sitter upp. Men detta är såklart individuellt för olika hästar, det funkar jättebra för en del att bara ridas ut tillsammans med någon och sedan gå ut själv.
"#6 skrivet av Bellaass " Om du känner att det är problem redan innan du sitter upp på hästen så stanna på marken i stället och lös problemet därifrån innan du sitter upp. Det blir sällan bättre när man sitter på hästen. När du leder hästen ha alltid ett långt ledrep >3m så att ni har utrymme att ge och ta. Sen är en repgrimma alltid bra att ha på osäkra hästar.
Lycka till
"Gör det lätt att göra rätt och jobbigt att göra fel, hästen får välja vilket den vill och lära sig av det"
Tänk hela tiden på att hästen från grunden är ett flyktdjur. Om hästen reagerar på något gäller det bara att lätta i handen och ha en stadig skänkel för att få hästen att inse att det inte är någonting farligt, då det litar på sin instinkt. Ge massa beröm när hon gör rätt! 😂