Låter som om det är han som är ledaren när ni är ute och rider. Enklaste botemedlet är att rida ut med andra hästar, det är sällan dom vill hem då. Att åtgärda sådana här problem kräver att du riskerar lite du med, är du inte villig att göra det så skall du inte ta på dig detta, lämna över det till någon som håller på med liknande problem. När det är åtgärdat i hästen så måste du ochså lära dig att inte stimulera hästen att börja om med det. Det finns flera vägar att lösa detta. En av dom stillsammare är att få hästen att förstå att "hemmåt" är en väldigt jobbig väg att gå, till skillnad från din väg som är lugn och trevlig. Om det bara är att gå hem som är problemet så brukar dom förstå vilken väg som är trevligast efter några gånger. När hästen vill vända trots att du snällt visar vägen dit du vill gå så låt den vända där då men JOBBA hela vägen hem med hästen strikt på tygeln, använd allt du kan och tror att hästen ochså kan göra. Fortsätt med detta när ni kommit hem i minst 30minuter så att hästen förstår att komma hem betyder inte vila och mat. När du rider ut så rider du lugnt och målmedvetet utan press på hästen. Om det INTE bara är att gå hem som är problemet så kommer det att dyka upp protester om andra saker ochså, men det är en separat sak. Lycka till

Välkommen till klubben! :D min lilla häst gör lite samma sak när han inte vill gå fram, dock ställer han sig inte så högt, men han bockar högre istället… Jag brukar bara klämma mig fast och driva på, han brukar tröttna efter typ en halvtimme när det är som värst! Jag har nästan aldrig sporrar, en kulsporre på 10 mm men använder den nästan aldrig öven om jag har på mig den, och spöet gör honom bara ännu argare:/Han har inte ont nånstans? Bettet? Sadeln? Sistsen? Finns en hel djungel att gräva i när det gäller att hitta fel, som du säkert redan vet:)

Tack för att ni gett mig tips! #1. När vi har ridit hemåt brukar jag arbeta honom i form (som fd travare är det väldigt jobbigt för honom) men det spelar ingen roll…Vill han inte så ger han inte sig. För några år sen hade jag tagit kampen, men nu ser jag bara mig själv under honom när han börjar studsa med frambenen :( Igår när vi red hemåt (efter att han vunnit) så tvärnitade han framför stallet och ville inte fortsätta till hagen där jag tänkte rida honom, samma sak startade på gårdsplanen….. Han struntar i om det är andra hästar med,som igår så backade han hellre in i strömtrådar (med ström i) än följa efter sin kompis…Förstår du min uppgivenhet…? För bara två veckor sen var han en pärla som gick över stock och sten… Men jag ska verkligen försöka samla mod och "ta kampen" #2. Sadeln är utprovad av sadelutprovare och sitter fint och bettet har han aldrig brytt sig om…Sträckan han började krångla på hade varit densamma i ca 300 meter och då var allt ok tills han "fick för sig" att han ville hem……

Hade samma problem med f.d travaren jag hade, första gångerna han gjorde det visade det sig att han hade ont i fötterna och behövde verkas samt få skor, men sen fortsatte det helt utan anledning och han testade bara.
Han var världens snällaste häst annars men kunde vara rent förjävlig när han betedde sig sådär envist.
Han var som sagt en snäll häst men hade sina testperioder.
Jag är en mycket bestämd och orädd ryttare, därför vet jag inte om min metod kanske passar dig, men den hjälpte mig och min häst i alla fall.
När han stannar är det pang på som gäller, fortsätta framåt helt enkelt.
Man ska inte bli arg eller hetsa upp sig, bara vara bestämd och viljestark.
Lyder inte hästen och börjar resa sig, ta tag i ena tygeln och tvinga runt hästen på liten, liten volt (ungefär som när man gör one rein stop). Kan låta elakare än vad det faktiskt är.
Med detta var jag mycket bestämd och hästen kunde då inte resa sig och insåg att om han testade så blev det bara jobbigt.
När hästen sköter sig se till att rida harmoniskt och ha kul! Inga press eller krav som han tycker är trista eller inte klarar av.

Lycka till! :)

Du har inte haft honom så länge; kan det vara träningsvärk (ny ryttare, ny typ av träning, ev. även ny utrustning)? Kanske kan du göra en paus i ridandet och gå promenader i stället och öht jobba mer från marken?

Kallblod kan vara vääldigt känsliga och har mycket att sätta emot om man pressar dem - försök minska ditt tryck på honom i stället. Ge honom tid och ta det luugnt - det brukar ge bättre resultat på de känsligaste hästarna.

Jag tycker inte spö osv är en lösning; oftast finns det en - i hästens ögon - helt rimlig och godtagbar förklaring till beteendet, det knepiga är att komma på vad det är! #4:s häst hade ju en godtagbar förklaring (ont i fötterna); att hästen fortsatte resa sig kan ha berott på att de inte löste hästens problem helt, eller på att hästen "fastnat" i beteendet.

Tipset att ta i ena tygeln om han vill resa sig är bra och iof löser ditt problem med stegrandet, men löser inte hästens ev. problem!

En häst med böjd hals kan inte stegra. Så lär in One Rein Stop, precis som #4 säger, börjar hästen resa sig så ta ett sådant tygeltag, och vänta sedan ut hästen tills han slappnar av. Hästens hals måste var mer eller mindre rak för att hästen ska kunna ta sig uppåt. Sen finns det säkert de trollkonstnärer till hästar som kan stegra ändå men det går inte alls lika bra. (jag har lärt mig att aldrig säga aldrig när det kommer till hästar.)

samt att som #5 säger, att när den egentliga anledningen är borta så kan beteendet vara programmerat i hästen. Plus att om hästen utgår ifrån att den får ont när den gör en viss sak, så kan den förväntade smärtan finnas kvar långt efter att problemet är åtgärdat!

Tack för alla era bra råd :) Jag blir så glad att ni tar er tid att läsa om mina problem :D Jag själv är nästan helt hundra på att han inte har ont någonstans då han rör sig problemfritt och oklanderligt när han fått som han velat. Däremot så har hans förra ägare ,som haft honom sedan han var 5 år ,aldrig uppfostrat honom. Dom hoppade av och ledde honom bara han stelnade till för något! Jag tror detta är en ren maktkamp (han är fruktansvärt ranghög i hagen) som jag ,pga min rädsla, låtit honom vinna… Tipset om one rain stop kan nog hjälpa mej på vägen att få lite mer skinn på näsan :)

"#3 skrivet av soffsan_ " Jo jag kan förstå din frustration över att inte komma frammåt med detta. En intressant kommentar är "För bara två veckor sen var han en pärla som gick över stock och sten… ", betyder det att hästens beteende har kommit mer och mer och inte funnits där från början? Om det är fallet så är det något i omgivningen som påverkar hästen i den riktningen, det kan vara stallpersonal, hästkompisar, djur omkring och du. När du skriver "ranghög i hagen", betyder det, självsäker lugn burdus ranghög eller nervöst aggressivt bråkig ranghög? Detta spelar rätt stor roll för hur du hanterar situationen. Lycka till

Om det här är ngt nytt skulle jag gissa på smärta… Om hästar är knäppa generellt så brukar det visa sig överallt, om du inte har problem från marken eller liknande, gör han likadant om du promenerar honom på samma ställen? så gissar jag mer på att han har ont. Jag tror inte på testperioder osv, visst att hästen måste ha förtroende och har den itne det kan den sätta sog emot en, men då borde det komma i all hantering, inte bara ridning.

Jag har en valack som var klassad som "problemhäst", han har funkat bra för mig, men varje gång han har vilat så har igångsättningen varit ett helvete, på ungefär det sättet du beskriver. Jag har litat på allt som sagts, hårt psyke osv… han har kissing spines har vi nu kommit fram till. Han har fått ont då musklerna inte varit lika starka, han mpr bra och är som bäst då han går hårt, men vägen dit är inte alltid lätt, nu när jag äntligen har fattat så bygger jag upp honom mer från marken innan jag rider. Bara ett exempel, jag tror mer på smärta helt enkelt.

#8. Det är bara på denna sträckan han håller på.. Rider jag andra rundor går han framåt utan problem. Rundan han brukar hålla på på är den enda vi rider med andra, vi brukar möta upp med en häst nästan halvvägs av rundan. Det är ingen "jobbig" ridtur vi rider där, bara skritt i lite halvbackig miljö… Med ranghög menar jag att han vallar sin kamrat i hagen (nykastrerad shettis) plus att när jag gör lite NH "träning" (backar honom osv från marken) blir han ordentligt missnöjd och stryker öronen bakåt. Men skulle jag däremot låta honom stanna när han vill när jag redan står stilla är han supernöjd. Detta ser jag som ett dominant beteende då han vill sätta gränserna.

Är det Järvsöfaks son Sundbo Jonas du har?

OM hästen är av typen "burdus översittare" eller "lugn "bulldozer"" så gäller behandlingen som "#4 skrivet av Wellcraft" beskriver och den är inte helt riskfri för ryttaren. Tyvär så är den typen av behandling helt felaktig om hästen är av typen "nervös kontrollfreak" eller har en fysisk skada. Det är väldigt viktigt att bedömma var grundorsaken till beteendet sitter för att kunna lösa det. Så med så liten information är det svårt att säga hur du skall lösa detta. För gör du fel så förvärrar du situationen avsevärt. Jag skulle vilja ha ett lite mer uttömmande svar på frågan i "#8"? En sak som gör mig konfunderad är att hästen slår bak öronen vid backande, det kan vara en signal att den har fysiska problem med detta. Hur är det om du ber hästen flytta bakdelen, båda hållen? Lycka till

Min förra häst var likadan, han kunde helt oväntat tvärstanna, backa, resa sig lite och flänga åt sidorna. När han gjorde så lät jag honom vända och red tillbaka typ tio meter, sen vände jag honom igen åt hållet vi skulle. Ville han fortfarande tillbaka så höll vi på så ett tag, han tröttnade såklart tillslut och gick med på att rida vidare.

Inte säkert att det funkar för alla, men det är värt ett försök!

Jag vet inte om detta är rätt sätt, men jag skulle göra så här med min lilla märr, om hon höll på så där:

En liten bit INNAN det ställe han brukar jäklas på sitter du av. Sen leder du hästen förbi det dumma stället och en bit till, förbi en kurva eller nåt sånt. Sitter upp och försöker komma vidare. Sen vet jag inte om det funkar på din häst, men min tjej blir alltid så konfunderad när matte väljer att sitta av, så hon hänger med. Fast det ska erkännas att jag ibland sitter av o leder även på "trygga" ställen bara för att förbrylla henne och lära henne att det bara är att hänga med när matte får dumma idéer. Även ett bra tillfälle att öva på att sitta upp och av på "fel" sida, som vi jobbar med.

Antar att det hör till saken att jag har en hyffsat liten islänning, så sitta upp är inget svårt på nåt vis. Travare kan ju vara markant högre och närmast kräva repstege för att ta sig upp på. (Red en avkomma från Junior Lobell förr, JrL var 172cm, Minioren som jag red var 169cm. Där var uppsittning lite mer att kämpa med…)

#15 jag gör också ofta så; en av våra pojkar är vääldigt osäker, men går matte först så kan man gömma sig bakom hennes rygg och då är det okej att gå. Till och med förbi läskiga kor :D

Men det finns ställen där jag bara kräver att han ska gå fram; t.ex. vid korsningen där den ena stigen går hemåt och den andra ut på en jobbig runda ;D Men då VET jag ju helt 100 varför han inte vill gå och att det bara är hans sätt att säga; Snäälla Matte, inte långa turen idag? Märker jag minsta spänning i honom så vet jag å andra sidan att han säger; Du Matte, där är det något, vad tycker du, ska vi inte springa hem? Det är DÅ jag kliver av och går förbi, iaf en bit, även om jag egentligen hade tänkt att vända eller rida ett annat håll.

Man vet aldrig vad hästarna tycker är otäckt; de märker av så mycket mer än vi (både hörsel och lukt)! Det är enligt min mening INTE att låta hästen "vinna"; utan i stället visar man att man är att lita på och att det inte är något farligt. Typ.