Jag ser absolut inget negativt alls i det. Benen slängs annars bara eller kanske mals ned med något billigt djurfoder.

Så varför inte? Jag skulle aldrig vilja se en häst lida för att någon behöver lära sig hovvård. Bättre med en död hon vars ägare inte känner av det :)

#1

Tack så mycket för dina tankar och åsikter! Håller absolut med dig om att det är bättre att dom kan användas till något än att dom ska "slängas bort".

Dessutom är det ett otroligt bra sätt att lära sig på utan att riskera att något händer om man spikar in en söm snett eller något. 

Men jag vet att många som gick kursen med mig hoppade av för att dom vägrade ta i dom etc.

Förstår inte riktigt hur man annars skulle kunna lära sig på ett säkert sätt? En död häst lider ju inte, och inga hästar dödas bara för att få "träningsben". Värre hade ju varit om alla som skulle träna var tvungna att göra det på levande djur, som fick lida när man gjorde misstag.

Har själv väldigt svårt att tycka att döda djurdelar är äckliga faktiskt, men förstår varför man kan tycka det.

Det är väl fantastiskt att kunna återanvända djurkroppar på det här sättet istället för att destruera dem.

Är väl ett bra sätt att lära sig.

Vet att hästklassen på min skola gick nån hovvårdskurs och fick lära sig på det sättet. Det hemska var att klassrummet låg vägg i vägg med stallet. Minns att min klass (djur) fick dissekera hästben i det rummet en gång, och då hörde man gnäggningar och ljudet från hovar i väggen intill från stallet. Väldigt obehaglig upplevelse.. Lite OT men på tal om döda hästben.

#3

Det jag tyckte var fel gjort av läraren som höll i kursen var att vi inte fick någon som helst förvarning på det, utan att vi en dag gick in på lektion och möttes av en massa döda ben. Jag kan absolut förstå att vissa är känsliga för det, och det doftade inte precis rosor när det var maj månad och varmt ute. Men jag tyckte inte det var värre än att kasta en mus som min hund fångat eller liknande. Benen hade dessutom svarta plastpåsar på sig så långt ner det gick utan att täcka hoven, så man såg ju inte så mycket av det.

#5 Ja, i och med att det bara var en gymnasiekurs så hade det såklart varit bra om läraren hade förvarnat. Läser man till hovslagare så är man ju medveten om att en stor del av utbildningen sker med riktiga hästben.

#4

Usch, kan förstå att det var lite läskigt! Vi öppnade upp hoven för att se hur den var uppbyggd etc, men behövde aldrig röra själva benet. Vi fick dock dissekera en hund en gång, det var inte så trevligt…. (hunden hade bott hos folk som rökte inomhus, och vi skulle jämföra lungorna)

#6

Jo, man anade ju att det skulle komma, men det var kanske ändå ett lite "elakt" sätt att presentera det på ;)

#7 Ja väldigt obehagligt faktiskt. Hur såg lungorna ut då?

#9

Typ som lungorna på en människa som röker, inte fullt så hemskt, men det hade verkligen påverkat hunden negativt.

#10 Okej intressant

Övar inte blivande kirurger och andra läkare på döda människor som testamenterat sin kropp till forskning och utbildning?

Har för mig att de gör det i USA i alla fall.

Jag läste också hovvård i gymnasiet och vi fick börja med att öva på döda ben innan vi fick gå över till att öva på levande hästar! Jag tycker det var jättebra! Visst, det var ganska obehagligt men det gjorde ju så att man kunde lära sig utan att man skulle råka skada hästen!

#12. Jag har för mig att du har helt rätt där. Det är väl en del utbildning/undervisning som sker med just de som har testamenterat sin kropp åt forskning och utbildning.

Jag ser inget konstigt alls att man får lära sig på döda hovar. Det är definitivt i ett gott syfte och riskerar inte att skada friska hovar. Går man en kurs i hovvård, hovslageri eller så är det ju egentligen vad man kan vänta sig. Jag hade haft mycket lättare att förstå hoven och dess uppbyggnad om man fick en hov från en död häst som faktiskt går att titta på, dela, känna, vända och vrida på från alla håll och vinklar än bara bilder eller hovar som sitter på levande hästar.

Om jag hade haft häst så hade jag absolut övervägt att donera delar av min häst till utbildning och forskning när den dött. Tänk vad gott det kan göra för hästhållning i framtiden.

Tycker det värkar som något riktigt smart att återvinna kan mans äga allt kommer till användning

Jag har också gjort verkning på kadaverhovar. Visst kan det tyckas lite märkligt men ändå fantastiskt bra.

Fördelen med detta är att du kan titta på hoven, göra en uppskattning om hur du TROR att hästen ser ut på insidan av hoven (elastiska putan, hovbenets placering, sultjocklek osv). Sedan verkar du hoven efter din uppskattning och kan sedan efteråt få en bekräftelse på om detta var rätt eller fel gjort. Lära sig att se tecken utifrån som indikerar hur det faktiskt ser ut på insidan.

Fantastiskt bra i mina ögon!

Dock så kastas inte hästarnas ben, varken på slakteriet eller om de används i studiematerial. Benen åker tillbaka till slakteriet igen (får inte slängas i vanliga soporna), och där kokas bland annat hästens ben/hovar för att framställa gelatin!