
Rädda hästen till varje pris?
Vad anser ni om det här med att hålla en häst vid liv till varje pris?
Det kanske handlar om att buköppna en 22-årig häst? Eller en tvåårig shettishingst som ni försökt sälja i 1,5 år utan napp, som skadar sig så den bara kan gå som sällskap? Eller eran ögonsten som ni ägt i 10 år som blir halt till och från och ni inte hittar felet?
Hur resonerar ni?
Behandlar ni en häst för så mycket pengar som den är värd och tar bort den om det blir dyrare?
Är det alltid bäst för hästen att hållas vid liv även om det innebär mycket smärta och en mycket lång boxvila osv?
Medarbetare på ~`Dressyr´~ och ~`Harry Potter´~
Det där är en svår fråga. Jag säger ingen maxgräns på hur mkt pengar jag lägger på hästen. För om jag köper en häst för 30' och sedan lägger 30' i veterinärkostnader, då har jag plötsligt betalat 60' för hästen som kanske bara är värd 30'. Men å andra sidan om hästen är värd 30' och det är vad jag köpt hästen för så skulle jag då alltså inte lägga en krona på den? Nej, det beror så på situation. Jag köpte en travare för 5000:- har lagt många tusenlappar på henne, försäkringen täckte ju det mesta men jag tror jag betalade minst 10' ur egen ficka när hon var 5år. Det var lång hagvila innan operation och sedan massa veckors boxvila och sedan vila i sjukhage. Nu är hon återställd och helt pigg och frisk igen och har många fina år framför sig. Jag ångrar inte att jag beslöt att operera henne. Hon var ung och frisk i övrigt och en trevlig häst.
Förra hästen blev dålig som 13 åring och istället för massa velande med veterinär och boxvila osv så fick han vandra vidare till dom evigt gröna ängarna.
Det är så olika hur man väljer från gång till gång. Jag kan inte säga något generellt hur jag gör.
Medarbetare på westernridning.ifokus

Det här tycker jag är intressant då jag står i denna sitsen just nu.
Har ett kallblod med halsproblem men har ändå lyckats fortsätta tävla med det. Struppipning i stort sett, ej opererbart.
Sen i vintras skenade han på vägen utan skor och blev höger bakhalt , vi hittar ej felet. Han är än idag halt och vi har lagt ut massvis med pengar på honom utan framgång, vi hittar NADA.
Så just nu står jag inför hur länge det är försvarbart att hålla en halt häst, för hans skull. Det är min ögonsten så än ger jag dock inte upp, även om pengarna tryter nu…

#2 Tråkig sits 😕
Min egen ögonsten kommer jag göra allt för att rädda än så länge. Men från nästa år när han blir 18 så funderar jag på att sänka försäkringen rejält, och skulle det då bli buköppning eller liknande, ta bort honom istället. jag har haft honom i 6 år nu och han har inte varit halt eller sjuk en endaste dag, inga koliktendenser. Det enda han har råkat ut för är 2 sticksår. så det vore väl en jädra otur om det skulle bli nåt sen när han är så gammal.
Bedömer att risken att han får akut kolik som 18åring är rätt liten när han aldrig haft nåt liknande innan, samt att jag är osäker på om det är försvarbart att operera en så gammal häst och låta honom gå igenom den eftervård som blir, OM det nu skulle bli något…..
Han är då även så pass gammal att blir han halt av att ridas så får han bli pensionär istället så länge han kan gå i hagen utan att ha ont.
Medarbetare på ~`Dressyr´~ och ~`Harry Potter´~

Buköppning har jag sagt nej till en 2 åring, nu överlevde hon ändå, vilket hon troligen inte gjort om hon åkt till klinik för att öppnas.
Hästen lever inte för min skull och ibland är avlivning det bästa alternativet. Avlivade för några år sedan min familjemedlem sedan många, många år. Hästen hade kunnat leva flera år till, men jag kunde inte ha den kvar och ingen vettig människa skulle ha köpt hästen eftersom den var mycket svår både att rida och att hantera och inget som gick att fixa till för den kunnige. I valet mellan att sälja hästen billigt alt. skänka bort den eller att låta den somna in hemma i hagen så var avlivningen det som jag ansåg bäst. Och det står jag fast vid! Hästen fick 18 goda år trots att den redan som unghäst visade sig svårhanterlig och jag redan då fick rådet av inridaren att ta bort den, men det var ju inget som hästen led av.
Köper man en häst tycker jag att man får ansvara för den och göra det som man anser vara bäst för den, av de alternativ som är möjliga. Ser ofta annonser där gamla hästar eller hästar som är skadade eller sjuka säljs för en billig penning eller skänks bort. Det tycker jag är tråkigt för chansen är liten att de hamnar hos någon som lägger den tid och de pengar som krävs för att hästen ska bli frisk eller få ett liv med de förutsättningar som den kräver. Då hade det varit mer humant att låta hästen somna in. Fast avlivningar är dyra och då är det billigare att skänka bort hästen och på så sätt bli av med problemet utan att det kostar något. 😕

Håller med dig #5
Jag är även sådan att jag aldrig delar vidare annonser där ägaren hotar med slakt. Det är mycket bättre att ta bort hästen än att den hamnar i ett dåligt hem. Det finns för många hästar idag.
Medarbetare på ~`Dressyr´~ och ~`Harry Potter´~
#6 Samma här. Delar aldrig vidare sådana annonser.
Medarbetare på westernridning.ifokus

Jag låter min ponny operares/rehabiliteras om det finns en chans att hon kom komma tillbaka till ett liv hon tycker är meningsfullt.
Jag har lagt mkt mer pengar på henne än dem 25 000 kr hon kostade i veterinärkostnader och rehab.
Jag brukar säga att jag drar gränsen vid buköppning, det tycker jag inte det är värt (om det nu inte är en superhäst värd flera miljoner). Men jag har aldrig varit i sitsen så vem vet när den dagen kommer.
Mvh Emelie & Jack
Exa Equestrian, Ingen död fisk, 141km

#9 för mig var det lätt att säga nej till buköppning, jag kulle aldrig drömma att transportera hästen med den enorma smärta min hade.
Hon överlevd på grund av att jag sa till veterinären att ge henne en magnum dos smärtstillande (till) medan vi diskuterad var hur hon skulle avlivas och då vände det på henne, hon hade lika gärna kunnat dö av den dosen hon fick 🤐

#9 Varför skulle man, enligt dig, bara buköppna hästar värd flera miljoner? Är inte "vanliga" hästar lika mkt värda?
#11 Nej, för mig är "vanliga" hästar inte lika mkt värda.
Det jag menar är att om jag hade en miljonhäst (vilket jag aldrig kommer göra) så hade jag nog tyckt att det var värt att buköppna den. Min ponny som kostade 27'000 när jag köpte honom skulle jag inte gjort det på.
Det är naturligtvis hur jag känner, men alla är vi olika.
Mvh Emelie & Jack
Exa Equestrian, Ingen död fisk, 141km

#11 Hoppas aldrig din stackars ponny hamnar i den situationen där matte väljer att döden är bättre då man inte är värd en miljon plus.

jag ser inte döden som något dåligt alternativ. Jag tycker inte synd om djur som avlivas. så vida allt går bra till givetvis.
en häst med smärtor och inlåst i en liten låda i flera månader, DEN är det synd om….
Medarbetare på ~`Dressyr´~ och ~`Harry Potter´~

#13 som god djurägare så hamnar man där en dag och jag skulle aldrig buköppna en häst, det är för mycket lidande för för liten möjlighet att klara hästen.
Jag har en gräns även ekonomiskt på mina hästar som är den gräns min ekonomi klarar. Jag har barn, man och andra djur som också måste överleva. Jag kan inte säga tyvärr ni får ingen mer mat i år då jag måste betala veterinärräkningen.

#15 Det är skillnad om man inte ekonomiskt klarar det, om hästen är gammal, för dålig prognos, psykiskt inte skulle klara konvalescensen m.m. Men att säga att hästen var för billig tkr jag är konstigt.
Jag lät buköppna min ponny, hälsade på henne 10 timmar efter op, och hon var som vanligt, glad och alltid på jakt efter något gott! Ruggig, regnig vinter och hon var glad över att stå inne, det var svårt att få ut henne på våra 3 ggr 30 minuters promenader om det regnade. Tvärnit i stalldörren och ut det skulle hon inte!
Det beror helt på hästen och så. Min gamla madame kommer hellre få somna in än utsätta henne för alltför mycket om det händer något, står valet mellan att operera etc med lång återhämtning eller avliva blir det helt klart avliva.
Med vänliga hälsningar
Chess

#16 det handlar inte om ifall hästen är för billig. Det handlar om att du kan köpa en ny "likadan" häst för de pengarna istället som är frisk…
En häst för 25 000 kan du köpa en ny ganska lätt om man tar bort sin skadade häst. En för 500 000 är lite svårare att ersätta, speciellt som de hästarna aldrig är livförsäkrade till deras värde. En sådan häst kanske man lägger 50 000 på, för det är fortfarande myyycket billigare än att köpa en ny likvärdig.
Medarbetare på ~`Dressyr´~ och ~`Harry Potter´~

#18 En längre upp i tråden tyckte att det bara för hästar för miljoner som skulle buköppnas och liknande, det avr det jag reagerade på.
Min ponny köptes för 25 000 kr, fick sedan en mkt svår gaffelbandsskada och inte alls värd mkt skulle aldrig kunna ta ut livvärdet på henne för en ny häst och leva med vetskapen att hon kunde ha räddats. Men alla är vi olika blödiga och känsliga när det kommer till ens djur.
ja man måster fakdits ta hand om djuren vi har ett 21 årig häst hemma

#20 det handlar inte om att ta hand om djuren, utan om att ta beslutet om när/var/hur det ska avlivas, vilket nästan alla djurägare ställs inför förr eller senare.
Medarbetare på ~`Dressyr´~ och ~`Harry Potter´~
Intressant diskussion.
Men hur ställer ni er då till att avliva en helt frisk häst på, säg, 6-7 år om man inte får den såld? Avlivning eller bortskänkes?

#22 avlivning, för risken med en enkelbiljett till Italien är för stor om man skänker bort hästen.
Nu skickar jag djur varje år till slakt, för mig känns det inte konstigare att avliva ett lamm jag gosat med hela sommaren, som en häst jag inte kan ha kvar.

#22 Får man inte sålt hästen till bra människor, inte kan skänka bort den till någon man känner som är seriös eller man absolut inte själv kan ha den kvar så blir det avlivning. Då vet man var hästen hamnar och slipper oroa sig för som #23 säger, Italientransport och liknande.
#22 - Hellre ett kort, men gott liv än ett långt och ovärdigt. Men allra helst skulle man önska att stoägare tänker till både en och två gånger innan man beslutar sig för att ta föl på sin häst.

#25 där sa du något viktigt….
många tar föl och ska behålla hästen hela livet. Det är rätt svårt att ta ett sådant beslut för 20-30 år framåt. Den häst som kanske är ovärderlig för dem själva, kanske ingen annan vill ha….
Medarbetare på ~`Dressyr´~ och ~`Harry Potter´~
Jag är nog lite förvånad över era svar på min fråga. Nog för att jag tycker likadant men många bl.a. "Djurens rätt" förfasar sig över hur många travare som går till slakt (de förutsätter dessutom att de skickas söder ut i möjligaste mån) eftersom vissa inte passar inom travet (det finns många anledningar till det). De travtränare jag känner till (och det är en hel del) gör som så tt de i första hand försöker sälja dem som avelsindivider (tveksamt förfarande i vissa fall) eller som hobbyhästar (om än till ett väldigt lågt pris), vissa försöker då skänka bort dem men många älskar sina hästar så mycket att om de inte kan hitta ett bra hem till dem så avlivar de hellre dem. Jag tycker att detta med att folk förfasar sig över hur många travare som går till slakt är tragiskt. Dock skulle de aldrig i sitt liv lägga några pengar på en travare (varmblod) och rynkar ofta på näsan om de inser att hästen inte är ett halvblod eller liknande, fastän de inte själva är mer än hobbyryttare som ev enbart tävlar i lätta klasser. Om ens det.

Varför är folk generellt sätt emot buköppning? Är det pga ekonomin? Den långa rehabiliteringstiden? Rädd att hästen får "lida"? Man kanske tror att hästen ändå har så liten chans att överleva så det inte är någon idé? Prognosen beror ju såklart på vad det är för diagnos, men man kanske inte alltid kan ställa en diagnos utan att buköppna.

#28 jag vill inte transportera ett djur med tarmvred så långt + att prognosen är sämre än vad lidandet för djuret motiverar.
Kan berätta som kontrast till mitt tidigare inlägg #17, jag hade flasklamm i våras. Den ena fick inte råmjölk i sig men var pigg iaf. Sen fick hon lunginflammation när hon bara var ett par veckor och fårbonden sa direkt "ja det var väl tråkigt, vill du att jag avlivar henne på en gång?". Jag gick in och ringde vetetrinären istället som inte heller trodde att det skulle gå att göra något men kom ut iaf akut eftersom jag insisterade och skrev ut pencillin bland annat men hade som sagt inga förhoppningar om att min lilla tjej skulle klara sig just eftersom hon inte fått i sig råmjölk. Det gjorde hon och är nu en stor frisk ungtacka på tre månader och jag betalade gladeligen veterinärräkningen! 🙂
Vad jag vill komma till är att för mig har pengar underordnad betydelse när djuren är sjuka även om det givetvis är en faktor. Fårbönder m fl avlivar hellre än ringer ut veterinär när överlevnadschansen är liten (i regel, iaf de fårbönder jag har kontakt med) eftersom dem måste tänka på lönsamheten, det fåret jag "räddade" kommer aldrig bli lönsam med tanke på vad veterinären kostade. Men det var ett ungt lamm med hela livet framför sig och jag tyckte att hon var värd åtminstone ett försök till. Medan min häst är som sagt gammal (äldre djur/människor läker sämre än yngre), har varit med om mycket och är helt enkelt sliten. Blir hon sjuk(are) tänker jag inte utsätta henne för en massa påfrestningar utan då får hon hellre somna in, för HENNES skull - precis som att jag räddade lammet för hennes skull. Sen handlar det givetvis om hur sjuk/på vilket sätt etc.
Med vänliga hälsningar
Chess

#29 Det finns lite olika studier på kortsiktig överlevnad (alltså att hästen blir utskriven från kliniken och kommer hem igen), men ca 60-70% återvänder hem till sina ägare igen efter buköppning. Här är en studie från SLU där den kortsiktiga överlevnaden var 60% oavsett diagnos.
http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00001740/
60-70% chans att man får hem hästen igen frisk och kry tycker jag är en ganska fair prognos.
Det med halt till och från hade vi en b-ponny, våran ögonsten som är hur snäll som helst aldrig gjort något dumt, Vi behandla han ett antal ggr för stora pengar och han blev bättre, men nu är vi för stora för han så han e sällskap, men skulle ändå aldrig låta honom somna in om han inte led…. då går hans bästa framför!
För evigt med Gaia

#31 30%-40% kommer aldrig hem till sina ägare, det är för stor insats för för dåligt resultat för mig.

#28 Det undrar jag också! Har man långt att transportera hästen i flera timmar förstår jag, ekonomiskt och så. Men dem som har nära, har ekonomin till det och en häst med goda prognoser att klara sig förstår jag inte.
Min ponny blev buköppnad, inget jag ångrar!

#33 Men som sagt det beror ju på diagnosen och även tiden (tarm som varit död länge har ju sämre prognos)! Denna studie är oavsett diagnos! Tänk på det. Ex en flexion av colon är ofta mycket enkelt att reponera vid buköppning och tarmen är inte död, men hästen måste buköppnas om hästen ska bli frisk.
#13 Jag ser det som tvärt om. Om jag hade haft en miljon-häst så hade jag TYVÄRR! kanske övervägt att buköppna den pga att det är för stor summa pengar för att ge upp utan att ha försökt att rädda hästen, pga att det är för stor summa pengar att förlora.
En häst för säg 30 000:- så känner jag att pengarna kan jag både ha och mista, då går hästens lidande i första hand och alltså väljer jag med största sannolikhet att INTE buköppna - för hästens skull.
Nu menar jag inte att en häst för miljoner ska behöva lida och en billigare häst inte behöva lida / avlivas direkt. Men det blir ändå en skillnad i var man sätter gränsen. Har jag satsat mycket pengar så vill jag nog kanske göra ett försök till för att få det att gå ihop - vilket är anledningen till att jag aldrig skulle lägga så stora summor på en häst.
Medarbetare på westernridning.ifokus
Ang buköppning så tycker jag att Lorita har en väldigt viktig faktor som man bör ta hänsyn till i det hela. Och det är hurivida det är okej att transportera djuret. Ett djur som lider känns som att det inte är helt okej att ställa på en transport och åka, om ens bara en halvtimme för att komma till en klinik som är tillräckligt stor för att göra buköppning. Jag själv har nog 1-1,5h till en klinik som gör sådana ingrepp, en lidande häst som man ska ha upp på en transport (stress nog i sig om hästen inte till vardags åker varje vecka, och stressen blir högre då djuret har ont), sedan ska hästen stå/ligga på transporten med smärtor när det guppar och skumpar, bullrar och låter. Om det då inte är mer än 60% chans att hästen kommer hem igen (ja jag vet att det inte gäller alla diagnoser) så vill jag hellre ge ett värdigt avslut. Jag är av åsikten att hästen inte lider av att bli avlivad.
Hur jag skulle göra, det kan jag bara svara för den dagen jag ställs inför det. Det är många faktorer som ska tas med i beräkningen.
Medarbetare på westernridning.ifokus
#36, Det är så jag också tänker.
Mvh Emelie & Jack
Exa Equestrian, Ingen död fisk, 141km

#37 Har 10 min till närmaste klinik och en ponny som sällan åker transport men älskar det! Lucky me. )

#39 när min hade tarmvred hade jag inte låtit henne gå in i transporten och än mindre åka med de om än några meter i den.
En död häst lider inte, säger jag. Huvudsaken är att de har ett bra liv när de lever och ett så snabbt och smärtfritt avslut som möjligt, när det sker eller varför har mindre betydelse. Jag avlivade själv min häst efter en lång tids hälta med utredningar och behandlingar utan framgång, där det till slut gick så långt att hästen knappt kunde röra sig. Jag kan säga att jag önskade verkligen att jag tagit beslutet tidigare, så hon slapp lida så mycket som hon gjorde.
Jag äter kött och ser inget fel i att avliva friska och unga kor, grisar, älgar och allt vad det är, så jag ser inte varför det skulle vara annorlunda med hästar eller andra sällskaps- och hobbydjur. Den som lider om mitt djur avlivas är jag själv, ingen annan. Skulle nog snarare vilja påstå att folk är för dåliga på att avliva sina djur i tid.
Mvh Alex
Värd för Ridsport
Medarbetare på Islandshäst
Nu har jag inte läst alla svar, men tänkte spinna vidare på det där med skillnaden på "miljonhästar" och "vanliga hästar". Som vissa säger så är ju buköppning en väldigt stor, smärtsam och omfattande operation med lång konvalecenstid. Den stora frågan är då, är det värt det?
Och det är här värde på hästen spelar in. En vanlig svenssonhäst - nja, beroende på hästens skick, personens ekonomi och möjlighet till konvalecens. Men, en dyrgrip till häst har ofta mycket mer att ge än en svenssonhäst. Till exempel en avelshingst som lämnar supergener. Vill man mista det? Nja, då har man nog både mer pengar och bättre möjligheter till bra vård dessutom.
Så värdet spelar ofta in även om man kanske inte vill se det så. En dyr häst är ofta värd mer att behålla vid liv, än vad en billigare "svenssonhäst" är.

Mvh Stephanie 


#43 Om man säger såhär, en superbra hopphäst i världseliten som är valack då? Som inte kan få avkommor borde den klassas mer som "svenssonhäst" då den inte kan ge superavkommor?
#43 Fast det handlar väl inte om vad allmänheten ser om hästen, utan vad ägaren ser den som? Det är ju trots allt ägaren som avgör hur mycket pengar den vill och kan lägga på att få hästen frisk.
Mvh Alex
Värd för Ridsport
Medarbetare på Islandshäst

#44 Nej, jag håller med dig men dem flesta anser att det endast är hästar för flera miljoner och högt avelsvärde som borde tex buköppnas. Min ponny är buköppnad då hon var i skick till det och jag hade ekonomin. Jag undrar vad dem tkr om en miljonhäst utan avelsvärde.
#45 Som jag tolkat det så handlar det inte om att de inte anser att andra hästar borde buköppnas, utan att de själva (och kanske många andra) inte skulle känna att det var värt det om det inte handlade om en väldigt bra häst.
Mvh Alex
Värd för Ridsport
Medarbetare på Islandshäst
#45 Det låter lite på dig som om du försvarar dig i att du valt att buköppna din häst. Jag tror inte att någon anser att du gjort fel och jag tror inte det är någon som ifrågasätter dig. Jag har inte ens pratat om din häst. Jag pratar bara om hur det skulle vara för mig. Dom flesta anser nog att det inte är värt riskerna att buköppna en häst. Däremot OM man hade haft en miljonhäst så kanske man anser att man inte har råd att INTE buköppna.
Vill också säga att när vi säger "miljonhäst" så är inte det per automatik vilken häst som helst som kostar en miljon. Utan det symboliserar en häst som har kostat ägaren väldigt mycket pengar att skaffa. En häst som man kanske inte har råd att ersätta hur som helst. Sedan om det är en häst som har högt avelsvärde eller en häst som är skitbra på att hoppa högt eller lyfter benen fint i dressyr, det hör liksom inte riktigt hit. För orsaken till att hästen är en 'miljonhäst' kan vara så många och det handlar inte om det, utan det handlar om hur lätt hästen är att ersätta.
Edit: En häst utan värde är inte en miljonhäst. Så om hästen inte har avelsvärde så är det ändå något annat som gör att hästen var svindyr att skaffa och även om det inte var något särskilt med hästen så har nu ägaren oavsett redan lagt svinmyckt pengar på hästen och det är det som gör det till en miljonhäst. Miljonhäst innebär en dyr häst som inte är så lätt att ersätta (antingen pga brist på miljoner att köpa en ny för eller pga att just dom egenskaperna som just den hästen har är svåra att få tag i).
Medarbetare på westernridning.ifokus

Jag hade inte buköppnat min häst, och det handlar inte om pengar (jag har visserligen inte mycket pengar, men det hör inte hit tycker jag) utan jag hade inte gjort det pga smärtan för hästen, det medför stor smärta med alla typer av operationer och det väljer jag bort. Jag vill inte att något av mina djur ska ha ont. Blir min katt/hund påkörd tex så blir det avlivning direkt, beroende på vad för typ av skador, återhämtningstid o dyl. I läget hästar: de flesta "ridhästar" har inseminering nu för tiden, och sperman ligger nedfryst så jag kan inte säga att det är försvarbart i mina ögon att lägga hiskeligt massa pengar på en operation, där utsikerna är 50/50, utan hade valt att ta bort hästen. Ingen ska behöva lida, varken djur eller människa

Så svår fråga.
Min förra häst tog jag bort när hon började visa tecken på ålderskrämpor. Hon var mitt allt och nu nästan 3 år senare gråter jag fortfarande då och då för att jag saknar henne så mycket. Hon hade säkert kunnat må bra några år till med behandlingar osv, men jag ville inte utsätta henne för det.
Nu står jag med en häst på foder som jag måste ta ställning till snart. Han är sk problemhäst och det har varit mycket upp och ner med honom. Ibland funkat superbra och ibland har det gått totalt åt helvete och jag blir rädd. Vi börjar misstänka ryggproblem och jag ska in och röntga honom. Kanske kan han inte ridas mer. Ta bort eller ha kvar som sällskapshäst eller skola om till körhäst, frihetsdressyr eller ngt… ingen aning.
Min unghäst skulle jag buköppna om jag var tvugnen.

Det är klart att man kan prata om enskilda fall att jag inte skulle vilja trandportera min häst. Men med det sagt så reagerar ju inte alla tarmvredshästar likadant. Man får ju alltid ta ställning till det enskilda fallet. Det är lite krasst att säga att djur inte ska behöva lida. Djur kan liksom människor bli sjuka och det kan även krävas operation för att de ska tillfriskna.
#50 Det håller jag absolut med om. En häst ska inte behöva lida i onödan, men att den aldrig ska behöva lida är liksom svårt att säga. Vad gör vi då om hästen snubblar i hagen och blir halt några dagar? Hästar har också en vilja att överleva och sålänge den viljan finns så klarar även hästar av en svår tid. Men vi som ägare måste se till prognos och hur pass lång tid lidande som är acceptabelt i förhållande till hur bra hästen kommer att kunna få det när det är klart.
Medarbetare på westernridning.ifokus

#51 det var ungefär så jag menade. det gör ju ont för hästar att tex föla, och untan det skulle det ju inte bli fler hästar.

Måste bara säga att det låter hämskt att säga " Bara för att min häst/ ponny bara kostade 25000kr så är den inte värd en bukoperation, men hade den kostat mycket mer så hade den varit vär det"
En vän är väl vär allt i värden, inte bara det som står på papper? Sen är det väl en sak om man får väldigt små chanser att hästen överlever osv
kissmekate.blogg.se
#53: Men för många är hästen mer än en vän, den är en investering. Vännen kan man låta slippa smärtan, investeringen måste man skydda trots att det medför lidande.
#53 Som 54 skriver så är det liksom tvärt om för många. Eftersom man bara gett 25000:- så har man RÅD att låta sin älskade vän slippa smärta och lidande. Men om man lagt stora summor pengar i inköp på hästen så är hästen inte bara en vän, det är en investering också och då måste man kanske faktiskt buköppna ändå för man har inte råd att förlora pengarna man köpt hästen för.
Medarbetare på westernridning.ifokus

#55 det där låter verkligen omvänt. Om man nu köpt en väldigt dyr häst så har man den såklart livförsäkrad om man själv resonetar som du. Men däremot är det inte säkert att man får ut sina pengar om man nekar en livräddande behandling som buköppning utan avlivar istället. Det är klart hästar efter buköppning har ont för de har ett stort sår,tarmarna kanske har haft syrebris osv men själva koliken är ju borta. Jag vet inte om ni någonsin sett en bukopererad häst när många säger att de lider så. Innan operationen ja, tarmarna är ju i kläm. Sedan kan man ju såklart för bakslag då en häst som en gång drabbats av koik har en mycket större risk för att drabbas av koli igen än en häst som aldrig haft det förr.

#56 Precis! Klart en häst med tarmvred har ont innan då tarmarna ligger fel. 10 timmar efter buköppning träffade jag min ponny, hon betedde sig helt som vanligt. Då var det egentligen värre när hon gick halt nån månad pga en gaffelbandsskada som skulle läka ut, där visade hon ju smärta, men så tänker ingen.

#56 så dyra hästar är det ingen som har livförsäkrade. premien blir för hög.
Vi skulle försäkra min i 100 000 bara men redan där var det uppe i 13 000 om året.
Försäkringsbolagen tar inte emot hur dyra hästar som helst heller, tror gränsen ligger nån stans vid 200-300 000 kr.
Medarbetare på ~`Dressyr´~ och ~`Harry Potter´~
#56 Jo men som #58 skriver så är det så jäkla kostsamt att ha häst försäkrad så dyrt, så det är faktiskt inte så många som har det. Dyra hästar är ofta försäkrade mycket lägre än deras värde. Sen är en buköppning så mycket mer, det är kostsamt, det är transport till klinik (lång transport med smärtande häst är inte kul), det är eftervård osv.
Medarbetare på westernridning.ifokus

Okej. Min förra häst, som absolut inte var någon speciellt dyr häst var försäkrad för 300 000 ocj vi fick ut allt på livförsäkringen. Det var i för sig en travhäst. Det kanske är vanligare att man livförsäkrar travhästar. Jag vet inte. ä
Buköppning kan ju bero på fler saker än tarmvred. Jag har lagt min gamla ponnyhingst på operationsbordet två gånger, den ena gången som 19-åring (en ink på magen), den andra gången som 24 åring (testickelcancer). Båda sakerna gick på försäkringen, och var inget som orsakade något större lidande under tiden, och han vart inte stressad av sjukhus osv.
Däremot fick vi åka in akut med honom som 22åring i vad vi först trodde var kolik (tog ut veterinär för muskelavslappnande och promenerade), men sedan började han svettas och vilja lägga sig ner lite mer än "lätt kolikanfall". Vi körde då in honom, 40 min väg. Ingen rolig tur då det under turen kom magsaft ur näsan (hästar kan inte spy). Det visade sig vara magsäcksöverfyllnad och behövde enbart slangas direkt innanför dörren och sedan stå under uppsyn.
Han fick efter magsäcksöverfyllnaden 7 fina år till både som riden och i avel.
Jag håller med om att en död häst lider inte, och jag har inga problem att ta bort en häst om jag ser en dålig utgång. Men jag tycker att finns det hopp förtjänar de en chans (förutsatt att man klarar det ekonomiskt). En kort stunds lidande i form av smärta tycker jag ändå är ok i utbyte mot ett bra fortsatt liv. Är det längre plågor förutsätter jag att det ska gå att smärtstilla och att hästen förhoppningsvis kan bli återställd. En ung häst som aldrig kommer bli helt frisk och behöva genomlida smärta hade jag inte gått med på (och inte en gammal heller då för den delen).
Tar man med ev boxvila i planeringen så får man såklart även tänka om. Vissa hästar mår fruktansvärt dåligt av att bara vara vara inne (kanske själv) i något dygn, detta är för mig lika illa som smärta. Det finns ju många lösningar på problemet som en tillfällig box i hagen, leksaker osv men detta fungerar ju inte för alla. Medan andra kan klara både en, två och tre månader utan problem om de nöjer sig med att ha en hästkompis bredvid ibland och sen bli ompysslade. När jag var liten hade vi en häst som fick stå inne på box i 5 månader, det var inte mitt beslut. Men den hästen hade inga fysiska smärtor och verkade nöjd med tillvaron utan att vara stressad, få ovanor eller annat. Dagen vi kunde släppa ut honom var det som om han bara stått inne över en natt. Hästen ifråga hade fått nervskador i benen (toxinförgiftning), men visade sakta förbättring och blev till slut helt återställd av vad vi kunde se/märka i vanlig ridning.
Hur mycket man än vill säga det handlar hästarnas fortsatta existens om hur mycket tid och pengar vi har, och sedan med hästens välbefinnande och vilja att leva. Man är inte på något sätt sämre för att man inte vill eller kan lägga tiotusentals kronor på att laga en häst, eller om man inte tror det kommer vara "värt det". Åter igen, en död häst lider inte. Jag själv tycker att ett visst lidande faktiskt ändå är OK om hästen kan få ett fortsatt bra liv, så länge hästen fortfarande har viljan och gnistan att fortsätta. "Noll tolerans" mot lidande hos hästarna tycker jag är överdrivet, lika mycket som en häst kan känna smärta och lidande kan de även känna glädje och njutning i livet, även om de kanske inte är på samma nivå som oss människor.
Hakuna matata!