Så här skulle jag säga: Många välutbildade hästar som regelbundet rids av duktiga ryttare tenderar att sänka nacken så fort en ryttare sitter upp och tar tyglarna. Det är liksom en vana många hästar får som är vana vid att gå i form under hela ridpasset. Men att den sänker nacken innebär dock inte att den nödvändigtvis går i form. För att en häst ska gå i form krävs det ju ordentlig ridning och inte bara att man sitter där uppe, så att säga. ;) Med andra ord så går ingen häst i ärlig form av sig självt.

" #1" Skulle nog säga att enda gången som hästen "går i ärlig form" är då den går UTAN ryttare och visar upp sig för andra hästar. Det är mera sällsynt att se ridna hästar gå med upplyft framdel och avslappnad rygg.

Lycka till

TS, en vältränad och väl utbildad häst är lättare att rida i form. Det krävs styrka för att gå i form under ryttare, och det krävs att hästen har lärt sig hur man gör.

Kan ju också tillägga att det är jobbigare för hästen att gå i form, det är något man måste jobba med aktivt under passet. Om hästen känner att ryttaren är lite mindre erfaren så tar de oftast lättaste vägen och går därför inte i form.

När du rider så försök ha i bakhuvudet att du skall driva hästen framåt och fånga upp energin du skapar i handen, mjukt och fint.

Lycka till

Det här med form är lite komplext. Folk har väldigt olika syn på vad form är och hur den ska uppnås. Jag föredrar att tala om samling istället för form, för det är samling som är målet inte hur hästen är formad sas. Dessutom stämmer det väl till viss del att det är olika, samling inom dressyr ser inte likadan ut som samling i akademisk ridkonst. Ändå är det ju samling i båda fallen.

Hur man uppnår samling beror helt enkelt på hästen, man måste vägleda hästen utefter dess egna förutsättningar och dessutom handlar det givetvis om hur mycket hästen orkar samla sig rent fysiskt och hur balanserad den är. Du kan alltid samla en häst till viss del, men ju mer samling man önskar desto mer muskelstyrka och balans krävs.

Nu är jag ingen stjärna på hästryggen alls (!) men personligen tycker inte att det är fördelaktigt att samla en häst genom att driva den och "fånga upp den" med handen. Vilken häst jag än rider släpper jag alltid eventuell kontakt med hästens mun i samlingsögonblicket. När hästen samlar sig måste den ha utrymme att använda sin hals för att finna balans anser jag.

Istället för att rida hästen varv på varv för att försöka fånga upp den, tycker jag att det är lättare att samla hästen redan i första steget. Prova själv att springa framåtlutad och sen övergå i samling, i jämförelse med att börja springa samlat. Det är jobbigare och dessutom svårare att finna balans om du redan springer. Om man inte kan samla hästen i första steget kan man göra det i skritt, men jag skulle inte sätta igång i trav med en häst som inte är samlad och i balans om jag tränade, då gör jag det bara svårare för honom och mig själv. Först skapar vi harmoni, sen kan vi dansa.

Mitt tips är att jobba från halt och i skritt i början och utnyttja öppna som hjälper hästen att kliva i under sig med inner bak.

#5: "Samling" är i min terminologi något som kräver stor styrka hos hästen och som man kan uppnå efter många, långa träningspass, arbete i korrekt form kommer långt innan dess. Vad som är korrekt form är individuellt för hästen.

Jag tror du missförstår innebörden av att "rida hästen fram till handen". Det innebär att rida hästen så att den söker upp handen, inte att gasa och bromsa samtidigt och hoppas på det bästa.

Inte heller handlar det om att låta hästen springa i framvikt och sedan försöka hissa upp framänden. Det handlar om att hindra framänden från att falla längre fram när bakbenen lägger in mer energi i steget.

Både samling och korrekt form handlar om att övertala hästen att sluta använda sin hals för att hålla balansen och i stället använda ryggen och bakbenen. Som du skriver ska man ge eftergift för att inbjuda hästen till att ge efter, men inte för att den ska använda halsen för att hitta balansen, utan för att den ska sänka och slappna av i hals och nacke och bära sig med bakben och rygg. Dock brukar jag bara mjukna på handen, inte släppa kontakten helt.

Men som sagt, jag tror mest det handlar om olika ord för samma sak …

På en välutbildad häst som är välriden så är en viss samling en frivillig och självvald (med en viss inblandning av ryttaren i valet) hållning, helt enkelt för att den är det bekvämaste sättet att bära vikt på ryggen för hästen. När samling övergår i piaff, piruetter, passage så tror jag att det har mera att göra med överkurs för hästen och mera vad mäniskan vill.

Samling på en välriden häst har lite att göra med var hästen håller huvudet och mycket med var den har bakbenen, höften och manken. Däremot på unghästar eller omusklade äldre hästar så spelar huvudets balanserande mycket större roll för hästen och dom behöver därför mera "hjälp" att lära sig och bygga upp muskulaturen för att kunna balansera mer på bakdelen med ryttare på ryggen. Detta är ju som vi alla vet en gradvis utbildning som sträcker sig över år innan man kan be om en hög samlingsgrad. Välridna hästar kan samla sig enkelt utan tyglar och skall så göras. Se på bra westernhästar, dom kan gå i riktig samling utan att tyglarna mer än antyder att den skall samla sig för där rids det med kroppen mer än tygeln.

"Form" är väl mera frågan om det estetiska utseendet på hästen och till liten del bara fråga om samling enl mig. Däremot så kan "form"-hantering omvandlas till samling med tiden.

Att många hästar har problem med att gå på tygel/form har mycket att göra med att utbildningen av både ryttare och häst är bristfälliga. Först och främst så måste ryttaren kunna rida och hålla balansen utan tyglar innan man försöker göra något med tyglarna. Kan man inte det så kommer hästen alldrig att acceptera det som man gör med tyglarna och tygeltagen/formen går förlorad. Att sen försöka utbilda en häst utan att kunna hantera sin sits är totalt värdelöst och skapar hästar med "betongmunnar".

Lycka till

#6 Ja, jag menar inte att hästen ska hålla balansen med halsen utan att den måste få välja en form där den är avslappnad och balanserad och det är individuellt för varje häst varpå man riskerar att störa den om man med sin hand hindrar hästen att använda hela sin kropp (inkl halsen) på rätt sätt.

Tack för ett trevligt inlägg fö. :) När kritik kommer på det sättet blir det lättare att ta till sig det som sägs men det är ganska sällan det händer.

Att hästen går i "form" beror mkt på vad hästen är utbildad till Tex om hästen är utbildad körhäst går hästen i som kallade "kör form" är den arbetshäst går den i arbetsform.

Om man vill att hästen går i form måste man tänka mkt på hur man sitter, sitter man fel går hästen oftast inte i form.

Men de kan ju bero på att hästen inte kan eller vill hästen kanske har om i halsen eller något liknande :)

Samling är ingenting man kan "fånga upp med handen", men du kan aldrig arbeta en häst som inte går framåt. Därav krävs framåtbjudningen. Samling är när hästen sätter under bakbenen under sig och höjer ryggen ordentligt. T.ex en galopp piruett kräver massa samling då nästan all vikt är på bakbenen. När vi rider och får dem gå i form vill vi balansera upp dem genom få dem lägga vikt på bakbenen, bakbenen använder dem när dem skjuter ifrån vilket också vid tillräckligt mycket styrka medför en bättre gång.

På ridskolan burkar det mesta handla om att hästen ska kröka på nacken, det brukar vara vad ridskolelärarna brukar lura i sina elever att det är form. (varit med om det allt för många gånger) De flesta ridskolor är dessutom inte alls bra på att lära ut "hur man ska göra när man rider".

Till att börja med innan man ska kunna få hästen gå i form, så måste den vara ordentligt lösgjord och uppvärmd. Volter mjukar främst upp framdelen och brukar vara bra att inleda ridpasset med. Framdelsvändningar (flytta bakdelen runt framdelen) är ett av de optimalaste sättet att mjuka upp bakdelen ordentligt. Lättast brukar vara att göra det på en liten volt. Skänkelvikningar längs med långsidorna(väggen) med hästen ställt inåt är också väldigt lätt, då man får stöd av väggen. Det räcker självklart inte med att göra det bara en gång, utan på en stel ridskolehäst kan man behöva göra det massa gånger och variera med tempoväxlingar, andra övningar, övergångar för att hålla hästen sysselsatt och aktiv. Rid a l d r i g varv på varv på fyrkantspåret, skulle man efter det rida en högt välutbildad  häst skulle den på mer eller mindre panik då dem just är vana vid att ha uppgifter hela tiden och "frågar" ständigt vad dem ska göra nu. (om man nu ska jämföra…)

När hästen är ordentligt lösgjord och eftergiven kan man börja samla, öppna och sluta. Förvändgalopp kan om det gör på rätt sätt av en erfaren ryttare vara både lösgörande, samlande och väldigt stärkande.

Tänk på att alla ridvägar är till för att få hästen lösgjord och lydig.

Om man nu ska snacka nackens placering så brukar det vara bra att börja i en "låg form" hästen går lågt med huvudet och ganska mycket in med nosen, ryggen "stretchas" ut. När man väl kommit in i arbets fasen vill man ha en högre (efter hästens styrka och förutsättningar) lodrät form (hästens huvud ska vara i en lodrät vinkel). Avslutnings vis är det jätte bra att låta hästen gå i en låg form, då är dem dessutom väldigt lösgjorda och ryggen höjs ordentligt och man kan se hur rörlig ländryggen blir.