Annons:
Etikettbeteende
Läst 963 ggr
Rotterdam
6/27/16, 9:08 PM

Svår vid uteritt, dåligt självförtroende?

Hej! Rider som medryttare en Connemara vid namn Beauty på 6 år nu. Hon är väldigt utbildad för att vara 6 år, det enda problemet är uteritter. Jag är den enda som har fått henne att lämna stallet, så jag får mycket beröm för det. Tycker inte det är så svårt, men kräver tålamod och mycket energi att få henne att gå framåt när hon egentligen vill vända hem.
Tror hon behöver få upp sitt självförtroende och se mig som sin ledare (rätta mig om jag har fel).
Men HUR kan jag få henne att göra det? Tips, övningar? Något man ska tänka på? Funderar på nh träning och promenader, men vill få mer detaljerad "så gör du" så jag gör allt rätt och inget går snett.
När jag rider brukar jag sitta av vid det läskiga och låta henne nosa lite, brukar bli mindre läskigt då.
Tacksam för all hjälp!

Annons:
vallhund
6/27/16, 9:41 PM
#1

Redigera bort hästens namn, tippar att ägaren inte skulle uppskatta att bli uthängd.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

Vrilen
6/27/16, 10:20 PM
#2

Det är väl inte ägarens fel? Jag skulle snarare bli glad om min medryttare frågade om hjälp. Och hur många 6 åriga Connemara ponnys som heter Beauty i Sverige? Jag tippar på att det är ganska många =)

Gronstedt
6/28/16, 10:08 AM
#3

TS, en viktig sak är att du inte lugnar och tröstar när någonting är läskigt - det får hästen att tro att det verkligen är jättefarligt och att den besegrar värsta livsfaran om den går förbi en soptunna. Var lugn och trygg men lite road i stället, så att du ger hästen känslan av att det är lite löjligt att tramsa för ett lakan på ett streck, en konstig sten eller vad som nu är hemskt. Typ "Men fjolla, det där är ju inget farligt! Kom nu, så går vi!"

Själv föredrar jag att vara på marken vid läskighetsterapi. Jag använder helst träns utan tyglar och longerlina med delta. Då kan hästen fjanta runt om det behövs utan att komma för nära och utan risk att man tappar den.

Jag föredrar också att vänta ut hästen framför att tvinga den för tidigt. Är den skärrad och dansar runt, fnyser och backar, så får den hållas. Möjligen pratar jag med den, men inte lugnande utan lite roat (se ovan). Jag har uppmärksamhet på hästen och på det läskiga, så att hästen förstår att jag ser det läskiga men inte blir imponerad av det. 

När den stannar upp och stirrar på det läskiga väntar jag tills den börjar slappna av lite - alltså när den börjar röra på munnen, snegla på mig eller andra saker och så vidare. Då står jag bredvid den i ledposition (ganasch vid överarm ungefär) och börjar röra vid den. Det är viktigt att inte göra för tidigt, är den fortfarande fixerad på "faran" kan den flyga i luften om man oväntat rör vid den. Jag gnuggar den på halsen eller bogen med ganska fasta rörelser, mer som massage än som smekning. Det ska kännas gott och tryggt, inte lugnande. Jag har uppmärksamhet på hästen och på allt utom det läskiga, så att hästen ska känna att det är vår relation som är intressant nu, det läskiga är inget att bry sig om.

När den ger mig uppmärksamhet, sänker huvudet, fnyser, frustar, kanske börjar nosa på mina skor och titta efter gräs (arbetar med en extremt matfixerad häst), så driver jag på den att vi ska fortsätta promenaden. Det läskiga låtsas jag inte om alls. Hästen får titta och den får vara spänd, men den ska gå med mig. Här är det viktigt att man har hästen bredvid sig och tillräckligt långt ifrån sig - går den bakom ser man inte vad den gör, går den för nära är det risk att man får en knuff om den hoppar till. Den måste respektera mitt personliga utrymme även om den blir rädd eller skärrad.

Så går vi förbi det läskiga, med min uppmärksamhet långt bort i den riktning vi är på väg. Det visar hästen att det läskiga vi just passerat är ointressant och gör det lättare för den att släppa det och lugna sig, så att den inte blir lika skärrad om något nytt läskigt dyker upp.

Dock finns det nog ungefär lika många metoder som det finns ekipage, alla är olika.

Zadeira
6/28/16, 12:42 PM
#4

#1 Förstår inte varför hon ska redigera bort hästens namn. Det är inte nån uthängning alls av varken häst eller ägare. Får man bara använda namnet när det går bra eller hur tänker du?

Till TS, om du är intresserad av NH och tror att det är något för er så kolla in på http://naturalhorsemanship.ifokus.se/

vallhund
6/28/16, 2:37 PM
#5

#4 I min värld lämnar man inte ut mer information än nödvändigt på nätet, speciellt inte information som kan leda till identifiering ev tillsammans med info man skriver på andra ställen. Hästens namn har knappast med frågeställningen att göra.

Men vad vet jag, jag har ju bara vistats p nätet sen det startade o har sätt för mycket skit som kan inträffa när onödig/överflödig information läggs ut av naiva skribenter.

För att återgå till tråden så skrev Gronstedt ett mycket bra inlägg.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

Rotterdam
6/29/16, 11:32 AM
#6

#1 Hästens namn spelar ingen roll, är inte ens hennes fullständiga namn. Ägarna tycker bara om att jag hjälper dem med hästen, så om de skulle se det här skulle de nog bara vara glad över att jag försöker göra saken rätt. Men visst, kan ändå förstå hur du tänker, men i den här situationen är det helt okej. Skulle inte få för mig  att skriva ägarens namn, DÅ kanske man hänger ut ägaren.

Annons:
Rotterdam
6/29/16, 11:35 AM
#7

#3 Tack för tipsen. Ska öva på henne så mycket jag kan, hoppas det fungerar :D

Upp till toppen
Annons: