Annons:
Etikettridning
Läst 2802 ggr
Milagro
2016-01-31 19:14

Blandade frågor från nybörjare

Jag har börjat rida igen efter ett uppehåll på sisådär 35 år. Ganska ringrostig med andra ord :-)

Även då när jag red som barn (8-14år) var jag en ganska feg ryttare. Jag tycker mycket är väldigt läskigt.  Jag älskar att vara i stallet. Jag blir lycklig när jag rider. Mår så bra! Men jag är rädd! När jag red då var jag ofta "sjuk" när det var dags för hoppning. Jag är spänd och rädd när det är dags för galopp.  För höga farter och när det blir lite tryck i ridningen.

Nu när jag har börjat igen så vill jag gärna komma förbi den känslan. Några bra tips? Min rädsla handlar mycket om att jag inte tycker att jag har kontroll. Att hästen ska gå omkull eller att jag ska tappa balansen. Det blir lite att hålla sig fast och bara åka med och hoppas på det bästa. Och det är ju INTE kul. Ridning ska vara kul! Och jag vill bli kvitt min rädsla. Jag vill inte låta rädslan hindra mig från att göra något jag mår så bra av och älskar så mycket. För det gör jag ju! Jag fullkomligt fylls av harmoni och lycka när jag sitter på hästen eller bara  ÄR i stallet. Jag vill galoppera och känna att jag har kontrollen. Att inte hästen bara rusar iväg med mig helt okontrollerat. Vilket den troligen inte gör men det känns så 😃.

En annan sak som jag kämpar med just nu är det där med att hålla tempot på hästen. Även när jag rider hästen som är stallets töltkung (rider islandshästar) så har jag problem att hålla igång den. Jag skänklar och skänklar men hästskrället vägrar öka tempot från skritt. Det är inte så hela tiden men det är ett återkommande problem så jag inser ju att det inte är hästarna utan jag som gör något fel.  Driv på hojtar ridläraren, men jag tycker att jag driver och driver så jag blir blå, jag vet inte vad jag ska göra mer. Vad är det för signaler jag sänder till hästen så att den tycker att "här kan jag lufsa på i lugn och ro".  Det här problemet känner jag inte igen från när jag red som barn. Så det är något som jag gör, eller inte gör, nu.  Väldigt stressande att känna att jag bromsar upp tölten för alla andra, alternativt blir omriden av alla.  Känner att jag tappat självförtroendet lite. Nu när vi kör igång igen efter juluppehållet så längtar jag och bävar på samma gång. Har lite för mycket känsla av att - det går inte, jag rider dåligt,  jag klarar inte…

Några bra tips på övningar utanför ridningen som hjälper upp balans och stabilitet i bålen? Tänker dels att det blir tryggare att galoppera om jag inte vore så vinglig själv. Det kan kanske hjälpa självförtroendet lite. Dels känner jag att jag väldigt ofta tappar stigbygeln på höger fot, oavsett längd, vilket jag tror beror på att jag inte har styrkan och stabiliteten att trampa ner foten ordentligt eftersom jag kämpar så mycket med att hålla balansen.

Tacksam för tips och råd

Annons:
powerade
2016-01-31 19:38
#1

Barbacka, om de så bara är skritt i början. Är sjuuukt bra träning för balansen. Eller släppa stigbyglarna när du har sadel sen i alla gångarter. Finns även stora bollar man kan sitta på för att få bättre styrka i bålen. Om du väl galopperar så kolla att hästen lyssnar på dig när du vill ta tillbaka den och öka när du säger till. Så kan du ju alltid be om att få en lite trögare häst du behöver hålla igång för att galoppera? Det med tölten har jag ingen aning om. Men kan det vara att du känner dig osäker eller liknande? Eller vara att du har dålig balans som gör hästen sån?

powerade
2016-01-31 19:38
#2

Barbacka, om de så bara är skritt i början. Är sjuuukt bra träning för balansen. Eller släppa stigbyglarna när du har sadel sen i alla gångarter. Finns även stora bollar man kan sitta på för att få bättre styrka i bålen. Om du väl galopperar så kolla att hästen lyssnar på dig när du vill ta tillbaka den och öka när du säger till. Så kan du ju alltid be om att få en lite trögare häst du behöver hålla igång för att galoppera? Det med tölten har jag ingen aning om. Men kan det vara att du känner dig osäker eller liknande? Eller vara att du har dålig balans som gör hästen sån?

Milagro
2016-01-31 19:49
#3

I och med att jag rider på ridskola och inte bestämmer själv så är det ju lite svårt att  rida barbacka för att jag själv vill det. Men såna där bollar (pilates?) var en bra idé. Ska kolla på det.

Ridläraren är bra och hon har sett till att jag fått lugna hästar. Jag har pratat med henne så hon vet att jag är rädd och osäker. Men känslan av att inte ha kontroll finns ändå. Det ser så himla lugnt och kontrollerat ut när småtjejerna i gruppen innan galopperar. Samlat och stabilt. Så vill jag också ha det.

Nu har vi inte galopperat jättemycket, någon enstaka gång bara och jag har fått välja själv. Galopperade ett helt varv och kände mig väldigt nöjd efteråt. Men till gången efter har jag jobbat upp den där rädslan igen. För att jag inte känner att det är jag som bestämmer farten. Ridskolehästarna är ju så himla drillade så de galopperar för att ridläraren säger det. Jag behöver inte göra så himla mycket och det är det jag känner som obehagligt tror jag. Känslan av att jag bara åker med och inte kan stanna  om jag skulle vilja det.

Zadeira
2016-01-31 19:55
#4

Du kan kanske fråga om du kan få träna din galopp-känsla när du blir longerad eller i lina. Då kan du kanske känna att ditt fokus kan ligga på att få in känslan för galoppen, öva på att minska och öka tempo mm medan en person håller hästen i lina. Då kan du verkligen känna in galoppen och hitta rätt känsla utan att oroa dig för att hästen skulle springa iväg eller så. Det jag också tänker är att det är viktigt att inte gå för fort fram för då kan man istället öka sin rädsla. Om du inte känner dig trygg i galoppen så vänta med galopp tills du känner att du verkligen är redo.

Angående balansen så finns det många olika knep. Bålträning kan göras på gym eller hemma, med utrustning eller bara din egna kropp. Då stärker du kroppens inre muskler samt tränar balansen. Det finns även ex balansbrädor man kan stå på och bollar man kan sitta/ligga på. Stå på ett ben när du borstar tänderna osv. Alla småknep i vardagen är bra för ridningen. I själva ridningen så är barbacka/utan stigbyglar väldigt bra. Du behöver givetvis inte börja med att gallopera barbacka utan du kan börja med att bara skritta lugnt och sansat till du hittar balansen i skritten, om det så tar flera veckor eller månader innan du känner dig trygg med det.

Mina tankar kring att du har svårt att hålla tempot på hästen är nog att du är osäker i kombination med vad du beskriver det som dålig balans i sadeln. Har du funderat på hur du sitter när du inte driver hästen framåt? Dvs sitter du kanske och smygkniper med benen så att hästen blir lite döv för din skänkel när du väl vill driva på? Driver du med underbenen, låren, rumpan, hela sätet?

powerade
2016-01-31 20:01
#5

Kan du inte be om att ni får släppa stigbyglarna en stund i nån övning varje gång ni rider? Det är bra träning för alla.:)

Milagro
2016-02-01 11:11
#6

Tack för bra svar. Gissar att mycket skulle kunna släppa om jag får bättre balans. Det är kanske det jag måste fokusera på först och främst. Med bättre balans blir jag mindre spänd och får bättre kontroll på kroppen och mina egna rörelser. Ska försöka känna in sitsen och hur jag egentligen gör. Tror inte jag vet det riktigt.

Balansboll verkar vara en bra början.

Sen får vi värma upp själva utan ridlärare ca 10 min. Då kan jag passa på att rida utan stigbyglar en stund. Tack för tipsen.

Annons:
Milagro
2016-02-01 20:51
#7

Så har jag ridit första gången efter juluppehållet. Det kändes bra. Det flöt på rätt ok. Men nu funderade jag lite på det där med hur jag sitter och jag märker själv att jag meckar runt ganska mycket med fötter och ben, och sitsen, för att hitta bra balans. Sänder säkert massor med motstridiga signaler till hästen. Helt klart är balansträning det jag ska fokusera på framöver. Tror mycket av mina problem kommer lätta då.

Hästen jag red idag gillade inte alls att bli sadlad utan bet och nafsade omkring sig. Han lyckades få ett ganska bra grepp om min ena tumme. Blev några ordentliga tandavtryck. Men där är jag inte det minsta rädd. Då står jag ju tryggt på marken :-)

Islandshästar
2016-02-01 22:27
#8

Jag har också varit vansinnigt rädd efter en svår ridolycka. Jag rider islandshästar och har fått rädslan att släppa tack vare en underbar ridlärare, en underbar häst. Vi rider alltid samma häst minst en hel termin och jag är inne på mitt tredje år med samma häst nu han är en klippa en underbar kille som verkligen tar hand om mig. Jag har tagit mycket privatlektioner, gått mycket kurser och även fått hyra hästen och rida själv ibland. Jag har till och med vågat galoppera på uteritt nu och är vansinnigt stolt över mig själv. 😃 Har tagit egna uteritter med ridläraren där vi har tagit allt i min takt. Så nyckeln till att komma över min rädsla har varit tre för mig: många timmar i sadeln, att känna mig trygg på hästen och en fantastisk ridlärare som hela tiden visat stor förståelse för min rädsla men ändå vågat utmana mig lite . Jag har ridit hela livet, är i 40-årsåldern och var med om min ridolycka för drygt 5 år sen. Så har du de ekonomiska förutsättningarna satsa på privatlektioner utöver dina grupplektioner, det hjälper enormt mycket.

Caf_Roy
2016-02-02 02:25
#9

Prova när du skrittar fram att bara slappna av i kroppen och följa med. "Öppna upp" i höften, bli tung i rumpan och känn in gunget. När du spänner dig över knäna bromsar det hästen, på en lyhörd häst kan man göra halt enbart genom att spänna låren. Ett misstag jag ofta gör när jag ska tävla och blir spänd, varpå stackars hästen tror att han ska göra halt när jag försöker be om ökad trav…

"Att ha kul är snabbaste vägen till lycka"

[RC1393]
2016-02-02 10:46
#10

Jag har haft samma problem, men Caf_Roy kom med ett bra tips!👍 Träna, träna, träna så hittar du till slut gasen! 

Annars så tycker jag bara att du fortsätter rida, säkerheten brukar komma med erfarenheten. Jag var själv jätterädd för hoppning när det var högre än 50, men tjurskallig som jag är så anmälde jag mig på alla hoppträningar och hoppade lågt tills jag kände att både jag och hästen hade koll på vad vi pysslade med. I somras startade jag en LC, 80 cm, och en LC+, 85 cm, och tyckte höjden gick bra!🙂 Du behöver inte pusha dig själv så som jag gjorde, men utmana dig själv lite grann, be din ridlärare om hjälp och förklara ditt problem så kan ni tillsammans göra en plan för hur du ska bli säkrare, lycka till!

Sarah
2016-02-02 12:59
#11

Förstår din känsla! Har också blivit lite feg efter en omkullridning, en unghäst och en sk "problemhäst". Det gör ondare och ondare att ramla av, desto äldre man blir. 

Men, träning är ju enda sättet. Att slappna av när man blivit rädd är svårt. Ett bra sätt att känna efter om man spänner sig tycker jag är att blunda en bit när man rider. Då känner man direkt om man spänner sig och kan tvinga sig att slappna av. När du slappnar av så gör även hästen det. 

Men, ibland är det nyttigt med en liten avramling. Ramlade av stora pållen i galopp för två år sedan. Han tvärstannade då ett rådjur hoppade ut framför oss. Slog mig inte speciellt mycket och det var nyttigt att bli påmind om att det ändå inte är så farligt att åka i backen ibland. Även om det gör ondare nu när man är vuxen, så är det få avramlingar som är så stora. 

Hoppa gör jag dock inte frivilligt :P Som tur är gör inte mina hästar det heller. "Problempållen" är hopphäst med lite för fin stamtavla, han har blivit tvingad för mycket och vill inte hoppa. Den andra är lite för rak i bakbenen och har svårt att få till en bra teknik utan att det tar på ryggen. Så, jag slipper :) 

En annan sak som är bra för avslappning, tycker jag är att träna annat. Jag rider bättre de dagar jag varit på gymmet innan. Mjukare i kroppen efter. Samt att bålstyrka är nödvändigt för att känna sig i balans på ryggen.

Sarah
2016-02-02 13:05
#12

Om du har möjlighet, varför inte gå en tömkörningskurs? Jag tycker att det är väldigt väldigt lärorikt att se hur bra hästen jobbar, hur lydig den är och hur avslappnat det kan vara, med små små hjälper. Många saker man sedan tar med sig upp på hästryggen och då korrigerar man sådant som kanske gör hästen spänd när man rider. Jag har lätt att låsa ena handen lite när jag rider. När jag tömkör kan jag inte hålla på och försöka korrigera med benen, utan jag blir tvingad till att göra rätt om hästen ska gå där jag tänkt mig. Blir så mycket lättare att logiskt fatta hur man ska vara för att hästen ska slappna av. Plus, att det är jätteroligt att arbeta med hästarna från marken.

Islandshästar
2016-02-02 15:00
#13

Glömde att skriva att jag har tagit en del lektioner i markarbete med den hästen jag rider också. Både horsemanshiplektioner och jag har också börjat med tömkörning. Det är otroligt roligt och givande och har fått mig att få ännu bättre kontakt med hästen jag rider. Är så otroligt tacksam för den ridskola jag rider på att det verkligen inte finns några större begränsningar i vad man har möjlighet att hitta på och de har kunskaper inom så många olika områden.

Annons:
sosom11
2016-02-03 18:39
#14

Jag skulle rekommendera att rida på medryttarhäst samtidigt som du rider på ridskola - om det nu finns tid och möjlighet såklart. Hitta en lite äldre eller lugnare nybörjarhäst som inte kräver så mycket och testa lite själv. Då ser du ju hästen ifrån ett helt annat perspektiv och kommer antagligen lära dig mer på lektionerna. Som sagt testa lite själv hur du kan göra saker, du får planera själv och hantera hästen mer och inte känna att du måste prestera så otroligt som man kan känna. Du en allsidig träning med hästen, longering, tömkörning, skogsridning, barbacka kanske körning + du får vara mer i stallet och vem vill inte det? :D

EW

jagga-ewe
2016-02-03 21:32
#15

Jag har oxo varit ridgruppens fegis tidigare. Den där som "skolkade" när det var hoppning. Jag fick dock självförtroende igen när jag började rida islandshästar. Red mest stallets gentleman, som tog det lugnt o kände vad jag vågade. Han är en otrolig häst som verkligen pejlar av sin ryttare direkt. Jag minns första galoppturen ute, jag var skitskraj men resten av gruppen ville ju galoppera så… Och jag ville ju med, men… Jaja, jag ville men var rädd. Skam den som ger sig. Så, jag tog mantag på Skillen o bara hängde med. Han tog det lugnt o stadigt och brydde sig inte alls om att resten av gänget försvann bakom nästa kurva. Vi rullade på i en lugn o stadig galopp, även när jag släppte efter på tygeln o lät honom öka om han ville. Nejdå, han höll samma tempo o det var bara härligt! Nu är det ju inte alla som har en Skillen, men hoppas du kan hitta en sådan. Jag fick så pass mycket självförtroende att jag vågat köpa en egen isis. =)

Vad det gäller drivningen så tänk på att driva med hela benet o rumpan, inte bara vader o hälar. Jag hamnar ofta själv i att jag bara "sparkar" med fötterna (bildligt talat) men när jag kommer ihåg att använda hela sätet brukar även min lilla surmärr raska på.

I don't have hobbies - I have obsessions!
Ebmfh
Trollcaféet

[ellenhellstrom]
2016-02-04 10:55
#16

Ett tips som jag tänker på är att plocka lite med dina tyglar hela tiden. Absolut inte såga men ha en liten rörelse i ringfingrarna hela tiden för att få en stadig kontakt med hästens mun och det får (förmodligen) hästen mer uppmärksam. Efter ett tag så börjar hästen att kröka på nacken och gå i bättre form om man gör rätt och det är lättare att samla hästen i tex galopp på detta sättet. Hoppas ingen misstolkar. Svårt att skriva i text och särskilt när man inte riktigt är säker på vilken nivå du och din ridgrupp är på 🙂 Lycka till!

Milagro
2016-02-04 19:24
#17

Tack igen för många bra råd. Jag har fått många bra saker att fundera på.  Hur jag sitter och hur jag driver på hästen tex.

Åååh, om jag hade möjlighet att vara medryttare på en privathäst! Att få hålla på lite själv, i min egen takt. När jag känner att jag är redo för det. Och lära känna hästen på riktigt. Men då ska man ju ha lite kontakter. Och det med en ägare till en sån där riktigt stabil och trygg häst.

Lindorm
2016-02-05 11:48
#18

Jag skulle ju då inte rekommendera att man hela tiden plockar med fingrarna och rör hästen i munnen hela tiden. Dels trycker de flesta bett direkt på lanernas nerver och supertunna skinn, vilket i många fall är smärtsamt för hästen och dels så blir det lätt otydliga och förvirrande hjälper för hästen. Om man vill kunna rida med minimala hjälper så ska man akta sig för att desensitivisera hästen vilket man faktiskt gör om man hela tiden är där och pillar. 

Anledningen till att hästen kröker på nacken när man pillar den i munnen är (och det är just för att den kröker på nacken som många gör det) för att undvika trycket och bettets rörelser i munnen. Mao är det en försvarsmekanism och inte en ärlig form som kommer sig av att hästen arbetar korrekt bakifrån och fram med god ryggaktivitet. 

Jag tror snarare på att du ska arbeta med din sits och balans. Samt erfarenhet och att rida på trygga och lugna hästar. Gärna hästar där du faktiskt kan våga släppa tyglarna och bara hänga med i rörelsen. Att hitta ridning från sitt säte och sits är helt magiskt! Lycka till :)

http://hastinspiration.blogspot.com/

https://www.facebook.com/Fotografagneswadenback

[ellenhellstrom]
2016-02-05 13:46
#19

Alla har olika åsikter om det. Det är ju ett väldigt vanligt tips som man brukar få på träningar och ridskolor. Men det beror ju på vilken typ av ridning man använder sig av. Det har hjälpt mig väldigt mycket och på proffsnivå inom hoppning och dressyr är det så man arbetar bland annat. Sen är balansen, sitsen och alla andra hjälper också viktiga i detta, såklart.

Men är man mer NH inriktad och vill mer åka med, så förstår jag att man inte tycker det är ett alternativ.

Jag tyckte att det var ett bra tips som man kan använda sig av, i alla fall om man får en häst som är het och kutar på i galoppen t.ex. Man kan ju inte alltid välja precis vilken häst man vill ha på ridskolan.

De bästa tipset som alla andra säger också, är ju att rida barbacka eller släppa stigbyglarna. Att ha en bra balans är en boost för självförtroendet.

Lindorm
2016-02-05 18:14
#20

Jag vet att det är ett vanligt tips att få på många träningar och av många tränare. Det är en snabb genväg till en häst som, när man pillat tillräckligt mycket" automatiskt går ner i den krökta försvarsposition utan vidare ryggaktivitet. Det är ett ganska nytt fenomen inom ridningen, för bara 20-30 år sedan var det mer eller mindre tabu att sitta och plocka hästen i munnen. Åka med är bra för att bearbeta rädsla och hitta balans utan spänning i sin sits. Tja jag kan inte uttala mig om NH för jag är inte en frekvent utövare av det. Jag är klassisk dressyrryttare med stort intresse av dressyrens utveckling och hur den har förändrats under framförallt 1900-talet. Sally Swift, Egon von Neindorf, Nuno Oliviera, Anja Beran, Philippe Karl, Arne Koets, Wolfgang Kirsche och Ingrid Klimke för att nämna några. Ursäkta trådkapet, TS!

http://hastinspiration.blogspot.com/

https://www.facebook.com/Fotografagneswadenback

Annons:
Pyttelite
2021-09-24 23:02
#21

Har äntligen anmält mig till mitt närmsta ridcenter.

Bara inloggning än så länge men ingen kurs.

Nu ska jag bara hitta några kurser oxå.


Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.


Upp till toppen
Annons: