Jag har inga övertalningstips tyvärr att ge.
Min dotter fick häst när hon skulle fylla 14 men om jag hade varit mot det eller mycket tveksam till det så hade det förmodligen inte blivit av.
I vår situation var det så att min dotter hade ridit sedan hon var 5 år - först på ridskola där hon så småningom fick sköthäst och senare även "deltids-foderhäst" dvs vi hade ansvar av en D-ponny på helgerna.
I ur och skur valde min dotter stallet som sin 1:a prioritering och det fanns ingenting som kunde hålla henne därifrån. 🙂
När vi till slut köpte häst så var det uteslutande så att jag själv hade ett stort intresse av hästar och jag hade ridit mycket i yngre dagar.
Jag älskade att vara med i stallet, skjutsa hit och dit, mocka, pyssla med hästen, sitta i kalla maneger och på utebanor och titta på när dottern red.
Givetvis lovade min dotter att hon skulle sköta allt själv….men jag anser att man som vuxen inte KAN överlåta ett sådant ansvar på ett barn så man måste själv vara intresserad och vara villig att hjälpa till.
Så hur har ni det i er familj?
Du berättar inte hur gammal du är och inte heller om hur mycket erfarenhet du OCH din familj har av hästar? Nu menar jag inte enbart ridning utan grundläggande kunskap om detta djur?
En sak jag kan tipsa dig om är i alla fall att fråga dina föräldrar vad det är som gör att de tvekar? Utifrån det kan ni kanske i alla fall få igång en diskussion? 🙂
En sak man inte tänker på när man som ung vill ha en häst är att livet förändras och det kanske man som förälder inte heller alltid vill tänka på hur häst-glad man än är.
I mitt fall har det förändrats så här:
Jag och min dotters far har separerat för några år sedan, dottern är nu 25 år och bor i en annan stad och arbetar mycket.
Hästen har jag kvar - min dotter älskar honom men hinner inte längre tillbringa så mycket tid med honom av naturliga skäl men kommer hit när hon kan.
Jag har som sagt hästen kvar och vill absolut inte sälja honom nu när han börjar bli till åren - är livrädd att han ska hamna fel.
Men ska jag vara riktigt ärlig så hade jag personligen inte köpt häst den där dagen för 11 år sedan om jag hade kunnat se in i framtiden.
Men det är jag det - menar bara att man ska fundera väldigt mycket på vad det egentligen innebär och kan innebära. 🤔

Övertala och övertala, var säker på att du kan ta hand om en häst först och främst. Var säker på att ditt intresse verkligen kommer hålla alla dagar i veckan i flera år framåt (även de trögaste dagarna och jobbigaste dagarna måste du var redo att rida och motionera en häst som kan vara på ett mycket jobbigt humör själv). 

Mina föräldrar var verkligen emot att skaffa häst i många, många år. Jag sade att självklart sköter jag allt själv, men som tur nog var insåg mina föräldrar att det inte alls kunde gå så. De var inte hästintresserade och jag var 10-15 år. Men sen när vi väl skaffade foderponny blev även min mamma väldigt insatt, min pappa körde hö, spån och gjorde praktiska saker. Så hela familjen blir involverad och man måste vara säker på att hela familjen är redo för det. Anledningen till varför jag fick en häst tillslut är för att jag var mogen nog att ta hand om den, jag kunde ta ansvar och min mamma fick ett intresse själv. 

Det är dock svårt att ge tips utan att veta vad dina föräldrar säger, vad deras argument och osäkerheter ligger angående hästköp.

Att köpa en häst efter att bara ha ridit på ridskola är, enligt mig, inte det bästa man kan göra. Man bör åtminstone ha varit medryttare så att man fått känna på hur det är att ha häst, och då inser man fort om det är något som passar för en eller inte. 

Har dina föräldrar hästvana (alltså inte bara ridvana) och vet hur man sköter om en häst på bästa sätt så är det såklart lättare. Men är det så att det är du i din familj som är den hästintresserade så skulle jag fundera lite på hur mycket man kan.

I min familj red vi alla på samma ridskola. Pappa satt med i föreningens styrelse och jag tränade och tävlade på en av ridskolans ponnysar samt red lite storhästar och fick ofta vara "kamikazepilot". Hade även en sköthäst där (som numera är min egna), så jag var ute i stallet MINST 4 dagar/vecka. Mamma slutade rida efter ett tag pga en skada, och både pappa och jag tröttnade på hur ridskolan sköttes så vi slutade vi med. 

Efter ridskolan hyrde vi en ponny från ett ridläger under ett år och hade som foderhäst. Hon stallades upp på en stor gård där det var lätt att få hjälp med allt möjligt. Utbildad hovslagare fanns på gården, tränare kom dit flera dagar i veckan och veterinär kom ut en gång/månad. Detta gjorde att det var möjligt, då jag fick en massa hjälp med min knäppa Rosa :)

Varken jag eller mina föräldrar hade väl egentligen tillräckligt mycket hästkunskap för att veta allt, men man lär sig med tiden 🙂 Hade jag varit i din sits hade jag nog satsat på att ha en häst på foder, alt. hyra en ponny, under ett år, så att du får känna på hur det är när det är som sämst väder och kolsvart ute i november. Har du hästen på foder är det trots allt så att det inte är katastrof om det visar sig att du känner mitt i vintern att det här kanske inte alls är din grej.

Prata lite sakligt med dina föräldrar. Gör upp en ekonomisk kalkyl över vad allt kan tänkas kosta (stallplats, foder, strö, tränare, vaccinationer osv), räkna lite på hur lång tid det kommer ta att vara i stallet samt att ta sig dit och försök vara realistisk. Bättre att ta tag lite i överkant (och säga att man gör det till sina föräldrar) än att försöka göra glädjekalkyler. Sedan så är skolan nummer ett. Kommer du hinna med häst och skola? 

Så gjorde jag. Jag jämförde ridskolans priser med hur mycket det kostade att ha häst, jag letade upp ett antal ställen som hyrde ut ponnysar, kollade upp foderhästar på hästnet samt letade upp lämpliga stallplatser, och till slut bevisade jag att jag hann med både ponny och skolan genom att gå ut grundskolan med högsta betyg. Detta övertygade mina föräldrar om att jag faktiskt var seriös med mitt hästintresse och att jag var tillräckligt tokig för att vilja vara ute varje dag, året om. Så nu står jag här som ägare till min barndomsdröm efter att ha haft foderhäst i två år 🙂

Men vad jag tror är det vinnande "övertalningskonceptet" är att visa att man inte bara är ett barn som vill ha en häst för att det-är-kul-att-rida-och-hästar-är-så-mysiga, utan att faktiskt visa att man är mogen nog att se på situationen objektivt och att detta verkligen är något som man vill. Se till att tänka över alltifrån vart hästen ska bo och vem du ska träna för till hur du tar dig dit. I slutändan  är det såklart alltid föräldrarna som har huvudansvar, men du måste ändå visa att du förstår hur mycket det kostar och hur mycket tid det tar både för dig och dina föräldrar.

Ser nu att jag skrivit en novell hehe… Men hoppas att något av det jag skrev kan vara till hjälp i alla fall. Jag kommer så väl ihåg när jag skulle övertyga mina föräldrar om att hyra häst! Och hur lycklig jag var när jag hade bestämt mig för en knappt riden, tjock och stressad spanjorska 😉

Lycka till!

#3
Då är vi två som skrivit noveller ha ha 😃

Om föräldrarna är tveksamma är det nog ingen bra ide att skaffa häst. Det är dyrt och det krävs stort engagemang från dina föräldrar. Bättre att du väntar tills du kan ta det ekonomiska beslutet själv och har körkort :P

Föräldrarna måste ju förstå att de också måste ta del av ansvaret som kommer när man har häst om du är under 18. Annars kan det ju bli som i Ponnyakuten haha. Varför inte skaffa medryttarhäst istället? Det känns inte som någon bra utgångspunkt att föräldrarna blir övertalade till att köpa häst, det ska ju vara något som alla verkligen är beredda att ta del i.

Tycker alla dessa ''hjälp mig övertyga mina föräldrar att skaffa djur'' i detta fall häst är så himla ''sjuka''.. Djur är någon alla måste vilja till 120%.. Häst i högsta grad!
Jag köpte min häst 4 månader sen, jag är 20 nu och det hade aldrig funkat om jag skaffat den tidigare. 
Antar att du är under 18, skaffar ni häst kommer detta betyda för dina föräldrar långa dagar i stallet. Självklart måste dom ju inte alltid vara där men det blir mycket stallet.. Jag som förälder hade aldrig orkat det om jag själv inte varit hästperson, Vilket mina föräldrar inte är. 

Medryttarhäst är sjukt bra! 
Jag hyrde även mycket hästar innan jag köpte min egen för att veta att jag verkligen orkade, det är trots lång hästvana en helt annan sak att ALLTID, varje dag vara tvungen att åka till stallet. hur trött man än är så måste man åka för hästen får inte mat själv.