Off Topic & god morgon

Hur säger man upp medryttare på ett bra sätt?

2014-09-03 21:14 #0 av: [aner013]

Jag har sedan några år tillbaka haft ett flertal medryttare på min ena häst, de som slutat har gjort det på eget initiativ efter ett tag p.g.a. tidbrist eller att de eller velat göra annat. Men nu ställs jag inför att kanske själv vara den som avslutar medryttarskapet med de två jag har nu och det beror inte på att jag själv ska rida mer eller att de gjort något felaktigt.

Till saken hör att jag tagit på mig alldeles för mycket, jag måste skala bort en del måsten och upplevda krav så jag inte kraschar in i väggen under hösten. Medryttarna och jag har även umgåtts en del utanför stallet på sistone, de vet att jag är stressad osv. Detta har lett till att de föreslagit att rida oftare och även vill rida min nya häst (som jag egentligen inte vill låna ut). Men hästarna stressar mig inte så mkt, tvärtom tycker jag det är avkopplande att vara med dem och göra pysslet omkring dem. Det som i själva verket är lite stressande är att ha andra involverade i hästarna - dvs. tänka på att informera om alla detaljer i hästarnas skötsel, få telefonsamtal (ibland på arbetstid) om diverse grejer, anpassa mig till andras vilja/behov (gällande utrustning, klippt/oklippt häst, skoning), i efterhand få veta att hästen ridits hårdare än jag vill (vid igångsättning efter hälta) eller att det hänt incidenter som kunnat leda till klinikbesök. Tidigare hade jag medryttarhästen inackorderad och jag själv tränade mer, så då var det verkligen till hjälp att hästen fick tillsyn utan att jag behövde åka ut. Men i samband med att vi köpte gård i våras köpte jag en till häst och flyttade hem dem...så nu när jag ändå "alltid" är hemma har jag eg inte behov av hjälp.

Snälla ge mig lite goda exempel på hur man kan lägga upp en eventuell uppsägning på ett bra sätt! Hur har ni gått tillväga i liknande situationer? Eller ska jag låta dem fortsätta rida och stå fast vid att sko/klippa så som jag vill ha det? Fast det kommer ändå bli diskussioner/övertalningskampanj. Jag är en mespropp som är alldeles för dålig på att säga ifrån, tycker att sånt här är extremt jobbigt och avskyr att göra människor omkring mig besvikna...

Anmäl
2014-09-03 21:22 #1 av: Annette

Säg det du skriver:  Men i samband med att vi köpte gård i våras köpte jag en till häst och flyttade hem dem...så nu när jag ändå "alltid" är hemma har jag eg inte behov av hjälp.

Då är du ju ärlig.


Anmäl
2014-09-03 22:06 #2 av: P4go

Jag sa upp min medryttare. 
Kunde kanske gjort det lite snyggare än ett sms men hon förstod. 
Jag behövde inte heller någon hjälp och så fick min häst ont i ryggen och då bestämde jag att jag skulle vara den som red och skötte henne. :)

Anmäl
2014-09-03 22:06 #3 av: [aner013]

Jo, det är så sant...det kanske inte behöver vara mer avancerat än så. Du sätter ju faktiskt fingret på det centrala i det hela, i flera år har jag längtat efter att ha hästar i eget stall igen och "sköta mig själv". Och det faller sig väl ganska naturligt att det tar några månader att komma underfund med att det inte känns riktigt som jag vill att det ska kännas... Det jag våndas över är att det inte ska räcka med den enkla förklaringen i det ena fallet, utan att jag kommer avkrävas en mer utförlig förklaring och i det närmaste känna mig dissekerad på varenda tanke. Jag vill kunna avsluta det på ett hyggligt sätt, inte dra upp smådetaljer för i det stora hela har det fungerat bra  och båda är trevliga och seriösa personer.

Ska tänka på det - vara ärlig. Inte krångla till det. Ska samla mod :)

Anmäl
2014-09-04 09:23 #4 av: Zadeira

Det bästa är att vara ärlig. Du skriver ju här att det snarare stressar dig mer att ha andra som hanterar din häst/hästar än om du tar hand om dem själv eftersom du har dem hemma och egentligen inte är i behov av hjälp. Säg det! Berätta att du har mer tid till hästarna och att det är som avslappning för dig att få rida och pyssla i stallet, så just nu är det vad du behöver.

Jag blev uppsagd från min medryttarhäst för två veckor sedan. Ägaren var fullt ärlig och berättade att det inte berodde på att jag var dålig, gjort fel eller så utan helt enkelt för att deras behov av hjälp hade minskat nu när hon bytt arbetsplats och den andra ägaren inte längre pluggade utan har praktik som gett henne ett schema i höst som gör att de inte behöver medryttare längre. Jag fick en uppsägningstid på två veckor då ägaren lät mig ha hästen hur mycket jag vill. Det är inte alls roligt som medryttare att bli uppsagd, men när man får reda på att det inte är för att man är dålig osv utan helt enkelt pga ägarens minskade behov av hjälp känns det ändå lite bättre.


Anmäl
2014-09-04 13:22 #5 av: Uss

Du behöver inte förklara dig mer än att du inte längre har behov av medryttare, men som #4 skriver så känns det ju bättre för medryttaren att få höra att det inte beror på något den gjort.

Jag tycker inte att du ska trassla in dig i smådetaljer, bottom line är ju att du inte behöver hjälp med hästarna längre och att du själv vill pyssla med dem. Det finns ju liksom inte mer att säga...

Och jag förstår dig precis, det ÄR jobbigt att behöva kompromissa med sin egen hästs skötsel, utrustning, träning osv! Styrkekram!

Anmäl
2014-09-04 14:31 #6 av: jagga-ewe

Som alla andra sagt, var bara ärlig! Och om ni umgås utanför hästarna o de vet att du har problem med stressen, då är det ju bara att säga som det är. Att hästarna är det ställe där du kan varva ner o återhämta dig, och att du behöver ha den biten i fred.

Jag var själv nära den berömda väggen i höstas. Enligt läkaren var jag "inte utbränd men tydligt vidbränd". Stallet var det enda ställe där jag orkade göra NÅT. Så när jag blev sjukskriven var det där jag var. Tog jag mig ur sängen så åkte jag till stallet. Red inte alltid, men bara att vara där, gå o pyssla lite med min häst o de andra isisarna, putsa sadel, sopa... Det var återhämtningen jag behövde för att komma tillbaka på banan.

I don't have hobbies - I have obsessions!
Ebmfh
Trollcaféet

Anmäl
2014-09-04 14:52 #7 av: PennyScarlett

Wait...kompromissar folk med sina medryttare? :s Har man medryttare så får dom anpassa sig efter hästägarens krav och önskemål, end of discussion. Skulle aldrig ta upp en diskussion om huruvida min häst skulle klippas eller inte då det absolut inte är medryttarens jobb att avgöra vilket. 

Samtidigt förstår jag det svåra i din situation. Jag tycker inte heller om att vara "the bad guy", men som andra har sagt så är det bästa du kan göra är att vara ärlig och hålla det enkelt. Du är inte skyldig någon utförligare förklaring till varför. Önskar dig lycka till!

Anmäl
2014-09-07 11:02 #8 av: Uss

#7 Nej kanske inte medryttarens sak, men om hen vil kunna rida ordentligt trots att det är höst och hästen satt en jättepäls så kanske hästen behöver klippas och så länge det inte skadar/går ut över hästen så tycker nog jag att medryttaren kan få ha något att säga till om. Men kompromiss blir det ju om hästen klipps lite för att kunna ridas även om hästägaren kanske helst hade en oklippt hårboll :D

Om man har fått tag på en duktig medryttare, som tar ansvar för hästen och t.ex. reagerar när hästen  visar obehag för sadeln och då kanske tömkör en period i stället så kanske man som hästägare är lite rädd om sin medryttare, för hästägaren VILL ju förmodligen ha en medryttare (om det inte endast är ekonomiska skäl). En kompis fick stå ut med att medryttaren klippte man och lugg på hästen (en isis, såg inte klokt ut och alla i stallet var jätteupprörda) och jag tror inte ens att hon sa till medryttaren... Bra gjort tyckte jag, för hästen brydde sig inte om hur den såg ut och medryttaren insåg själv att det inte var så bra gjort ^^  min kompis behövde också verkligen en medryttare då hon pga jobbet inte kunde åka ut till stallet mer än ett par gånger per månad och medryttaren tog faktiskt väl hand om hästen i övrigt.

Anmäl
2014-11-16 19:43 #9 av: Rivary013

Hej igen!

aner013 här, fast under ny användare.

Tack för alla kloka svar!

Det löste sig till slut, fast på att lite annat sätt än jag först tänkte. Jag diskuterade med sambon och tänkte några varv till kring prioritering av tid och pengar. Så jag sålde hästen.

Egentligen hade jag funderat av och till på om hästen var rätt för mig under flera år. När jag letade sällskapshäst till honom i våras så letade jag med tanken att hitta en häst som skulle kunna vara mer rätt, vilket jag också hittade.

Jag hade gärna sålt hästen till någon av mina medryttare, så jag frågade om de ville köpa honom även om jag redan visste att det inte var rätt tillfälle i livet för dem. När jag sedan lade ut honom på annons var det inte direkt ett beslut som möttes av acceptans från den ena medryttaren, även om jag förklarat varför jag kommit till beslutet. Så om livet kändes jävligt stressigt och jobbigt när jag startade denna tråd var det inget mot mot hur det skulle bli.  Reaktionen hade förmodligen blivit ännu värre om jag sagt upp henne och haft kvar hästen, då hade nog beslutet upplevs betydligt mer personligt.

Men efter en hektisk höst har jag nu anpassat mitt hästliv så att det passar mig och inte blir övermäktigt just nu. Jag hittade ganska snabbt en ny ägare som jag tror kommer passa bra ihop med hästen jag sålde. Har fixat ett par enkla boxar i en befintlig byggnad på gården där jag nu har min "nya" ridhäst och en liten sällskapsponny. Behöver därmed inte stressa med stallbygget, och det är skönt att behöva släpa lite mindre hö och gödsel under tiden när faciliteterna är begränsade.  Så det är provisoriskt men jag sköter mig själv i "röran" och har det jag själv behöver/orkar med just nu :)

#7 - angående att kompromissa... Jag brukar säga hur jag vill ha det och kan vara öppen för diskussion, men har svårt att stå på mig mot väldigt åsiktsstarka personer. Min ena medryttare var väldigt stark i sin åsikt, accepterade inte alltid min vilja utan tjatade eller skrev i boken "idag blev han jättesvettig!", "skulle säkert bli mkt piggare om han vore klippt..." tills jag klippte. Eller jag hade väl klippt hästen ändå, men kanske inte haft lika bråttom. Hade jag haft kvar hästen nu i vinter hade jag gärna låtit honom gå lurvig och oskodd efter alla tappskor och sedan anpassat min ridning efter det. Men det vet jag hade klagats på. Inte lätt det där att hitta sin perfect-match för alla tre parter ;)

Anmäl
2014-11-17 13:09 #10 av: [Apelsinpajen]

Jag vart uppsagd som medryttare efter 3år bara för att jag red en annan häst i stallet två gånger. Ägaren till medryttarhästen gick fram till mig o sa "Så du vill inte rida W mer?" Jag sa "Det har jag inte sagt något om alls? Jag roder honom gärna. " o så vände hon sig till min kompis som skulle rida W då o frågade om hon ville bli hans medryttare...

Det va två dagar efter jag hade tackat ja till att ha W som min egen o betala för det (gjorde inte det innan)...Så efter vi hade ridit så gick ägaren runt o sa till min kompis att W va hennes nu. Hon sa även till alla i stallet att jag hade förstört hennes häst o att jag inte gick o lita på.

Nu rider jag fortfarande i samma stall men på hästen jag red på de där 2gångerna o hon går fortfarande runt o snackar skit, påpekar saker när jag rider, att jag är för tjock o massa sånt. Har pratat med henne om det och nu går hon runt o ger mig "bitchblickar" och pratar bakom nin rygg. Kan ju påpeka att detta är en vuxen kvinna, närmare 50...

Så ja...Man ska INTE göra så när man säger upp nån...På hästen jag red innan så fick jag bara ett sms om att jag antingen skulle betala 1700:- i månaden eller att hon skulle sälja honom...

Kaos text men ja...någon kanske förstår.

Anmäl
2014-11-17 15:17 #11 av: Iaemi

#10 men usch! Folk som henne är anledningen till varför jag inte vågat skaffat en ny medryttarhäst (skaffade egen istället, men det är ju både mer tidkrävande och kostar en heel del mer). Arg

Anmäl
2014-11-17 15:36 #12 av: [Apelsinpajen]

#11 Jo det tog ganska hårt på mig...Plus att jag till den hästen fick skaffa ny sadel o träns o bett då det han hade var mögligt, rostigt o för litet. Hon la alla sina pengar på sin andra häst. :/

Anmäl
2014-11-17 18:32 #13 av: Rivary013

#10 - Tråkigt att det hanterades på det sättet, fungerade allting bra innan i tre år? Låter som det legat mer och skavt bakom för att ge en sådan reaktion, eller så var det bara en mkt öm tå. Bra av dig att våga prata om det, hoppas det blir bättre efterhand!

Anmäl
2014-11-17 18:46 #14 av: [Apelsinpajen]

#13 Ja allt var frid och fröjd fram tills att jag vart erbjuden att provrida den andra hästen. Men hon är lite udda, beter sig som en vrång 5åring när hon inte får precis som hon vill. :/

Anmäl
2014-11-17 22:50 #15 av: Cezanne

#9 förskräckligt tråkigt med medryttare som inte förstår var gränsen går. En med så mycket åsikter hade aldrig fått vara kvar hos mig, min häst jag bestämmer! Det är såna där skräckhistorier som gör att jag inte har medryttare längre.

Skönt att det löste sig till slut och att du får rå dig själv.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.