# Dressyr Author: Between Vad brukar ni träna på när ni rider dressyr? Har lite dåligt med fantasi nu , de e som om man bara siter å tjatar på om samma sak hela tiden.. Brukar ni träna på lätta lr svåra saker? ## Comment 1 Author: Cilla89 vad jag gör när jag rider dressyr skiftar från varje gång :) ## Comment 2 Author: elin ojoj jag kan rabbla några skaer jag o Nisse brukar träna på dressyren. Rygga, fram & bakdelsvändningar, skänkelvikningar åt alla håll i skritt o trav, öppna o sluta i skritt o trav, galoppombyte, galopp från skritt/halt/trav, länga o korta traven o massor mer :) Något som är kanonroligt o en favorit övning är att galoppera på en 8 volt också. ## Comment 3 Author: Believer säger som #1. =P ## Comment 4 Author: Between Okej, mjo rygga skulle jag behöva träna på men jag vet inte hur jag ska få henne att backa?! Hon vill varken backa då jag står på backen lr sitter i sadeln. När jag rider och ger komando att backa så kastar hon sig åt sidan kör upp huvudet och om jag fortsätter säga åt henne att rygga så stegrar hon :/ Någon som vet hur jag ska göra för att lära henne? ## Comment 5 Author: Between ?? ## Comment 6 Author: Mixie Förstår hon verkligen vad hon ska göra? du kansek blir lite för hård i handen om hon reser sig i fram.. ta häjlp av någon från marken som puttar lite första gångerna samtidigt som du ger hjälperna. ## Comment 7 Author: Struten ursäkta trådkapningen, men vad för hjälper/hur ryggar man, jag frågade en tjej hon sa att men  typ bara sska tänka bakåt? kan de stämma, eller hur gör ni, har inte testat de där men jag antar att de itne skulle funka för mej, spec inte på nå gammla envisa ridskoleponnier, så vad för andra hjälper ger man ?^^ ## Comment 8 Author: Cilla89 #7 Ta en förhållning i tyglarna när hästen står still, då brukar de flesta börja rygga, dock finns det undantag, som Schess xD Och smacka inte! Nästan varje gång jag ser nån som försöker rygga sin häst, då sitter dem och smackar! Men hallå, det betyder ju framåt för hästen den måste ju bli väldigt förvirrad ;) ## Comment 9 Author: Struten #8 haha okej, tack x) ska teatas nån dag^^ ## Comment 10 Author: Fabulus KAn någon få tid över att beskriva hjälperna vid skänkelvikning, öppna, sluta och bak-framdelningsvändning? ## Comment 11 Author: halludu När jag tränar på dressyr med mitt gotlandsruss tränar ja på öppna,sluta,rygga,sidvärts,fram&bakdelsvänding ridvägarna gångarterna och mycket mera träna jämt i olika övningar för att variera för henne efter som ja tränar 3gånger markarbete 1gång hoppning å sedan börjar ja om med 3gånger hoppning. #10 Kan du alla hjälper?och hur du får hästen att gå iform .Ställa och böja?undan inner å ytterskänkel? ## Comment 12 Author: halludu Sluta. vad? ---- Samlande rörelse. Gymnastiserar bakbenen och ökar bogfriheten. Förbättrar ryttarens koordination av hjälperna. Lär ryttaren att analysera hästens eventuella stelhet och oliksidighet. Hästen: ------- * Jämt böjd i hals och kropp. * Hästens panna ska vara vinkelrät mot det spår hästen rör sig på och öronen ska vara i samma höjd. * Frambenen rör sig på spåret och bakbenen innanför. * Hästen rör sig på fyra spår. * Ytter benpar rör sig tydligt framför och förbi inner benpar (i skritt och trav). Ryttaren: --------- **Inner tygel:** * Ställer hästen. * Böjer hästen i rörelseriktningen. **Ytter tygel:** * Reglerar ställning och böjning. **Inner skänkel:** * Normalläge. * Verkar mothållande på hästens framdel. * Framåtdrivande. * Aktiverar det inre bakbenet till att träda längre in under kroppen, varvid även det yttre bakbenet följer med. **Ytter skänkel:** * Placeras en aning bakåt. * Verkar sidförande på hästens bakdel. **Vikten:** * Placeras en aning med i rörelseriktningen. ## Comment 13 Author: halludu Öppna. ====== ![Öppna](http://web.telia.com/~u11702908/bilder/dressage_shoulder_in.jpg) Vad? ------------------------------------------------------------------------------ Samlande rörelse. Gymnastiserar bakbenen och ökar bogfriheten. Förbättrar ryttarens koordination av hjälperna. Lär ryttaren att analysera hästens eventuella stelhet och oliksidighet. Hästen: ------- * Jämt böjd i hals och kropp. * Böjd och ställd i rörelseriktningen. * Rör sina bakben på spåret och frambenen innanför. * Rör sig på tre spår (1. Yttre bakbenet, 2. Inre bakbenet och Yttre frambenet och 3. Inre frambenet). * Det inre benparet förs framför och förbi det yttre. * Tvärningen är sådan att hästen i idealfallet bildar 30 graders vinkel med spåret (om man rider öppna längs t.ex. långsidan). Ryttaren: --------- Samma hjälper som man använder vid en vändning. **Inner tygel:** * Ställer hästen i nacken. * Böjer hästen i halsen. * Vänder och leder in framdelen innanför spåret. **Ytter tygel:** * Reglerar ställning och böjning. **Båda tyglarna:** * Förhåller om hästen är på väg från spåret. **Inner skänkel:** * Placeras lite bakom sadelgjorden. * Håller hästen på spåret. * Den skänkel som hästen böjs runt. **Ytter skänkel:** * Placeras aningen bakåt. * Verkar framåtdrivande. * Verkar även mothållande på bakdelen (om hästen vill trycka ut bakdelen och dra sig undan samlingen, kan man med ett lätt tryck hålla kvar bakbenen på den tänkta linjen. **Vikten:** * Läggs mitt över hästen - men ryttaren ska gå med väl i rörelsen. ## Comment 14 Author: halludu Skänkelvikning. =============== ![Skänkelvikning](http://web.telia.com/~u11702908/bilder/dressage_legyield_diagon.jpg "Skänkelvikning") ------------------------------------------------------------------------------------------------------- Vad? ---- Under skänkelvikning ska hästen, ställd i nacken och i det närmaste rak i bålen, på dubbla spår i något förkortat tempo villigt röra sig undan skänkeln på den sida åt vilken den är ställd. Varför? ------- Ryttaren: --------- * Lära ryttaren att rätt samverka med sina hjälper. Hästen: ------- * Lösgöra hästen från spänning. * Förbereda hästen för samling och böjning. * Göra hästen lydig för samsidiga hjälper. Hur? ---- **Inner tygel:** * Ställer hästen. * Vid behov understödja inre sidförande skänkel. **Ytter tygel:** * Reglerar ställningen. * Hindrar förböjning. * Leder framdelen i rörelseriktningen. **Inner skänkel:** * Sidförande. * Normalläge, vid behov flyttas något bakåt. **Ytter skänkel:** * Framåtdrivande. * Reglera tvärningens storlek. * Avbryta sidvärtsrörelsen. * Skänkelns placering beror på hur hästen reagerar. **Vikten:** * Mitt över hästen. Hästens förflyttning i skänkelvikning: -------------------------------------- Inre benpar framför och förbi det yttre benparet. Det yttre benparet trampar däremot mer framåt och det är det yttre benparet som för hästen framåt i skänkelvikningen. Genom att det yttre bakbenet trampar framåt och det inre bakbenet framför och förbi det yttre måste hästen, för att inte sparka sig själv, träda djupare under sig med det inre bakbenet. Det är detta som gör rörelsen förberedande för samling. Skänkelvikning längs diagonalen: -------------------------------- Framhovarna på diagonalen, tvärningen i det närmaste paralell med långsidan. Framdelen förs in på diagonalen så att rörelseriktningen och slutpunkten är klar, halvhalt, hästen ställs om. Hästen ska röra sig framåt och sidvärts. Framdelen ska leda en aning i rörelseriktningen. Hästen ska vara ställd i rörelseriktningen. Då skänkelvikning ska upphöra, rakställes hästen, bakdelen inriktas på framdelen. Skänkelvikning utefter långsidan: --------------------------------- Bakdelen på och framdelen innanför spåret, för att när som helst kunna rida ur skänkelvikningen. Tvära så mycket att skillnaden mellan inre bakfotens och yttre framfotens spår är ca. 10 cm. Tvärar man för mycket omöjliggörs bakbenens framåtdrivande funktion. Viktigt med ögonmärke! Avbryt skänkelvikningen då och då genom att lägga volter eller enbart rida rakt ut, i hästens längdriktning, snett över ridbanan. Detta aktiverar den yttre skänkelns inverkan, och här i ligger betydelsen som förbereder för böjning av hästens bål. Skänkelvikning på volt: ----------------------- Bakdelen något utanför framdelens spår. Kräver mycket god samverkan mellan inre och yttre hjälper. Inte tväras för mycket eftersom hästen inte kan skjuta på framåt med bakbenen och då försvinner det gymnastiska värdet med övningen. Hästen får inte heller bli hängande i inner tygel eftersom den yttre bogen kommer att falla ut. Voltspåret "töjs ut" , fram- och bakbenen på samma spår, hela hästen flyttas sidvärts (bättre sätt att rida skänkelvikning på volt, rids på en stor volt. Rids den på mindre volt övergår den till öppna). Får hästen eftergiven i inre sidan, förberedelse för öppna. Tänk på: -------- * Gemensamt för alla former av skänkelvikning är att hästen måste ridas i ett tempo där den har möjlighet att bibehålla rytm, takt och balans. * Rid **alltid** med ett ögonmärke. * Aktivitet och engagemang i rörelsen får inte förväxlas med hastighet. * Ryttaren får inte bli kvar i sidvärtsrörelsen för länge, utan växla med volter eller ridning rakt ut. * Skänkelvikning är avsedd att **lösa** spänningar, men felaktigt utförd kommer den istället att skapa sådana. ## Comment 15 Author: halludu Bakdelsvändning. ================ ![Bakdelsvändning](http://web.telia.com/~u11702908/bilder/bakdelavandning.gif) Vad? ---- Hästen ska vända med framdelen på ett cirkelformat spår runt den inre bakfoten (medelpunkten för vändningen). Den inre bakfoten rör sig på en liten cirkelformad yta. (Vid samling, så mycket som möjligt på stället, skrittpiruett.) Den yttre bakfoten ska trampa _framåt_ på en något större cirkel utanför den inre. Framfötterna rör sig på en båge kring vändningspunkten genom steg åt sidan, varvid yttre frambenet ska träda framför och förbi det inre. Varför? ------- Ryttaren: --------- * Öva samverkan mellan hjälperna Hästen: ------- * Smidig * Följsam för framförallt diagonala hjälper * Mer vikt överförs till bakdelen som gymnastiseras Hur? ---- **Innertygel:** * Ställer * Ledande, vändande hjälpen **Yttertygel:** * Reglerar ställningen * Hindrar förböjning * Ev. understödjande * Följa med i vändningen **Båda tyglarna:** * Förhållande (om hästen vill gå ur vändningen) **Ytterskänkel:** * Tillbakaförd * Mothållande (förhindra att bakdelen förs ut) * Förutsättning för att innertygel ska bli vändande **Innerskänkel:** * Normalläge * Framåtdrivande * Stimulera inre bakben till fortsatt tramp **Vikten:** * Förläggs något inåt * Vara väl med i vändningen Vanliga fel: ------------ * **Felställd** - Ytterhanden ej medgången i vändningen. * **Slår ut bakdelen** - Ytterhanden ej medgången i vändningen eller ytterskänkel ej mothållande. * **Går ur vändningen** - Dålig förhållning i båda tyglarna, förstärk då de _vändande_ hjälperna. * **Bakdelen inåt** - Korrigera med innerskänkeln, tillbakadragen. Eller ryttaren skjuter fram innerskänkel, vändningen motverkas. * **Taktfel eller skruvar** - Otillräcklig eftergift eller framåtbjudning. Att tänka på: ------------- * Takten i skritten ska bibehållas i vändningen. * **Taktfel** = Hoppar över att trampa inner bakben. * **Skruvar** = Hoppar över flera tramp. * Inlärande sker lämpligast att utgå från volt tillbaka. * Spänning i inre sidan - före vändningen flytta hästen sidvärts undan den _inre_ skänkeln. * Variera antal steg. * Hästen ska vara beredd att gå ur vändningen när som helst. * Går emot yttre skänkeln - innan vändning, rida på volt med tagen bakdel, dock ej i direkt anslutning till vändningen, kan då lära sig att flytta bakdelen inåt i vändningen. * Grundläggande förutsättning för vändning är att hästen följer ledande tygel samt är eftergiven i sidorna. ## Comment 16 Author: halludu Framdelsvändning. ================= ![Framdelsvändning](http://web.telia.com/~u11702908/bilder/framdelsvandning.gif "Framdelsvändning") Vad? ---- _Bakdelen_ rör sig på ett cirkelformat spår runt vändningspunkten - _inre framfot_ - som i varje steg ska lyftas och sättas ned på samma plats eller något framför. _Inre bakben_ träder framför och förbi det yttre. Yttre framben rör sig framåt steg för steg runt den inre framfoten. Varför? ------- Ryttaren: --------- * Lära sig hur de olika hjälperna och framförallt hur de samsidiga inverkar. * Förtydliga sidförande och mothållande verkan. * Korrigering av sned ryggning. Hästen: ------- * Lösgörande på bakbenen. * Lösgöra bogpartiet. * Förberedning för ryggning genom att gymnasiera bakbenen. * Få hästen att förstå flera hjälper samtidigt. Hur? ---- **Inner tygel:** * Ställande. * Understödjande - på inner skänkelns sidförande hjälper. **Ytter tygel:** * Reglerar ställningen. * Hindrar förböjning. **Bägge tyglarna:** * Förhållande inverkan. * (Hindrar hästen att ge sig iväg ur vändningen.) **Inner skänkel:** * Vändande hjälpen - sidförande. * Placerad något bakom normalläge. * Framåtdrivande. **Ytter skänkel:** * Reglerande (påverkar hastigheten). * Mothållande (avsluta). * Normalläge. * Framåtdrivande. **Vikten:** * Förläggs något inåt. * Förstärker inre skänkel. * Avlastar yttre benparet (som ska röra sig längst). **Hästen ska vara rak i bålen!** Tänk på: -------- * Vändningen utföres endast i skritt. * Kan göras med eller utan halt. * I lösgörande syfte utan halt, lättare att bibehålla takten, lättare att trampa djupare under sig med det inre bakbenet. * Vändningen kan kombineras med en svag sidvärtsförflyttning av framdelen - lösgör effektivare framförallt bogpartiet. * Viktigt att varje steg kan kontrolleras av ryttaren, blir annars lätt en felaktig "mellandelsvändning". * Motställd häst kan användas i utbildnings- och korrigeringssyfte. Detta görs för att få kontroll på bogarna. Förberedande för sluta. * Antalet steg i vändningen bör varieras. * Hästen ska rakställas efter vändningen och hållas fram på bettet. Vanliga fel: ------------ * Springer undan inner skänkel. * Inte korsar bak. * Förböjd. * Tränger åt sidan. * Dålig förberedelse. * Skruvar med inner fram (dålig framåtbjudning). * Korsar frambenen. * Tappar formen. * Takten går förlorad. Variationer: ------------ * Korsar fram - lösgörande för bogarna. * Motställd - få tag på bogarna. ## Comment 17 Author: halludu Halvhalt - Grunden för all inverkan. ==================================== Samverkan mellan framåtdrivande och förhållande hjälper. Samling under rörelse framåt, följs av eftergift, framåtbjudning_._ Vad? ---- * Steget förkortas * Tempot minskas * Trampet bibehåller livligheten Varför? ------- * Skapa, bibehålla, förbättra * Balansera upp hästen (jämvikt) * Stämma av mellan hjälperna * Förbättra formen * Förberedande för vad som ska komma Hur? ---- * Sitsen blir fastare * Skänklarna är framåtdrivande * Handen/tyglarna förhållande (3 grader) * Eftergift Halvhalten är ett instrument som bland annat förbättrar hästens takt och hållning. Den kan bara ha en riktig verkan om du samtidigt driver med vikt- och skänkelhjälper. Denna hjälp måste vara mycket precis. Att vara mjuk på handen ----------------------- När du ber din häst om en halvhalt räcker det inte att bara krama om tyglarna. Halvhalten ska samverka med vikt-, tygel- och skänkelhjälper. Vad är en halvhalt? ------------------- En halvhalt är precis vad namnet anger: en halv halt, en upptagning; en förhållning och en eftergift för att göra hästen uppmärksam på en kommande rörelse, men också för att förbättra hästens takt, form och balans, liksom för att förbereda hästen på en övergång till en lägre gångart. En halvhalt åstadkommer man om man genom att sitta djupt i sadeln, driva med skänklarna och förhålla med tyglarna. Då sätter hästen bakdelen under sig och blir mer balanserad. Det är viktigt att ryttaren genast lättar i handen. Beroende på situationen kan man göra fler halvhalter efter varandra. Halvhalt eller ryck i munnen? ----------------------------- En halvhalt är inte detsamma som att slita i tyglarna eller rycka hästen i munnen. Tvärtom är det en mycket mjuk hjälp där man för ett kort ögonblick kramar lätt om tyglarna för att genast ge efter. Om hästen däremot inte reagerar på halvhalten ska man upprepa den tills man nått målet. Flera upprepade, mjukt genomförda halvhalter tillsammans med fastare sits och framåtdrivande skänkelhjälper, leder till att hästen gör halt. Här är det också viktigt att ryttaren ger efter på tygeln så snart hästen står stilla. När gör man halvhalten? ----------------------- Om hästen är väldresserad, vältränad och rida av en skicklig ryttare blir halvhalten ett nästan omärkligt instrument för att förbättra hästens balans, takt och självbärighet. Hästen är ett starkt och ibland mycket ivrigt djur, och det är i alla sammanhang utsiktslöst att försöka möta styrka med styrka. I vissa situationer måste ryttaren ta till någon metod som får hästen att sakta tempot och komma tillbaka, som när den rusar rakt på ett hinder eller hänger i handen, dvs lägger för mycket av kroppsvikten över framdelen. Ett sådant beteende grundar sig visserligen i en dålig utbildning, men vad ska man göra när man exempelvis rider en skolhäst som har fått utstå hundratals ryttare, som sedan länge har mist förtroendet och slutat lyssna till finstämda hjälper? Dosera rätt! ------------ I likhet med alla övriga tygelhjälper ska halvhalten vara så mjuk att hästen knappt märker den i munnen. Redan från början måste du lära dig att dosera rätt. När hästen lägger sig på tygeln ------------------------------- När hästen lägger sig hårt i handen får du inte svara med att bara dra i tyglarna. I stället ska du spänna korsryggen och driva hästen in i flera tydliga halvhalter efter varandra, så att hästen kommer tillbaka och "sätter sig", dvs kommer med bakdelen längre in under kroppen. Om detta inte lyckas kan du lösgöra hästen genom att rida serpentiner, lägga ett par volter eller göra några övergångar från skritt till trav och vice versa. Uppmärksamma ------------ Du kan göra halvhalter i den klassiska lodräta sitsen eller när du rider lätt. Men tänk alltid på att du samtidigt ska spänna korsryggen och driva på hästen med skänklarna. Glöm inte att genast ge efter på tygeln efter varje förhållande tygeltag. Annars får tygelhjälpen motsatt verkan. Ett annat vanligt fel är att ryttaren drar hela underarmen bakåt i stället för att fjädra lätt i handleden eller helt enkelt bara krama lätt om tyglarna. Inte så! -------- Ibland försöker ryttaren göra en halvhalt med bara den ena tygeln. Då måste man vara extra försiktig att man hanterar tygeln mjukt och inte rycker hästen i munnen. Hästen kanske bromsar upp för stunden, men faran är stor att den blir stum i munnen och förlorar förtroendet för ryttaren. Det vore början till en ond cirkel. Tyvärr ser man ofta ryttare på hopptävlingar som rycker hästen brutalt i munnen i stället för att göra några mjuka och diskreta halvhalter. När hästen galopperar i flott tempo och måste göra snäva svängar eller korta galoppsprången för att kunna hoppa ett hinder tar ryttarna i för fullt. En vältränad häst reagerar på mjuka hjälper!