dom säger ju 20% av hästens vikt.

men man ser ju lite på hästen och sig själv, väger man 100 kg ska man kanske inte köpa en liten ponny.
utan bör då välja en tyngre större häst.

#1 Hon väger långt över 100, skulle tro närmare 110. Bör hon då välja en Shire häst?

För mig handlar det inte så väldigt mkt om kilo, som om balans. Kan ryttaren bära upp sin vikt och hjälpa hästen att inte göra sin vikt till ett motstånd så underlättar det massor jämfört med lätt ryttare som skumpar runt och inte kan hantera de kilon den har övht.

Sedan så gör ju massor med saker utöver ras hur mkt en häst klarar av att bära, så förutom ryttaren bör man se till ålder på hästen, hull, muskler, utbildning osv.

Men jag kanske inte skulle slänga upp någon som väger det dubbla som mig på mitt 4-åriga, omusklade fullblod, nej. Någon gränspå belastning, skumpandes som i ovan lätt ryttare eller i ren tyngd kanske man bör ha…

#3 Ok. Längden på ägaren har det någon betydelse för att underlätta för hästen?

en shire är ju så himla stor, och passar hon med en häst med mankhöjd på 185 ?
har en irish cob rätt muskler så tror jag hon skulle kunna ha en sån med, eller kanske en nordsvensk ?

hon får nog titta på hästen och dess muskler samt hur kroppen är byggd, kort rygg är starkare och därför är nog inte ett fullblod att rekommendera.

#6 ok. Ju Shire är stora men dem orkar och hon är ganska mycket för stora hästar. Hon vill ju testa rida min Irish Cob som har grova muskler men vet inte om jag törs tillåta det eller ifall han skulle acceptera en annan ryttare på sin rygg.

hon kan ju utan problem rida ett halvblod på 165 ->

Man kan inte gå efter hästens höjd och vikt för ätt mäta människans max vikt..

En shire ska inte ha för tunga ryttare; deras leder och ben är redan belastade av deras egen enorma vikt (en häst är skapad för att vara ca 115-135cm, för mycket skillnad från den mallen, uppåt eller neråt, gör ''konstruktionen'' svagare. Samma problem finns bland för stora och för små hundar.)

Man ska leta efter en lagom hög, kanske 150-160cm, men bärig och kraftigare häst. En med relativt kort rygg, stadiga ben och gärna låg hals (om hästen håller halsen lågt av sig själv slits ryggen mycket mindre än om hästen springer med huvudet i vädret. Om man är tillräckligt duktig för att rida i ärlig samling större delen av ridpasset spelar det ingen roll hur hästen väljer att hålla halsen naturligt.)

Den måste ha bra, ''rena'' ben och en bra rid exteriör, en hållbar häst.

Halvblod generellt är ingen bra ide; de har pinnar till ben och tunnor till kropp plus att de är för höga. Men undantag finns aturligtvis.

Jag skulle letat efter något av kallblodstyp men aktat mig för långa ryggar och konstiga rörelsemönster med benen. Frågan är om någon med den vikten borde rida särskilt ofta alls, å andra sida är hästar starkare än man kan tro.

#9 sade det så bra så.

Jag tror ochså att en tung ryttare skall satsa på en välutbildad häst så att den arbetar rätt och klarar tyngden bättre.

Vi i mitt stall är inte lättviktare alla samman, utan jag och en tjej till är direkt kraftiga, två andra är litet större än normalt men fortfarande inte större än oss. Jag ligger kring 90kg (har inte sett åt en våg på snart ett halvår)

Min häst är en ardennerkorsning, den andre krafitge tjejens häst är en nordsvensk modell bruks. Och de rider samlad dressyr och sidvärtesrörelser o diverse…. Så stora hästar kan!

Din kompis kan titta på nordsvenskar, både bruks och trav, tinkrar av mer cob-modell, halvblodskorsningar som är grova och att inte förglömma fjordingar och andra härliga kallblod som ofta har ruskigt roliga humör att jobba med!

När det gäller ponnys så har jag alltid räknat 20% av hästens egna vikt, alt 25% om det är en skicklig ryttare. Mycket hänger på ryttarens balans och kunskapsnivå. En obalanserad ryttare på en otränad häst kan bli pannkaka medan samma obalserade ryttare på en vältränad häst av samma typ kan funka jättebra. Så hästens skick är viktigare än hästens storlek. iaf på höjden.

Håller med #9, men tillägger att det inte har med dödvikt att göra heller. Jag kan bära en annan människa på bortåt 70 kilo i brandmannagrepp över axlarna (bakom nacken) korta sträckor. Men även om den personen hjälper till så mycket som möjligt så tar mina krafter slut ganska fort och det börjar göra ont i leder och skelett eftersom musklerna inte klarar att bära upp vikten av oss båda.

Samma med hästar. En person på över 100 kilo kan visst sitta på en häst, men frågan är hur lång eller kort tid det tar innan hästen börjar få ont och dess kropp börjar ta stryk?

Det var en diskussion på Buke för ett tag sen, om storväxta personer bör rida eller inte. Det pratades mycket om vad som är ett "korrekt sätt att uttrycka sig på så att ingen känner sig stött", men seriöst; man får faktiskt vara realist när det handlar om en annan levande varelse. Väger man mer än ens häst bör bära så låter man väl bli att rida, eller? Jag väger för mycket för mina shettisar, så inte sjutton rider jag på dem. De skulle säkert klara att bära min vikt, men hur bra är det för deras kroppar?

Sen får man tänka efter lite också, vad på min kropp är aktiva muskler och vad är fett, ben, vatten och annat som jag inte kan kontrollera? Många som kommer upp i över 100-120 kilo brukar ha 40-55% kroppsfett. Det är alltså runt halva kroppsvikten som definitivt inte kan hjälpa hästen i sina rörelser, det vara "hänger med".

Så man får analysera hela tiden vad som är bäst. Ett fullblod som är avlat för att bära minimal vikt på ryggen och för att galoppera snabbt är kanske inte direkt lämpat för att ridas av en överviktig människa på 110 kilo. Jag blir små-orolig för mitt fullblods kropp när jag sadlar med portugesan som väger x antal kilo, tar på mig 15 kilo medeltida rustning och hoppar upp, trots att totalvikten hamnar långt under 80 kg. Det handlar också om en timme eller två just den dagen, inte varje dag året om, men ändå slås jag av tanken "har vi verkligen tränat ordentligt för det här?"

Säger inte att personen ifråga aldrig ska rida på grund av sin vikt, men hon får ju tänka på djurets bästa och sen ta ställning. Välja en ras som är viktbärande och en individ som är frisk och stark. Rida i en stark dressyrmässig form så att hästen bär med musklerna och inte med skelettet.

Jag förstår precis hur ni menar och att det kan vara bökigt för henne att hitta en lämplig häst och jag tror inte jag skulle tordas sätta henne på min hingst då han är van vid min vikt. Tror han skulle reagera ifall han är van vid mig som väger runt 80kg och helt plötsligt få på sig en som väger 110kg. Han har visserligen god kropp men skulle inte vilja utsätta honom för det.

Dock tjatar hon oerhört trots att jag säger ifrån om att jag inte vill utsätta honom för belastning. Ibland blir jag galen på människan.

Nu vill hon hitta en egen häst men tror inte hon tänker så mycket på sin vikt. Vet heller inte om hon skulle orka ta hand om en häst, hon klarar ju inte av att bära hö med gaffeln =S.

Hennes hästridning är lite omtvistad.

men prata med din kompis då och förklara läget och peppa henne till att gå ner i vikt om hon verkligen vill köpa en egen häst ?

#14 Jo jag har gjort det. Har till och med tränat med henne en del men problemet med henne är ju att ändra matvanorna. Hon har alltid med sig en stor chipspåse när hon är vid stallet där jag har min pojk och tittar på. Alltid är det något hon knaprar på och jag har försökt peppa henne, hjälpa henne, visat en bra kosthållning hon kan ha men icke. Så länge jag inte är hemma hos henne och gör maten åt henne eller tränar med henne går hon inte ner i vikt.

Känner mig som hennes mamma men jag kan inte vara där hela tiden, har liksom ett eget liv vilket hon också har svårt att inse.

Hon kan också sitta framför serien "du är vad du äter" med en chipspåse i hand medan kilona ökar.

Nu har hon ju samlat ihop pengar till en häst och står redo att köpa en. Det jag är orolig över är att hon ska gå och köpa en häst rätt upp och ner och en dag sitta upp på den hästen utan att jag vet om det.

Visst väger man mycket om vågen stannar på 110 kg, men hästar är starkare än man tror!

En av mina vänner vägde en bit över 140 kg innan h*n gjorde sin viktoperation. H*n har ett halvblod av mindre modell som h*n red regelbundet på även innan h*n opererades.

En annan bekant påstår sig väga lika mycket som en shetlandsponny och h*n red regelbundet på sin fjording innan den blev gammal och avlivades.

Många av de karlar som är lite vältränade och som rider väger också runt 100 kg, ibland mer. Och DEM är det ingen som reagerar på att de rider…

Jag tycker att din kompis ska börja med att klura ut vad hon vill ha ut av sin ridning för att hitta rätt typ av häst. Sen ska hon leta efter en häst som passar för de behov och önskemål hon har. Det måste inte alls vara ett kallblod för att kunna bära upp en tung ryttare.

#16 kanske inte ett rent kallblod, men en grövre häst skadar ju inte. (kallblod har ju som sagt ofta en lång rygg, och ofta något krux med benrörelserna, och det ska man ju försöka ha så lite som möjligt av)

KL

110 kg är kanske inte jättemycket för en häst men man bör ju leta efter en så stark häst som möjligt om man väger mycket..jag har burit folk på ryggen, ståendes på knä och händer, som vägt 120-135kg..själv är jag bara160cm hög och alltså bra mycket mindre än en shettis när jag står på knä, och krupit runt. Inte länge men poängen är att jag klarat av det bra, trots att jag är helt otränad. Så en robust, vältränad häst i vettig storlek (tex 140-150cm) borde ju inte ha något problem alls egentligen. Sålänge man inte rider in spänningar utan får hästen avslappnad.

Jag blir alltid en fin blanding av arg, orolig, ledsen och lättad när det här ämnet om överviktiga och hästar tas upp. Jag är kort och tjock ryttare, har alltid varit och kommer alltid vara, men jag har alltid haft någon häst som klarat av min vikt. Jag har aldrig ridit dagligen, men uppemot tre gånger i veckan på samma häst (som medryttare). Det hela handlar om hästens muskelbyggnad och hur man som ryttare är balanserad. Jag skulle aldrig sätta mig på en klent byggd häst eller ponny av något slag, lite självinsikt får man ha när man vet att man faktiskt är överviktig. Men, min övervikt skulle aldrig hindra mig att rida, bara för att jag väger 20 kg mer än jag borde enligt statistiken, när jag vet att det finns hästar som klarar det.

Väger man 110 kg som hon gör och ska rida en egen häst nästintill varje dag i veckan ska man givetvis tänka på att köpa en viktbärande, välmusklad häst som orkar den påfrestningen. Det handlar inte om ras eller mankhöjd, utan helt enkelt om hur hästen är byggd och hur ryttaren rider. Man kanske också bör tänka på att inte rida hästen för hårda pass varje dag om man väger så mycket. Men det är definitivt inget hinder att skaffa häst som överviktig!

Tänk även på att muskler väger mer än fett! Så man ska inte alltid hänga upp sig på vikten i kilo, utan se på hur man är byggd och hur mycket av vikten som faktiskt är muskler respektive fett. Jag gick upp i vikt när jag började träna, men samtidigt fick hästarna lättare att bära mig eftersom jag blev mer välbalanserad och stark i min egen kropp.

En tjock ryttare (20-50kg övervikt) går i regel ner ett antal kilon när man börjar göra alla stallsysslor, ,mockning, blanda foder, kånka på hö/halmbalar, fodersäckar osv osv…. sen så behöver hon inte rida varje dag, man ska ju lära känna hästen först, och sen kan man rida vartannan dag, longer/tömköra varannan och ha 1-2 vilodagar i veckan….

Men om hon inte själv har den insikten att hon kanske ska sluta trycka i sig chips i tid o otid så kanske hon borde hamna i nån sorts intervention, låter ju som om hon missbrukar mat….. något jag själv gjort så jag tycker ajg känner igen mönstret.

Jag tycker att det låter väldigt logiskt, som ngn skrev tidigare, att det är skillnad på 110kg vältränad kropp och 110 kg otränad kropp.

Har man mkt muskler, som väger, kan man balansera sig själv på ett annat sätt på hästryggen än om man "bara" är överviktig, som redan skrivits, fett och vatten i kroppen är inget man kan kontrollera, det bara finns där som en extra börda…

Jag tycker att du gör helt rätt i att stå på dig ang din häst. Vill du inte låna ut den till din kompis ska du inte göra det, du känner din häst bäst av alla.

Nordsvensken finns ju idag i väldigt många modeller.

Tycker att det är en trevlig häst som går att hitta med kortare rygg, lägre ansatt hals och bra balans.

Halvbloden är jag mer osäker på, dom har ofta långa ryggar och tunna ben…

jag har inte så mycket att tilläga, men jag undrar hur länge hon har ridit och vad hon kan osv?

Tycker att AnnaLundin har satt huvudet på spiken, hästar orkar mer än vad man tror. Jag brukar köra 20% av hästens vikt som riktlinje och sedan +/- beroende på hur hästen är byggd, hur rutinerad ryttaren är osv…

#21 Aldrig ridit och kan typ mocka en box mer är det väll inte så hon får nog läsa på lite innan.

#23 då spricker ju allt dehär med att rida den i balans. Du kanske ska tipsa henne om att rida på ridskola ett tag?

tycker faktiskt man stirrar sig blind på vikten många gånger.

^^ du har så rätt Lisette vist gör man det. Man ser ju på vad en häst klarar av. Se på helheten o köp inte för stort o itne förlitet heller.

Om hon inte kan bära hö , är hon nog kanske inte redo för att ha en häst som behöver mycket skötsel + hårt arbete ..:P

Ska försöka prata med henne om allt ni sagt och kanske visa henne alla inlägg. Hon vet i alla fall att jag tycker hon ska börja träna och få upp konditionen samt minska vikten och läsa på/rida ridskola innan hon skaffar häst. Ska prata med henne igen och se vad hon har att säga.