# Vad gör man när starten aldrig är bra?
Author: Zabbio

Känns lite motigt just nu...  
Crow har fått nånting för sig, vi tror att det är lättare sadeltvång (ridläraren tycker att det ser ut lite så). Naturligtvis är jag extra försiktig när jag spänner sadeln, och låter honom rusa av sig innan uppsittning och så men ingenting hjälper.)  
  
Det är inget jättefarligt eller så; han steppar runt, vill gärna rusa på i skritten och studsar (stegrar sig lite, värsta gången var det väl ca en halvmeter men oftast bara 2-3cm, så inte särskilt högt, eller studsar lite med bakkärran, båra nån cm.   
  
Ett tag var han helt lugn, en kort period stod han bara stilla när jag satt upp, men utan synbar anledning kom det tillbaka. Det är väl därför det känns jobbigt, för att vi var av med det.  
  
Iaf.. det brukar se ut såhär; jag sitter upp och försäker lugna honom och hålla honom stilla ett par minuter medans han steppar runt. När han stannat och stått stilla en liten stund, hyfsat avslappnat ger jag röstkommando och sitshjälp för att gå, vilket resulterar i en stressad skritt. Jag blir lite nervös och osäker av beteendet (krossad handled som spökar) och försöker lugna mig själv. Efter en stund av längande i yttersidorna på volten och lite flyttande hit och dit blir han jättemjuk och fin, jag slappnar själv av bättre och allt går bra. Sen avslutar jag och vi går in, är noga ,ed att berömma och uppmuntra massor när han är lugn, och ge mindre uppmärksamhet när han stressar, men ändå vara mjuk.  
  
Ibland känner jag mig osäker från start, då får pappa eller nån haka i ett grimskaft i kapsonen och vara stöd tills han lugnar sig, ibland känner jag mig inte alls osäker och sitter upp själv, men han stressar lika mycket ändå.  
  
Det känns så jobbigt, trots att jag avslutar när det går bra och allt känns toppen, så drar jag mig för att rida honom. Han blir varken värre eller bättre vid uppsittning (jag tror faktiskt att det är något slags sadeltvång ändå, det är så olikt honom..visst är han lite nervös och lättstressad, men inte på det viset). Jag älskar min häst och vi kommer så bra överens poå alla andra plan. Jag är säker på att vi kan komma långt (i min lilla värld, inte i tävlingar) om vi bara kommer över detta.  
Från marken och vid all hantering är han underbar, följer med utan grimskaft, står lös på stallgången etc.. ochdet är inte som jag tränat NH eller nåt med honom heller utan det bara är så..