# Saknar ponnysarna
Author: Linnea Starstable123

Hej! Idag var en sorglig och rolig dag för Gladö ridsällskap. Den roliga nyheten är att det har kommit ett nytt sto! Ett 9-årigt irish cob som har varit på ridskola tidigare. Den sorgliga nyheten är att två valacker, Bozo och Brownie har avlivats. Båda ponnysarna stod mig nära hjärtat, men Bozo var något alldeles speciellt. Jag är elev på ridskolan där Bozo och Brownie bodde och jag sörjer Bozo speciellt. Han var den fösta häst som jag red barbacka på, galopperade på, och hoppade på för första gången. Nu när han är död saknar jag ork att fortsätta rida, trots att det är mitt liv med hästar. Snälla, ge mig tips på hur jag kan komma över sorgen och gå vidare, även om jag aldrig kommer glömma varken Bozo eller Brownie. Lägger in bild på de sötnosarna under! Bozo är den ljusare bruna med lång pannlugg och Brownie den mörkbruna med områden av andra bruna nyanser.

## Comment 1
Author: Bianca Songcastle

Ånej…:( Vad sorgligt.

## Comment 2
Author: Linnea Starstable123

❤️

## Comment 3
Author: Caf_Roy

Det finns inga genvägar när det gäller sorg, enda vägen framåt är igenom. Tillåt dig själv att sörja och vara ledsen över saker ni aldrig kommer kunna göra igen. Men se till att tänka på de lyckliga minnena också, minnas glädjen, även om det är sorgligt att de bara finns kvar som minnen.
Sorgen kommer alltid finnas där, men med tiden bli mindre och mindre skarp.

## Comment 4
Author: Linnea Starstable123

Tack  #3❤️

## Comment 5
Author: Linnea Starstable123

Även om Bozo var en ganska nervös häst, rädd om sina öron var han lätt att älska. Han och jag var en från fösta gången jag red honom. Han var även missförstådd och vissa tyckte han var obehaglig eftersom att när man tränsade sparkade och ställde sig på bakbenen. Men jag förstod honom. Att vi har många fina minnen är självklart. Allt jag hoppas är att han vilar i frid❤️🐴