Annons:
Etiketthästjuridik
Läst 9146 ggr
lisette
2007-10-12 01:35

Att köpa häst

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Hästen är ett av människans äldsta husdjur, endast hunden och viss nötkreatur har använts under längre tid. I mitten av 1900-talet minskade emellertid hästbeståndet i Sverige liksom i världen i övrigt avsevärt på grund av en genomgripande förändring i användningen av hästar.

Att tänka på när Du köper häst

Hästen är ett av människans äldsta husdjur, endast hunden och viss nötkreatur har använts under längre tid. I mitten av 1900-talet minskade emellertid hästbeståndet i Sverige liksom i världen i övrigt avsevärt på grund av en genomgripande förändring i användningen av hästar. Mekaniseringen under 1900-talet medförde att hästen inom jord- och skogsbruk i hög grad ersattes med maskiner. Det har dock visat sig under senare tid att hästen inte helt kan ersättas inom skogsbruket, där den nordsvenska hästen i vissa fall med fördel används.

I jordbruket och för transportändamål har hästen dock helt slagits ut av motorisering och mekanisering. Genom den förändring av hästanvändningen som sålunda skett, har sporthästen kommit att helt dominera inom häststammen. De vanligast förekommande sporthästarna är den svenska halvblodshästen, travhästen och galoppören. Vidare förekommer en rad mer eller mindre lätta ponnyraser inklusive islandshästen som under senare år blivit mycket populär.

Hästen som handelsobjekt är mycket speciell. Hästen är dyrare än de flesta andra husdjuren, svårare att bedöma och värdesätta. Avsevärda prisskillnader förekommer beroende på ålder, kön, ras, kvalitet och användningsområde m.m. Köpeskillingar upp till sexsiffriga belopp blir alltmer vanliga och en högklassig travare, galoppör eller hopp/dressyrhäst kan kosta åtskilliga miljoner. Den som skall köpa en häst bör ändå betänka att själva köpesumman ofta har mindre betydelse än alla de övriga kostnader som själva hästägandet innebär i fortsättningen. Det är därför viktigt att vid hästköpet försöka undvika såväl formella fel vid köpet som fel och brister hos hästen.

Vanliga fel vid hästköp

Bland de fel och skador som förekommer hos hästar märks kvarka, kvickdrag, vävning, lösa benbitar, hältor av olika slag, knäledsinflammationer och lynnesfel. Islandshästar drabbas ofta av spatt, sommareksem och luftvägsproblem. Lynnesfel är en samlingsterm för exempelvis istadighet, skenbenägenhet, folkilskenhet, vägran att dra eller gå framåt och övriga fel av psykisk art. Påstådda lynnesfel orsakar ofta tvister mellan köpare och säljare.

Faktiska lynnesfel är dock relativt sällsynta trots att det förekommer många fall där hästköpare begär köpets återgång med hänvisning till att hästen lider av lynnesfel. Ofta beror detta på att den nya ryttaren helt enkelt inte klarar av eller fungerar tillsammans med hästen. Det är mycket väsentligt att ekipaget, d.v.s. ryttare och häst, passar för varandra i avseende på storlek, psyke m.m. Det är inte heller ovanligt att den nya ryttaren genom sitt sätt att handskas med hästen framkallar en istadighet av mer eller mindre djupgående natur, som kan liknas vid lynnesfel.

Det är mycket svårt att åstadkomma återgång av ett hästköp p.g.a. lynnesfel. För att undvika sådana tvister är det viktigt att varje ryttare gör sig väl bekant med hästen före hästköpet. Om det är möjligt bör även ryttaren beredas tillfälle att prova hästen före köpet en kortare tid i den nya miljön hos köparen såväl i stallet som i den nya miljön. Detta kan vara svårt att ordna beroende på behovet av långa transporter eller andra praktiska svårigheter. Dessutom är säljaren ofta tveksam till att acceptera en sådan långtgående prövning på grund av den stora risken att hästen kan skadas under en prövotid. Det är därför viktigt för både köpare och säljare att man försöker hitta en väl avvägd prövomöjlighet.

Hävning av hästköp

Enligt grundregeln har köparen rätt till ersättning för skada som han lider eller har lidit genom att hästen är felaktig. Säljarens ersättningsskydlighet omfattar i princip inte indirekt förlust. Dock har köparen rätt till ersättning för all slags skada om felet beror på försummelse eller vårdslöshet från säljarens sida. Säljaren anses ha förfarit vårdslöst om han vid avtalsslutet lämnat uppgifter om hästen som han borde ha insett var oriktiga eller vilseledande.

Ersättningsskyldighet för förlust gäller också om säljaren underlåtit att lämna sådana uppgifter om hästens egenskaper eller anvädning som han måst känna till och som köparen med fog kunnat räkna med att bli upplyst om och denna underlåtenhet har inverkat på hästköpet.

Enligt köplagen gäller också att säljaren är skyldig att ersätta all skada p.g.a. fel, om hästen vid köpet avvek från vad säljaren särskilt har utfäst.

Hästen på öppet köp eller till påseende

Viktigt att känna till vid hästköp är vilka förutsättningar som gäller när man har hästen på öppet köp eller till påseende. Frågan om öppet köp finns reglerad i den nya köplagen. "Har öppet köp avtalats och varan (hästen) avlämnats, bär köparen risken till dess att varan (hästen) lämnas tillbaka". Om sålunda köpare och säljare träffar avtal om öppet köp och hästen skadar sig under den tidrymd under vilken öppet köp gäller, skall köparen bära risken för sådan skada.

Öppet köp innebär att köpare och säljare träffar ett avtal om hästköp men där avtalet innebär att köparen skall ha rätt att efter sitt fria gottfinnande stå fast vid köpet eller avstå från detsamma. Säljaren däremot har bundit sig för köpet genom avtalet. Köparen kan sålunda backa ur köpet men icke säljaren. Om öppet köp har avtalats mellan parterna och hästen är avlämnad av säljaren är köparen berättigad att dra sig undan för köpet under förutsättning att han under förutbestämd tid lämnar besked till säljaren att han inte vill behålla hästen alldeles oavsett om hästen är felfri eller ej. Köparen ansvarar i detta fall för vad som kan hända hästen under tiden för det öppna köpet. Man bör emellertid icke sammanblanda öppet köp med den situationen där en presumtiv köpare erhåller hästen till påseende utan att något köpeavtal träffats. Det är förhållandevis vanligt förekommande och i många fall tillrådligt att köparen, om detta är möjligt, får tillfälle att ha hästen på prov i sin nya miljö, men eftersom köpeavtal sålunda icke träffats är detta icke att sammanblanda med öppet köp. I de fall där köparen har hästen till påseende kan köparens passivitet inte föranleda att han blir skyldig att köpa hästen, vilket däremot gäller vid öppet köp. Den regel som sålunda gäller vid öppet köp, att köparen ansvarar för risken att hästen skadas under tiden för det öppna köpet, skall icke förväxlas med den situationen där köparen p.g.a. fel hos hästen häver köpet.

Vid öppet köp är nämligen köparens rätt att frånträda köpet en del av själva avtalet och icke såsom vid hävning en påföljd av ett kontraktsbrott från säljarens sida. Öppet köp skall icke heller förväxlas med de regler beträffande "ångervecka" som gäller enligt den s.k. hemförsäljningslagen. Det är ett utbrett missförstånd att ångervecka gäller vid hästköp. Hur lång tid öppet köp skall gälla beror helt på vad köparen och säljaren avtalat därom.

Sammanfattningsvis gäller följande:

  • När hästen innehafts av den presumtive köparen till påseende och återlämnas, har säljaren hela tiden haft risken för skada på hästen.

  • Vid återlämnande på grund av öppet köp har risken för skada å hästen under tiden för det öppna köpet åvilat köparen.

~~~~~~~

Tack till Lars Deckeman för lån av artikel!

Relaterade länkar

Av: Lars Deckeman

Datum för publicering

  • 2008-04-11
Annons:
bubbelbubbel
2007-10-12 08:52
lisette
2008-04-11 23:37
#2

ny artikel

Upp till toppen
Annons: