Annons:
Etikettridsport
Läst 16437 ggr
lisette
3/8/10, 11:00 PM

Hästskötaren Charlotte Franzén

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Artikelserien om hästyrkena fortsätter och här träffar vi hästskötaren Charlotte Franzén som jobbar för fälttävlansryttaren Niklas Lindbäck. Charlotte har fått svara på en del frågor och här kommer hennes svar!

Jag är i år 27 år gammal, och bor tillsammans med min sambo Niklas på en liten gård i Össjö, strax utanför Munka-Lungby
Vi har två hundar, Flisa, och hennes dotter Flinga. Här hemma på gården har vi inga hästar, men knappt 1km från oss ligger stora Össjö Gård. Där har vi vår verksamhet och våra jobb. Jag jobbar för Össjö Gård som stallchef. Jag tar hand om allt som har med Össjö Gårds (Charlotte Hamilton) hästar att göra.
Sedan hösten 2009, så köpte gårdens ägare Hugo Berch vår bästa häst Mister Pooh, så nu ingår även han i Össjö Gårds hästar.
Jag har alltid hållt på med hästarna bredvid skola och annat jobb. Men under 2009 fick jag möjligheten att få börja jobba med hästarna på heltid. Jag var inte sen att tacka nej. Och det är vad jag ägnar livet och dagarna åt just nu.

Varför valde du att bli hästskötare?

Redan som väldigt ung började jag som många andra att hänga i stallet på all min lediga tid. Med åren blev det mer och mer, jag började följa med lite olika ryttare på tävlingar både i Sverige och utomlands, mest på skoj, men där lades grunden till att jag numera ägnar mig åt detta på heltid. Att jobba som hästskötare är inte alltid en dans på rosor, men man får vara med om extremt mycket skoj. Man får jobba med de djur man älskar, vara bland människor med samma intresse, man får komma ut i världen och se otroligt mycket olika platser! Men givetvis valde jag att satsa på detta för att det är hästarna jag vill jobba med.

Hur har du utbildat dig?

Jag har egentligen ingen direkt hästskötarutbildning, utan är väldigt mycket självlärd! Min första utomlandstävling var till Tjeckien tillsammans med Mattias "Knatte" Gårdlund, Peder Fredricsson och Staffan Lidbeck. Jag var 15 år gammal, och innan vi åkte ner frågade de mig om jag nu verkligen kunde fläta och allt det där! -Ja visst svarade jag, för jag trodde jag visste vad jag gett mig in på. Väl på plats insåg jag snabbt att yrket innebar så mycket mer än jag trott! Men hästskötaren Sara som var med Staffan ner, var jättejätteduktig, och jag lärde mig massor av henne!! Jag fick fläta hästarna flera gånger om dagen för jag skulle lära mig. Det blev bättre under veckans gång, aldrig så bra som hennes, men jag åkte hem och övade järnet… och nu sitter de där!

Charlotte och Mister Pooh

Vad är ditt ansvar som hästskötare?

Oj!, ja du, vad är Inte mitt ansvar?! =) Nummer ett är givetvis att alltid sätta hästarna i första hand!! De ska fodras, ryktas, friseras, motioneras, göras rent till, skämmas bort lite, och alltid se snygga och prydliga ut! Men jag har även ansvar för att se genom utrustningen vi använder oss utav, att det är helt, rent och snyggt. Allt som hästarna gör under en dag är ju mer eller mindre i mitt ansvar, det är jag som ska se till att de har "en bra dag på jobbet" helt enkelt.

Nämn en händelse som haft stor betydelse för dig!

Här behövde jag inte tänka speciellt länge! VM-guldet givetvis! På hösten 2006 lastade vi på vår lilla Mister Pooh på Viktoria Carlerbäcks lastbil för att tillsammans bege oss ner mot Unghäst VM i franska Le Lion d'Angers. Niklas och Mister Pooh var sist ut av 6-åringarna i torsdagens dressyr. Han gick upp i delad ledning redan efter dressyren! Lyckan var enorm =) Mister Pooh gjorde även en felfri terräng på lördagen, men det var även de andra två som han delade första platsen tillsammans med. En av dem var närmre optimaltiden, och tog därmed ledningen efter den sista dagens banhoppning! I banhoppningen sista dagen går man ut i omvänd ordning, så Niklas gick ut som nummer två… trust me, jag har ALDRIG varit så nervös som när han galopperade in på banan den gången! Jag mådde riktigt riktigt illa faktiskt! Men som den stjärna Mister Pooh är, gick han in och gjorde en superrunda, och felfri!! Detta satte givetvis lite press på hon som ledde. Hon hade inte råd med att riva en enda bom…. Men hon rev redan nummer två!! Alla svenskar bara jublade, jag grät och ringe och smsa typ alla jag kände!! Lyckan var total och tårarna bara strömmade! Jag gråter alltid när jag ser prisutdelningar på TV, med svenska flaggan i topp och svenska nationalsången i högtalarna, här fick jag vara på plats och dessutom vara delaktig!! Oj, vilken känsla det var! Det var nästan 100 hästar inne på den prisutdelningen, och där stod mina fina gossar med Guldmedaljen runt halsen… det var mäktigt!!
Sedan 2005 vann Niklas Nordiska Mästerskapen på Olivia som vi pensionerade 2009. Det var också stort, hon var en mycket känslig häst, och man la ner precis hur mycket jobb som helst på henne för att hon skulle vara nöjd, så det var verkligen kul att se henne ta hem Nordiska.
Sen om jag nu får lov att ha tre stora händelser, så 2009 tog Niklas SM-guld tillsammans med Louisiana. Det var hennes försa start i svårklass, och ingen av oss hade en tanke på att hon skulle gå o vinna tävlingen, vi hade varit nöjda med att hon fullföljde tävlingen. Men hon gjorde det med bravur, och ännu en gång föll glädjetårarna =)

Niklas och Mister Pooh

Vilken är din favorithäst och varför?

Mister Pooh, hur skulle jag kunna svara någon annan?? Men tro mig, även fast han är den som tagit de flesta blågula rosetterna vi har i huset, så har även han sina brister! Rycka manen och bli klippt hör inte till hans favoritsysselsättningar. Då blir han galen, haha! Men i övrigt, han är en alldeles underbar häst och arbetskamrat. Alltid öronen framåt, ambitiös, och presterar verkligen alltid sitt bästa. Sedan har vi en 3-åring i stallet som mitt sto Never Say Never är mamma till. Denna 3-åringen, Never Step Back, e: Lambourgini- Robin Z, ligger mig lite extra varmt om hjärtat då jag varit med från hans första andetag! Hoppas mycket på honom för framtiden

Vad är det bästa och sämsta med ditt jobb?

Det bästa är att få jobba med det man älskar samt friheten. Även om jag jobbar väldigt mycket och alltid ska vara tillgänglig, så känns det aldrig som du går till jobbet när du åker till stallet. Det är en fröjd att känna så =)
Det sämsta,hmm… skulle vara att brodda bak då.. det verkligen hatar jag efter att ha blivit både sparkad och stampad av ovannämda Olivia ett par gånger, haha!

Du har varit utomlands och jobbat, vart var det? Hur var det att jobba utomlands? Vad är det för skillnader mellan Sverige och annat land?

Jag har varit i Frankrike och England. Men båda gångerna har ju jag och Niklas rest iväg tillsammans. Så jag har ju aldrig jobbat FÖR någon utomlands. Men jag rekommenderar alla att våga ta ett par månader eller något år utomlands, iallafall om det är hästar du vill jobba med. England är ju det mest underbara stället man bara kan tänka sig om det är hästar man vill hålla på med. Fälttävlan som vi håller på med är ju så mycket större där, än här hemma i Sverige. De har tävlingar ett par gånger i veckan vilket gör att du åker ju ut och tävlar mitt i veckorna som träning. Det blir mycket tävlandes, men det är ju det som är det allra roligaste =) Sedan finns det väldigt mycket och bra träningsbanor i England. Dit åker men ofta och skolar hästarna mellan varven. Dock dyker det upp lite sådana banor här hemma i Sverige nu med, vi håller tex på att bygga en tillsammans med vår hästägare Hugo Berch, i Össjö där vi bor! Ska bli kul när den är klar!! =)

Ja o Mister ribban 2008.jpg

Du blev nominerad till årets hästskötare på Hästgalan hur kändes det?

Min första reaktion var, VA??!!…det finns ju såååå många duktiga… och så hade de valt ut just mig!! Det var verkligen smickrande… Verkligen! Jag menar vi hästskötare jobbar väldigt mycket, men även väldigt mycket i bakgrunden. Då är det ju alltid skoj att bli uppmärksammad för sitt jobb. Det nominerades tre hästskötare från hela Sverige, en för fälttävlan, hoppning och dressyr. Så att jag fick representera fälttävlan var ju en seger i sig… inom vår gren =) Men jag försöker tänka ett steg före hela tiden. På tävling ska de helst inte lämna boxen om de inte är ryktade och har rena täcken och penslade hovar. Men givetvis så ställer ibland tiden till det för en, men man får ju ha som mål att alltid ha allting perfekt =)

Hur ser en tävlingsdag ut för dig som hästskötare?

Jag fodrar nästan alltid senast 06,00. Jag tycker om att hästarna får äta sin frukost i lugn och ro innan det blir för mycket liv och rörelse i stallet. Under tiden hästarna äter sin frukost går jag själv och äter min samt tar en varm dusch!! 07,30-08,00 är jag tillbaka hos hästarna, ryktar dem byter täcken, ger dem massage och tar dem sedan på en liten morgonpromenad. Sedan brukar Niklas komma och rida dem ett pass på morgonen. Medans han rider, så mockar jag och snyggar till i stallet rent allmänt. När han kommer tillbaka tar jag emot hästen, snyggar till både häst och utrustning och börjar sedan förbereda för start. Då ska alla sakerna putsas, manen knoppas och svansen flätas. Och så broddas då, även inför dressyren som oftast går på gräs på de lite större tävlingarna. Jag brukar börja två timmar innan Niklas vill ha hästen klar. Då hinner man göra allt i lugn och ro, och även hinna lämna hästen i fred ett par minuter, det anser vi är viktigt. Att de får 10-15 minuter ensamma gör att de varvar ner om de av någon anledning skulle vara lite uppe i varv.
När Niklas kommer och sitter upp inför start så finns jag alltid tillhands om det skulle vara något han vill ändra på eller så. Men efter alla dessa år brukar jag ha läget under kontroll och Niklas litar på att jag vet vad som ska bli gjort =) När han ridit iväg mockar jag igen och snyggar till i stallet innan jag går upp till framridningen.
Terrängdagen brukar vara den mest intensiva. Då är det mycket nerver på spel, mycket saker som ska vara på plats när hästarna kommer trötta i mål.
Ett tips är att börja i god tid. Får man lite tid över, sitt inte och snacka strunt med de andra groomsen. Gå genom vad du vet ska vara i ordning, vik täcken, borsta skydd, se alltid till att fixa med något. Det tjänar du på när tävlingsdagen är slut, plus att det är så mycket roligare att jobba när man känner att man är väl förberedd. =)
Eftermiddagen och kvällarna ägnas åt att sköta om hästarna igen, promenera, massera, rykta, fodra, kyla benen efter terrängmomentet. Senare på eftermiddagen, början av kvällen brukar jag försöka lämna hästarna ifred en stund igen. Då har man hållt på med dem hela dagen och jag tror de tycker det är ganska skönt att slippa ha mig där.
Ett par timmar senare är man där och checkar av dem igen, ger kvällsmat och byter vatten. Sedan brukar klockan vara ganska mycket, man är trött, och sätter sig framför grillen utanför lastbilen en stund tillsammans med de andra innan det är dags för sängen.

Övrigt du vill tillägga?

Vill man jobba som hästskötare får man vara beredd på väldigt hårt jobb. Framför allt i början innan man kommer in i ryttarens rutiner. Ett tips är som sagt god planering. Hamnar man inte i tidsnöd så blir jobbet så mycket roligare! Ge inte heller upp bara för att man har en eller två lite extra tunga dagar. Så är det att jobba med hästar… och allting blir en vardag. Men varje gång man har en sådan där tung tråkig dag, så tänker man på hur härligt det är att vara delaktig i de framgångar man faktiskt fått vara med om!! Det gör att man orkar pulsa fram i snön och hacka loss is dag ut och dag in en vinter som denna =)

Jag tackar Charlotte för att hon ställde upp och svarade på frågorna, svaren bjöd på en hel del leenden, ivarjefall hos mig!

Vill du läsa mer om Charlotte?

Alla bilder i artikeln är lånade av Charlotte Franzén med tillstånd

Annons:
Maja
3/8/10, 11:33 PM
#1

Härlig artikel! =) Verkar vara en supertrevlig tjej! :D

AusaBausa
3/9/10, 9:52 AM
#2

Intressant läsning!  Tufft men roligt jobb verkar det vara…

lisette
3/9/10, 11:03 AM
#3

ja, man måste nog verkligen brinna för det man gör!

Zadeira
3/9/10, 11:16 AM
#4

Det krävs nog en speciell mentaliet för det där, det är ett 24/7 jobb egentligen och mer en livsstil än ett jobb.

Jag var inne på det ett tag, men har nu insettt att jag faktiskt inte har rätt psyke för det.

HannaT
3/9/10, 9:54 PM
#5

En vän till mig åkte iväg som hästskötare åt en väldigt välkänd hoppryttare. Hon kom tillbaka ganska snabbt - totalt knäckt. Idag rider hon inte alls. Så det stämmer nog att man behöver ha ett starkt psyke, men sedan varierar det nog både arbetsuppgifterna och stämningen mycket mellan de olika stallen och ryttarna också. Glad

Hanna Törmälä, sajtvärd för hästhoppning.iFokus.
Läs gärna min blogg: tormala.devote.se.

Upp till toppen
Annons: