Hoppning

Hur ska jag våga hoppa?

2016-08-18 15:25 #0 av: Jennifer17

Hej!Jag blev hopprädd för några månader sen. Det börja liiite när jag blev avkastad och landa framför hindret, och hästen var på andra sidan.

Efter några veckor börja jag känna mig osäker på hinder. Och nu är jag jätterädd! 

Det högsta jag hoppa är 70 cm på en b.c ponny (min sköthäst vet inte hur hög han är) 

Jag var då ca 152 cm. 

Nu vågar jag inte hoppa alls! Jag blir rädd av att se bommar ..... -.- 

Vad ska jag göra? Vågar inte tala om att jag är hopprädd .... Även om jag sitter på en väldigt snäll häst, så lönar det inte sig! Vissa gånger så har jag hoppat, men då TVINGA jag mig själv över...

Vad ska jag göra?? ;_;

Anmäl
2016-08-18 15:34 #1 av: [Belliszz]

Jag var hopprädd. Efter att ha trillat av och pajat ryggen i full galopp är galoppen mitt hinder. Men jag började med att gå över liggandes bommar. Efter en tid hade jag hästen gående bredvid mig sen blev de att satte sadel och träns på. Jag hade inte rid kläderna på mig. Sen blev de ridkläderna. Efter ett tag så skrittade jag över hinderna. Sen blev de trav. Idag kan hästen gå in automatiskt i galopp för hindret och de är ingen fara. Men jag kan inte fatta galoppen för då får jag panik.

Jag trillade av när jag var 15. När jag var 18 red jag nästa gång. När jag var 22 hoppade jag för första gången efter att ha byggt upp allt igen. 

Den ända jag sa de till var min häst eller den hästen jag skulle rida. Jag hade inte sagt de till en människa. Men tror att dom förstod de till slut

Anmäl
2016-08-18 15:36 #2 av: Jennifer17

Tack för svar! :P

Anmäl
2016-08-18 15:38 #3 av: Zadeira

Första steget är att du berättar för ridläraren att du blivit hopprädd. Det är alltid bättre att berätta för tränaren vilka problem eller svårigheter man har så att man kan få hjälp med det. Det är dessutom mycket lättare för en som faktiskt är med dig i ridhuset, stallet och bland hästarna att stödja dig med det du tycker är jobbigt. Hon/han ser ju dig hela tiden och är där med dig fysiskt i de situationerna som är svåra och då vet den hur den ska ge dig rätt stöd.

Sen får man ibland gå tillbaka till början igen, och kanske bara börja med bommar på marken så att du kan ta det steg för steg. Är man rädd så är man och det är inget att skämmas för. Det är mycket bättre då att man sänker kraven och börjar om med sådant som inte känns så farligt så att man känner att det är roligt igen. Annars är risken att man blir ännu mer rädd och att man till sist inte vågar rida alls.

Vad du kan göra själv är framförallt intala dig själv att det inte är farligt. Tänk på alla gånger du hoppat som har gått bra! Tänk på att den gången du ramlade av gick det ju bra ändå, även om du ramlade av! Du skadade dig inte och inget farligt hände, mer än att du föll av och blev rädd. Försök också att peppa dig själv genom att tänka dig och se framför dig att du klarar av hoppningen och att du inte alls är rädd. Ibland kan man "lura" hjärnan genom att fantisera en massa om hur man vill att saker ska gå och hur det ska kännas i kroppen och hjärnan och tillsist så är det så man känner på riktigt.

Tänk också på att man inte behöver hoppa högt. Det är viktigare att man hoppar på en nivå där både man själv och hästen gör det riktigt bra än att försöka hoppa högre hela tiden bara för att man tror det är bättre. Det bästa är att hoppa så högt som man själv tycker känns bra och som hästen också gör bra.


Anmäl
2016-08-18 15:42 #4 av: Jennifer17

Tack! Jag får berätta för ridläraren nästa gång jag rider, vi är gruppen som hon lär på onsdagarna så, puh, jag ska nu! tack för tipsen :) :P 

Anmäl
2016-08-18 15:43 #5 av: Sommarek

Vill och behöver du hoppa? Det är ju inget måste för en ryttare, trots allt.  ;)

Men om du trots allt vill, så finns det ju bara en utväg. Prova med helt vanliga bommar på marken. Om till och med det känns äckligt, prova att leda hästen över dom, i skritt och trav, tills de inte ger dig panik mer, och börja sedan rida. Sedan får du skritta, trava och galoppera över dom tills du känner dig säker på avstånd och höjd, och ta det därifrån. Lycka till!  :)

Anmäl
2016-08-18 16:03 #6 av: Tyst

Jag är hopprädd och för mig var det bra att bara ta en paus från hoppandet, att bara rida runt medan de andra hoppade hjälpte faktiskt med att avdramatisera allt. 

För mig var det som du att jag fick panik, i början till och med så det blev svart för ögonen och jag ramlade av. Jag började successivt på hästar som är snälla och framåt med bommar efter att jag bara ridit runt när de andra hoppade. Sedan med upphöjda bommar i trav och sen galopp. Jag har inte vågat hoppa något vidare än, och jag låter det ta tid, klarar nu när jag har en bra dag samt en bra häst som jag känner att jag har fullständig kontroll över att skutta över ett enstaka (lågt) hinder och känner mig då extremt nöjd med det. 

Rädsla är inte alltid logisk och definitivt inte något att skämmas för. För mig kom rädslan ur tomma luften, jag har aldrig ramlat av när jag hoppat, hästar jag ridit har vägrat eller sprungit förbi en 3-4 gånger på alla hundratals gånger jag hoppat, men jag blev ändå rädd.
Jag gjorde som de andra sagt här, jag talade om det för ridläraren, jag bestämde mig till och med för att vara öppen och talade om det för alla som frågade i gruppen (även om jag skämdes lite). Alla i min grupp var jätteförstående och ingen tyckte jag var sämre på att rida eller något sånt för det, utan peppade och stöttade snarare mig genom att byta häst med mig så jag fick någon jag kände att jag kunde få för mig att prova att trava över bommar med, och med stödjande kommentarer "Ska du hoppa? Vad kul! ett tips är att..."

Anmäl
2016-08-18 20:15 #7 av: Maleficum

Jag red några år utan att hoppa alls och sen börja hoppa igen och sen från klar himmel blev jag helt plötsligt rädd att hoppa. För mig var det, förutom en bra ridlärare, en specifik häst som fick mig att tycka det var roligt igen (även om jag fortfarande får hjärtklappning inför hoppning när jag väntar på min tur även om jag inte längre är rädd när jag väl hoppar) han var så duktig på att hoppa och tyckte det var så himla skoj och så van att han kunde sköta allt själv bara man visa vilket hinder han skulle ta så det smitta av sig på mig.

Men som tidigare svarare sagt så är det viktigt att prata med sin ridlärare så den kan hjälpa till och stötta och välja ut passande häst och övningar.

Hemsida
Deviantart, foton, teckningar och målningar

Anmäl
2016-08-19 09:04 #8 av: Tyst

#7 Så var den hästen jag för första gången hoppade ett hinder med efter att jag blivit rädd, han fixade galoppen själv och galopperade lugnt och stadigt till dess att jag sagt att jag vill hoppa över hindret genom att styra honom mot det.
Då blev det lugn kontrollerad galopp mot hindret och ett lugnt kontrollerat hopp, och efteråt bröt han av till trav och sen skritt utan att jag behövde be honom.

Helt underbar och klok häst, jag behövde bara hänga på utan krav. Sådana fantastiska hästar är ovärderliga.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.