jag tycker att de är otroligt underbart med ryttare som ser hästen som en kompis på så sätt och vågar lita och ha ett samspel på denna nivå! 

När jag hade min travare så red jag bara i grimma och i slutet körde jag henne även i bara grimma (och sele såklart). Detta var då en travare som sprungit på banan.
fock dumförklarade mig rätt hårt, men jag visste att hon skulle fixa det och jag litade på henne till 100 :)

#1 Kul att du ser det så! 

Har aldrig hört om någon som kör i grimma, men tror personligen att alla hästar skulle trivas bäst i det, eller i alla fall bettlöst beroende på nivå. Har hållit på med trav i tidigare, men tyckte att det blev för mycket när allt bara handlade om tävling.  Dem tog tid och man skulle ha selat så snabbt som möjligt, hästar ut, hästar in, ingen omsorg. Så jag har licens, men har lämnat travet bakom mig. Så synd att jag inte fick uppleva det lite bättre. Är det godkänt att tävla i trav bettlöst/grimma? 

Måste även passa på att ge dig cred för att du följde din vilja och inte lyssnade på andra eller följde normen. Önskar att fler vågade lita på hästen, och inte se bett och träns som en säkerhetsåtergärd. 

Stoet som min väninna red, är mycket ovan med barbackaridning och på en timme gick hon från att bocka när vi satt upp och red i grimma från halt/skritt, till att kunna trava utan någonting. För vi litade på henne och inte gav upp.

jag har oxå licens och tycker lite som dig, fast jag gillar travet ändå så håller fortfarade på :) 
Nej det är inte godkänt att köra i grimma/bettlöst öht på banområdet, denna tant var pensionerad och min privata i ett annat stall och vi körde bara för skojjskull :)

Jag litar på min häst, men det menas inte med att jag tänket rida ut på henne i grimma. 

Att lita på hästen handlar om så mycket mer än att ge sig ut i grimma. En dag kanske jag kommer dit, då kanske jag kan rida i grimma, men idag kan jag inte det. Jag litar på henne men hon är en häst och dessutom en ponny och vill hon springa då fan springer hon. Så jag tycker du har fel när du säger "önskar fler kunde lita på hästen och rida i grimma". Men självklart tycker jag man ska hålla det så enkelt som möjligt, välja vad som är skonsammast för hästen och se till hur hästen funkar, inte bara till att man ska rida i grimma. Det är samma sak som att jag hellre betslar upp ett steg än att sitta och ha dragkamp varje ridpass, för det kan skada hästen betydligt mycket mer än en ätt kontakt där bettet kanske är aningens skarpare än tre delat.

Mina tankar och mina åsikter och jag kunde bara inte låta bli att skriva en bit haha :)

Jag rider och kör också i grimma :) Både Gammelgubben, som både motioneras och snabbjobbas, och Unghästen som utbildas i framförallt körning. 

#4 Nej, jag tycker också att det är lite underligt formulerat, men jag håller ändå med. Att jag kan ha både hästarna i grimma i allt vi gör, det betyder för mig att vad som än händer så kan jag lita på att jag och hästen är säkra. Jag litar på att jag inte måste använda bett för att stoppa hästen även om den blir rädd, utan att det funkar även med grimma. 

Jag använder aldrig bett längre. Bett är ett bra redskap på hästar som måste tränas om, när det inte är möjligt med bettlöst, tills det är möjligt att hantera utan bett. Då handlar det bara om en säkerhetsåtgärd, tills jag känner mig trygg med att hästen är trygg med mig. Men det handlar då också för mig om att det är en del i utbildningsstegen, inte ett mål. 

Använder det aldrig "bara för att".

#4 Vart skrev jag så? 

Jag rider själv med bett, och helt utan utrustning. Jag varierar mig mycket. Ser inget fel i bett, utan ser felet i dessa kvinnors beteende. Förmodligen har de aldrig sett något liknande och skräms av nyheten. Jag tycker att man borde lita på hästen, på ryttaren. Jag tycker absolut inte att man bör rida i grimma, och om annars är man dålig hästägare- absolut inte!

#5 Ja, jag vet. Det blev grötigt och kortfattat tyvärr. Planerade inte på att skriva något stort eller utvecklat. 

Möter så många ryttare, som inte litar på hästarna jag rider, och mig som sitter på. Jag vill att folk ska respektera sambandet andra har och lita på att de har kontroll. 

Jag vet att 'lita på en häst' är så mycket mer, men i detta fallet handlade det just om att rida i halsring. För de som klarar av det.

Rider ofta i halsring, jag känner hästen bra & hon känner mig. Det handlar mer om att vi vet våra begränsningar.
Hon kan jobba i form underhalsring och gå på fint, kul att variera med halsring + barbacka ibland, och inte bara nöta på engelsk dressyr.

Det viktigaste är ju att hästen är stark och utbildad nog att bära sig och ryttaren korrekt utan stödet av ett huvudlag. En häst som inte kan det skulle jag aldrig rida lös eller med halsring, hur mycket jag än litade på den.

Jag rider en travare som är väldigt pigg nuförtiden. Jag började rida henne i våras och då hade hon stått i två år och dessutom fått föl. Så då hade hon inte så bra kondition. Däremot nu har hon börjat få bättre kondis så nu blir hon ju jättepigg jämfört med i sommar då hon knappt orkade trava. Jag red bettlöst till de att hon bara for iväg med mig en sträcka och jag hade ingen kontroll. Då bytte jag till bett och nu är hon bättre. Hon blir ibland för pigg så hon kör lite snabbare än vad jag vill men det är mer sällan.🙂 Så jag kan inte rida bettlöst. 

Men är det nån här förutom jag som rider en travare och fortfarande rider snabb trav och sådär. Jag försöker inte få henne att kunna galopp fattning eller nåt utan jag kör snabb trav en gång i veckan och resten rider jag ut och tränar lugn trav. Det blir galopp när det blir galopp och då får man njuta över att man galopperar😃

Det här är hästen jag rider🙂

#9 Har du testat hack? Jag omskolade en otroligt pigg travare och hack fungerade bättre än både betsel och repgrimma.

Får typ inte använda det på henne. Det var av någon anledning, men jag minns inte riktigt varför. #9

#4 fast själva grejen att man måste betsla upp, för att hästen inte går att rida på ett svagare huvudlag utan att krångla är väl ett problem? Istället för att betsla upp och "lösa (dölja) problemet" på det sättet, så bör man ju fråga sig varför det inte går att rida på mildare och ta problemet därifrån. Själv rider jag aldrig med bett och varierar huvudlag. Får många sneda blickar när jag är iväg på clinics och tränar, så precis vad tjejerna i inlägget upplever förstår jag. Sen kan jag förstå vad de som kom in i ridhuset kände, de blev kanske skeptiska och man vet ju själv hur det är när man upplever att någon inte har koll på sin häst när man redan var negativt inställd från början. Samtidigt så ska man respektera andra och vara öppen till det andra håller på med. Själv tror jag att ridsporten genomgår en förändring i hästhanteringen och synsättet på hästen, och det är inte alltid lätt när det blir en sådan "kulturkrock" mellan "det gamla" och "det nya".

Men vi har inget ridhus och rida i. Vi rider bara i skogen och där vill jag inte att hon ska sätta av i full galopp. Vad ska jag göra då istället för att sätta på ett bett. Problemet är ju att hon är för pigg och det finns som ingen lösning på det.

#13 Har ni inga fält eller dylikt? 

På min första medryttarhäst så jobbade vi mycket på promenader, i hagen, och med hängande tyglar. Först så lär jag in röstkommandon, som hästen ska lyssna på, och sen så betslar jag ner. Då blir det inte samma chock som om jag bara betslat ner. 

Om hästen blir helt oregerlig när du betslar ner, så är det alltid en fördel om du kan ta in hästen på en volt/rida in i ett träd. Så jobbade vi mycket med tjurskallen, som gärna sprang bara för skojs skull. 

Även han lyssnade oändligt fint i slutet! (Btw, enda hästen som faktiskt gått att rida på halsring nu när jag tänker efter. Inte vad jag trodde när jag började och han tog tyglarna och skengalopperade iväg efter en bil första gången vi red ut.)

Red helt utrustningslöst (HÄR har du ett klipp, varning för mitt flåsande, jag glömde andas 😂) för det mesta de sista två åren med min häst. (nu avliden)

Mötte en hel del ilsket folk och en hel del positivt folk, red enbart i skogen och på småvägar runt vårt samhälle. 
Tråkigt när folk har fördomar och ska pracka på en sina åsikter, särskilt negativa och dömande sådana.

Men hästen jag rider är en travhäst så skulle jag göra en volt skulle hon bli extra taggad. Men vi trivs med bett och hon behöver det för att få nog med stöd i traven. Annars börjar hon galoppera hela tiden. Jo vi har fält men jag vill inte sitta på henne på en fri yta utan bett. Det är inte säkert för nån. Jag jobbar på att hon ska bli lugnare men hon kommer nog ha bett ett tag till :)

#16 Jag skulle tipsa om att lära hästen one-rein-stop.

Men vi funkar bäst med bett. Somsagt så behöver hon stöd i munnen när hon travar snabbt🙂

Jag tror inte att någon häst funkar bättre med bett än bettlöst, jag tror att det har att göra med ryttarens inställning, relationen däremellan och typen av bettlöst träns man handskas med. Ett bettlöst träns kan ge lika mycket stöd fram, men utan tryck i munnen. Bett är en falsk trygghet, och döljer bara problemet att hästen drar iväg snarare än att lösa det. Även när du har bett är hästen fortfarande lika benägen att dra iväg, men gör inte det eftersom det förmodligen gör ondare när man förhåller i det. Även om jag själv är motståndare till bett, respekterar jag de som använder det men det är skillnad mellan att använda det för att man måste/inte kan betsla ner och då det inte spelar någon roll om man rider bettlöst eller med bett, enligt min åsikt.

Men jag tycker vi funkar bäst med bett. På somrarna när hon är mer slö än på hösten/vintern/våren så kanske jag ska rida bettlöst. Men det beror på hur slö hon verkligen kommer vara. Den här sommaren var hon bara otränad från att ha stått i två år utan träning och fått föl och allt. Även med bett måste jag korta upp tygeln så att det är 10-15 cm kvar till bettet. Annars blir det svårt att hålla henne. Men ni som nu säger att det går lika bra att rida utan bett, har ni ens ridit en travhäst någon gång??

#20 Ja många gånger, omskolat ett par också.

#18: Klokt av dig! Kanske kan du ha som mål att slippa bettet med tiden, men behöver du och din häst stödet av ett bett just nu, så använd det. Välj det bett som hon trivs bäst med och använd det så mjukt som möjligt. Det är det som är det viktiga - att du kan ge henne ett stöd hon litar på i varje steg för att hjälpa henne att bära sig. Att låta henne rasa iväg i framvikt skadar henne. 

För att komma vidare med din häst, träna gärna mycket på att använda handen så lite som möjligt. Arbeta mycket i skritt och lugn trav med mycket övergångar, det gör henne starkare. Och tänk på att aldrig ge dig i dragkamp, antingen du vill göra en övergång eller måste hålla emot om hon vill sticka. Ge alltid efter lika mycket som du tar, och sedan tar du igen så mycket som behövs.

#20 Det tycker jag är lite elakt mot rasen att fråga, travare är en jättefin ras som blir vad man gör dem till. Bara för att det är en travare betyder inte det att man inte kan rida bettlöst. Travare har så mycket fördomar mot sig så det är orättvist. Min första medryttarhäst var travare, min första foderhäst var oxå travare. I stallet jag står i nu har vi en nordistravare som rids både bettlöst och ibland rider hon i halsring.

Äntligen nån som förstår att jag behöver ett bett. Hon skulle bli för pigg för att ens känna av det bettlösa tränset och då bara sticka iväg.

#20 Min väninna rider ridtravare i halsring och jag har licens för trav, vilket även betyder att jag ridit travhäst.  En häst blir vad man gör den till, bara för att du inte kan rida din travare bettlöst behöver du inte dra alla andra under en kant.

Ja men hon är pigg!! Jag är inte emot ridtravare alls. Jag älskar dom. Men travare är oftast pigga och framåt. Men snälla respektera att hon rids med bett för att det känns bäst så.

Jag har på senare till upptäckt att hästen är vad man gör den till, jag har också upptäckt att bett är helt värdelöst när hästen ändå vill springa på. Jag har kört one-rein-stop i nödsits.. tror det heter så, då spelar det ingen roll om man har bett eller inte, om man bara drar i en tygel så kan inte hästen springa på om den är för böjd och därmed saktar av. Jag red in en ponny i bara sidepull och hon var jätte fin.

Men jag får inte rida utan bett på henne. Jag hade gjort det om hon var lugnare. Men jag känner mig säkrast så och hon får bäst stöd av de.

Finns vissa hästar som blir stressade med bett i munnen, har själv varit med om ett sto som var livrädd för all trafik när hon hade bett men helt lugn bredvid stora lastbilar utan. (nya ägaren hade tagit i bettet och skapat obehag när ryttaren såg en bil = hästen förknippade bilar med obehag och stack) Så ibland kan det som traditionellt sett ses som osäkert vara säkrare än ett bett. Beror helt på anledningen till att hästen gör som den gör.

Själv har jag ridit i allt från skarpa westernbett till halsring på min f.d. medryttarhäst och det har funkat super. Får känna av hur formen är för dagen och anpassa utrustningen därefter. Till exempel är det lönlöst att rida utan sadel på honom på hösten då han alltid har en bråkig period på hösten där han bockar och sticker i samband med att vinterpälsen kommer :) 

Fick själv kommentarer av hästägaren att jag är galen som rider barbacka o.s.v. och hon är rätt "oldschool". Tycker man får rida hur man vill så länge man kan hantera hästen, jag kan till exempel lämna hästarna lösa utanför stallet medan jag går in med en annan häst i stallet, inga problem för jag kan hantera det, samtidigt kan en annan medryttare inte ta ut samma hästar en och en ur hagen utan att de drar iväg med henne så det beror inte mycket på hästen utan hur ryttaren kan hantera hästen.

Men Optipus känns lugnare med bett. Men de är ju olika från häst till häst.

Jag har en egen ridtravare hemma och jag rider henne nästan alltid med bett. De få gånger jag rider henne bettlöst är barbacka ner till hagen. Jag och mina föräldrar skulle aldrig klara oss utan bett på henne. Hon skulle bara sticka. Hon har gjort de en gång när hon hade en tand i munnen som skavde. När hon är pigg kan man nästan dra  (och använda rösten) hur mycket som helst utan några förändringar.

Jag kan absolut förstå tanterna du beskriver, de lever i en annan värld. De vet inte bättre ;-). Jag rider gärna i halsring och tränar även frihetsdressyr, men jag gör det inte när andra är i paddocken. Då är det ändå jag som äger den o gör som jag vill. Det är bara respekt från min sida. Jag rider t.ex. mina unghästar i paddocken när andra är där, o jag har haft sämre koll på deras styrning med träns än vad jag har med halsring på min vuxna ;-) Men det är som med koppel på hunden, min hund behöver inget snöre för att lyda, men jag kopplar henne bland folk av respekt för hundrädda. Av samma anledning rider jag inte med halsring medan andra rider. Om ni har större rätt till ridhuset och känner er trygga med att rida i halsring med andra så gör det. Då kan de välja vänta tills ni är klara. Så kan de samtidigt se o lära lite ;-) Så hade jag gjort iaf. Om nån utifrån kommer medan jag tränar löst så får de vänta om de inte vill vara med. Precis som jag väntar om de e där o jag vill träna löst.

Härlig bild kvekki!

Jag drar inte alla över en kant jag säger bara att travare brukar vara väldigt pigga av sig. I alla fall dom jag träffat. Däremot tycker jag du drar alla dressyr människor över en kant när du säger att dom är sura och inte berömmer hästarna osv. Du rider ju mest utan bett i ridhuset. Vi har inget ridhus och därför vill jag inte rida med halsring mitt i skogen på en häst som knappt går att hålla med bett. Det är min åsikt!

#34 grejen är den, en häst som knappt "går att hålla" med bett inte har fått den grundträning den behöver. En häst är inte mer än vad man gör den till och jag har sett fruktansvärt många ryttare sätta mer och mer utrustning på sina hästar och dessutom försökt kedja min häst som alltid brukar gå bakom mig när jag lett honom eftersom han har respekt för mig, med andra lekte han för att dem drar och inte ger de rätta signalerna. Mer utrustning = svårare häst. Ingen häst är omöjlig, man gör bara illa den mer och mer med fler 'verktyg'. Om din häst knappt går att hålla med bett så tycker jag egentligen du borde se över din träning.

Vadå mer utrustning svårare häst? Så är det inte enligt mig. Hon skulle vara såå mycket svårare utan. Hon har varit travhäst i åtta av hennes nio år, hon är tränad till att vara pigg! Jag vill inte göra henne till någon seg och fet häst. Min träning. Vadå hur skulle du säga att jag skulle lägga upp min träning då? Jag håller på att försöka göra henne lugnare just så att jag ska kunna trava långsamt också. Vi rider i skogen för det mesta och snabbjobb en gång i veckan. Men hon känner sig tryggast med utrustning och de gör jag också.

#36 ja, är det en travhäst kommer hon ju från en bakgrund där man hetsat henne och springa snabbt och det är självklart svårare att jobba bort. Du vet nog mer än mig när det kommer till travare. Seg och fet blir inte en häst av att ta det lugnt och minska stressen.

Kanske inte men vi jobbar som sagt med att hon ska vara en gnutta lugnare.

Min medryttarhäst rids mest i träns, men har provat rida i grimma nån gång, bara för att testa hur det är. Den enda grejen med honom är att han är ett matvrak, och vi rider i en gräshage/paddock, så det hände att han bara bestämde sig för att slita tyglarna ur händerna på mig och försöka äta. Det kan ha varit något sätt att testa mig, men det är bara att träna upp vår ledarskap så han inser att det inte fungerar att köra över mig på det sättet.

Men herregud vad fin han var när han skötte sig! Stundvis kände jag verkligen hur han fick under sina bakben och höjde på ryggen, han kändes väldigt avslappnad vid de stunderna. Fortsätter gärna rida bettlöst, så fort vi arbetat upp vår ledarskap och tillit för varandra då

Måste bara få förtydliga, att det finns andra bettlösa huvudlag än grimma och repgrimma. Man kan rida med sidepull, indian hackamore (med eller utan stop), crossunder, hackamore utan/med hävstång osv. Det finns oändligt med valmöjligheter! :) och till #38, jag hade en travhäst på foder under en kortare period och hon var extremt snabb och stressad när jag fick henne, precis så som du beskriver. Men med mycket tålamod, lugn och framförallt träning så lugnade hon ner sig otroligt mycket på bara någon månad! Kan tillägga att hon var väldigt nätt och inte ett dugg seg och tjock efteråt, bara en mer sansad och tillfreds häst. Dessutom tror jag  att ju mer utrustning du sätter på din häst ju mer symptombehandlar du din häst. Orsaken till varför den drar osv är ju fortfarande kvar. Om man till exempel har en häst som sticker, så kanske det egentliga problemet (till exempel och hypotetiskt) är obehag från utrustningen, men ofta sätter en del då skarpare bett och gärna en graman för att hålla in hästen. Alltså förhindrar de att hästen sticker (symptomet) men obehaget tas inte bort (orsaken) så hästen är ju fortfarande lika rädd och mår inte bättre. Detta kan ofta översättas i en hel hög med situationer och jag kommer ofta på mig själv att jag behöver ta ett steg tillbaka och se helheten för att kunna lösa det faktiska problemet. Det här med kedja kan jag verkligen känna igen mig i, eftersom många ville leda min häst med kedja ett tag men hon vart bara mer stressad av det på grund av det obehag som kedjan orsakar då man drar i den.

Jag förstår precis, men problemet är ju det att hon sticker för att hon är pigg och det finns inget att göra åt att hon är pigg typ. #40

Om Geronimo är pigg och drar så finns det inget att göra. När han stack för två veckor sedan red jag på tredelat och han flög fram. Bara accelererade och hoppade över vattenpölar och diken. Slutade med att jag fick rida in på en plogad åker där marken var djup så att han helt enkelt inte orkade galoppera och göra en snäv sväng. Det fick stopp på honom.

Han stängde av helt från bettet, gjorde jag ljud triggade det honom. I det fallet fungerar inget, en skenande häst kan bara stanna sig själv. Jag vill tillägga att han inte var rädd.

Men en pigg häst kan lätt kontrolleras av tryck från t.ex Hackamore eller sidepull på samma sätt man kontrollerar dem med ett bett i mun. Numera försöker jag longera innan uteritter, så att han blir av med överskottsenergi.

Jag brukade rida min fd medryttarhäst med ett grimmskaft runt halsen & barbacka. Red henne i både trav & galopp & litade på henne till 100 %. 

Ska jag vara ärlig så var hon en mycket finare häst att rida utan träns & betsel än med, eftersom att när man har ridit henne med bett & träns så har hon alltid varit väldigt stressad & skvättig, även fast man red med långa tyglar.

Så det hade en god effekt på henne iallafall.

Men vi känner oss tryggast med bett så det får vara så

#44 Har du testat hackamore eller sidepull ?

Sidepull har jag testat men de funkade inte längre.

Min lilla prins rider jag enbart i halsring(ibland sadel). 
Tycker det funkar utmärkt.

Jag håller på att rida in/skola min paintkorsning på 3½ år. 
Tycker det funkar prima, då rider jag enbart i sidepull eller repgrimma och till stor del så har hon också lärt sig vad jag menar när jag använder halsringen(som jag påbörjade för ett par veckor sedan), men jag tror inte vi är där riktigt än för att kunna rida ut i bara halsringen.

Vi rider mycket med sidepull, grimma eller halsring. Jag blir tvärtom mer rädd om jag möter någon som kommer ridandes med alla möjliga remmar, skarpa bett och andra saker, för då undrar jag hur stor kontroll de har egentligen. Eller om de har lurat sig att tro att kontrollen/samspelet sitter i bettet mm. 

Sedan kan vissa saker vara bra hjälpmedel givetvis, men nja, less is more efter rätt träning.

#49 sant, de mest stissiga hästarna jag ridit med och sett har massor av bett och remmar osv. Jag tycker det ser läskigt ut. Förut trodde jag "oj vilken duktig ryttare hon måste vara jätte erfaren som kan rida en sån svår häst" men nu vet jag ju att det är precis tvärtom.

Rädd för den typen av ridning, nej verkligen inte. Jag blir däremot fundersam om folk kommer ridandes med diverse utrustning från topp till tå. Ställer mig alltid frågan Varför? Behövs all utrustning för att de inte klarar av hästen eller för att de tycker att det ser fint ut på något vis?

Jag vet flera som inte kan leda sina hästar utan kedjegrimskaft under hakan, som inte kan hålla hästen i ridningen utan ett skarpare bett, som inte kan sitta upp utan att hästen går iväg, hästar som springer hem om ryttaren ramlar av, hästar som bara klampar på även om människan står där, de som inte kan stanna hästen precis när de vill och så vidare. Måste vara skrämmande att ge sig ut med en så ohanterad, eller kanske felhanterad häst.

jag kanske inte har varit den bästa ryttaren, med min martingal, sadel, pessoabett, träns, halsförlängare med mera. Men efter att jag läste detta så provade jag att rida min varmblodstravare barbacka med grimma ( visserligen hade jag två grimskaft som tyglar i grimman) och hon gick jättebra! det var som att gå från hastigheten 120 till 80! vilken skillnad!! Tack till alla som skrivit här, jag är er evigt tacksamma. jag och min häst kom varandra mycket närmre med!

#52 Bra insikt! :) Pessoabett är verkligen inget bra för en häst, medan en marginal kanske inte är så farligt för hästen men kan rädda ens näsben om hästen brukar slå upp huvudet. Halsförlängare tycker jag att man bör vara utan. Dock tror jag det är bra med lite träning både från marken och i ridningen och inte bara byta till grimma och rida iväg. :) Största delen sitter i samarbetet och förtroendet mellan häst och ryttare. 

Men skönt att det fungerade så mycket bättre. :)

#52 Så bra att du inspirerats! Jag upplever precis samma sak, upplever ofta problem när jag sitter med utrustning. Har nu även slängt halsringen åt sidan och rider helt utan någonting. Går mycket bättre än med halsring på- rekommenderas!

#54 jag får pröva det också, alltid kul att testa nya saker!

Om man rider på inhägnat området har jag inget emot att man rider utan utrustning (vilket ni gjorde), men då 2 personer reagerade så är frågan om era hästar verkligen var still när ni bad om det och inte störde dem andra ryttarna…
Med eller utan utrustning spelar ingen roll, det är jobbigt när man försöker träna sin häst och blir störd av andra ryttare som inte visar respekt :)

#56 Varför skulle jag säga si om det var så? I deras ögon är det säkert annorlunda, men de reagerade på att 'det kunde bli farligt'. Trots att jag redan ridit såhär med en häst som inte ens gick att sitta upp på tidigare och den kunde inte tyglas med utrustning. Vem rider man helst med då, är frågan.

#57 Den som sa "det kunde bli farligt" kan inte antas veta vad du ridit på förut.

#57 hästen som du red förut som inte gick att rida med utrustning, det var väl inte så att du tog bort utrusningen, hoppade upp och allt gick perfekt? det låg troligen endel träning och kontakt träning emellan häst och ryttare som gjorde att den gick att rida. Vilket oftast är det som gör att hästar som inte går att rida plötsligt går att rida, att man lyssnar på hästen, förstår hästen och kommunicerar med hästen, på det sättet går det att rida alla hästar tids nog :)

Man kan rida ganska naket i terrängen också om hästen är "lydig".

Kolla här: