13 - Novell

Medlemmarnas egna noveller

2006-01-25 22:14 #0 av: Linda

Medlemmarnas egna noveller. MIN FLICKA, skriven av Stenis

 

 

 

 

 

Min flicka

 

 

Det är sommarens första dag. Jag hör hur fåglarna sjunger i skyn. Hela världen är så där ljusgrön som den är på försommaren, hela världen spritter av liv. Stallkatten kommer in och med ett nöjt leende på sin mun stryker han sin mjuka kropp mot min mule, jag hör hur han kuttrar innan han lommar bort mot den öppna stalldörren. Det kommer in ett fragment av den ljuva sommarbrisen och jag känner hur det börjar skälva en förväntning i min gamla kropp. Det borde vara dags snart, de borde komma snart. Jag snurrar runt i min box och tittar ut genom det ännu vinterdammiga fönstret. Det är sommar nu, torpet på andra sidan ängen borde snart återigen vara fyllt med liv och rörelse. En sommar till med min flicka ska snart börja.

 

Jag får vänta några dagar, jag står i min box och tittar, vill inte missa en minut av rörelserna därute ute på vägen, de borde komma snart. Jag sträcker på min kropp och känner hur hela mitt hjärta är fyllt av förhoppning inför sommaren.

 

Det tog bara några sekunder, det kliade så på min högra bakhov att jag var tvungen att böja mig ned bara för ett kort ögonblick och känna tänderna skrapa mot pälsen. Då, då kom de! När jag tittade upp igen var det liv och rörelse där borta på torpet, Herr Nilsson skällde på lillebror och Fru Nilsson hade givetvis sprungit raka vägen till rosenrabatten, men flickan var är hon? Jag fylls upp av spänning och energi, men också glädje, kanske är hon redan på väg hit till mig? Det blir rastlöst, kommer hon inte snart? Jag vankar av och an i min box, ömsom tittande mot vägen och ömsom lyssnade ut mot stallplanen, hon borde vara här snart.

 

Kvällen kommer, jag står fortfarande och väntar. Det som från början enbart var en annalkande glädje har nu förvandlats till en lite tagg i min mage. Jag försöker att inte bry mig om, men den sticker mig i hjärteroten, varför har hon inte kommit ännu?

 

På natten sover jag oroligt, stallkatten ligger på min ländrygg och det värmer så skönt, men han kan inte trösta mig, var är min flicka? Jag drömmer om henne, drömmer om hur mjuka hennes händer är när hon smeker min päls. Hon brukade rida mig, över ängarna i full fart, hon styrde mig mot diken som jag aldrig skulle ha vågat hoppa om inte hon hade suttit på mig.

 

Det går en dag, det går två. Det regnar och jag förstår om min flicka hellre vill sitta inne på torpet, i värmen, men varför kommer hon inte hit, bara en lite tur och ser hur jag har det? Jag har inte ätit något av mitt hö, det smakar gammalt och damm, om bara min flicka var här och kunde repa lite färskt gräs till mig, eller om hon bara tog med mig ut så hade hon kunnat få sitta under min mage, då hade hon inte blivit blöt i regnet, och jag hade fått äta så mycket färskt gräs jag bara velat.

 

Solen kommer tillbaka, det är en perfekt dag för en tur till sjön. Kanske kommer min flicka i dag och vi kan bada, så som vi gjorde förut. Vi kan simma ut till den lilla holmen i sjön och hon kan sitta på sin sten och jag kan njuta av att torka i solen. I dag måste hon komma!

 

Jag kan inte sova om nätterna längre, korna som sover inne har börjat irritera sig på mig, de tycker att jag för oväsen när jag natt efter natt går runt runt i min box och gnäggar, jag försöker bara ropa efter min flicka. Vad förstår de? De är ju kor, de har ingen flicka som min.

 

En dag hör jag röster på stallplanen, jag spetsar mina öron så att jag ska kunna höra rösterna bättre, de pratar med bonden och där, där, där är min flickas röst! Jag gnäggar ut allt jag kan för att hon ska höra mig, jag bankar med min hov i boxväggen, "kom hit" "kom hit min flicka", stallkatten som sov lojt i ett hörn öppnar ett öga och ger mig en besvärad blick, jag bryr mig inte jag vill till min flicka! Nu måste hon komma snart, hon är här. Jag hade nästan tappat tro på glädjen, men nu finns den här igen, all det tvivel som jag känt är borta. Nu börjar sommaren!

 

Nu ska vi göra allt det där roliga igen, vi ska rida på långturer i skogen, vi ska springa i kapp med vindarna. På kvällarna ska jag stå med mitt huvud i hennes famn och lyssna till hennes viskande röst. Det ska bara vara vi, hela sommaren.

 

Jag känner mig otålig som en liten fölunge, om jag bara kunde ta mig ur den här boxen och ta mig till henne. Men det går inte att forcera träet. Jag hör hur rösterna ute på gården tar adjö av varandra. Nu, nu måste hon komma hit. Stegen kommer närmare för att sedan bli allt mer avlägsna. Mitt hjärta kramas åt och det känns som om jag fått en stöt, kommer hon inte?

 

Jag ser genom mitt fönster hur min flicka, ja det är hon, går med Herr Nilsson bort mot torpet igen. Varför kom hon inte in? Hela mitt inre brister ut i gråt, gamla gubben står här och gråter, hon kom inte in till mig. Jag lägger mig ned i halmen och det känns som att jag aldrig mer vill resa mig. Min flicka var här, men hon kom inte in till mig.

 

Jag ligger kvar i min halm, dagar blir till veckor, och sommaren börjar sakta dö. Jag hör hur de packar bilen vid torpet, sommaren är slut, hon kom inte. Bonden har satt upp alla stalldörrarna och in med vinden kommer ett gulnat löv som läger sig strax vid min mule. Med en tung suck blåser jag bort lövet och med den tömde jag hela min kropp på luft. Mitt hjärta slutade slå samtidigt som bilen från torpet svängde ut på stora vägen. I bilen sitter min flicka, hon som aldrig kom.

 

De gröna ängarna har redan öppnat sig för mig när bonden kommer in i stallet. Han vänder sig till sin fru och säger

 

- Nej, nu tror jag att det är dags att vi kastar ut den här gamla käpphästen, Nilssons jänta har blivit för stor för sådana här lekar...tänk vad tiden går..

 

Av: Stenis

 

Datum för publicering

  • 2006-01-25
Anmäl
2006-01-28 23:17 #1 av: bubbelbubbel

åh,så vackert sorgligt..

 

Anmäl
2006-02-04 18:16 #2 av: __iE

shiit, den va bra (:
men ändå sorglig :/

MEGA BRA! =)

Anmäl
2006-02-07 23:20 #3 av: Linda

Ja visst är den sorglig.................

Anmäl
2006-02-22 13:29 #4 av: RubHel

Den var otroligt bra!

Anmäl
2006-03-02 18:52 #5 av: nalleballe86

Såja, nu har min dotter och jag suttit här och läst! Här sitter vi nu som 2 ösregn.. Det var sorgligt! och jättefint och jättebra....

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.