Annons:
Etikettridsport
Läst 6846 ggr
lisette
3/3/07, 3:12 PM

Tornerspel - Del fyra

Fjärde och sista delen om tornerspel. Här beskrivs historien om skölden och symbolerna som kan finnas på.

**HERALDIKENS FÖDELSE
**
Sedan tidernas begynnelse har människan dekorerat både sig själv och sina sköldar och vapen med symboler och färger. På mitten av 1100-talet strukturerades detta upp och blev kallat heraldik. Man skapade regler för vilka färger som får förekomma och hur, vilka mönster som är tillåtna och så vidare. Mycket av Europas heraldik bottnar i österländska influenser och det finns klara associationer med till exempel hinduiska gudar, men både romarna, israeliterna och grekerna använde sig av symboler flera hundra år tidigare. Till exempel finns det israeliska skrifter där man beskrivit hur en son ska bära samma vapensköld som sin far, med samma symboler och budskap.
                     

När heraldiken fastslogs så gjordes det av tre anledningar; de första korstågen, det ökade intresset för tornerspel och den nya samhällsstrukturen med adel, präster, borgare och bönder. Man behövde helt enkelt ett sätt att se skillnad på olika arméer, individuella soldater och samhällsklasser. För att lyckas med detta så skapades alltså en hel hoper med regler.
 
 
**FÄRGER & MÖNSTER
**                     
Systemet byggdes upp av två metaller; guld och silver (eller gul och vit), och fem färger; blå, röd, grön, lila och svart. (Utöver detta använde man sig också av olika mönster som representerade olika sorters päls.) Reglerna säger att färg inte får samverka med färg utan en metall emellan och en metall får aldrig ligga på en annan metall. Ett undantag görs för sköldar som är delade vertikalt eller i kvadranter; då får färger ligga bredvid varandra utan en metall emellan, men är skölden däremot delad av en balk eller ett streck så måste balken/strecket omgärdas av en metall eller vara helt i metall. Dock fanns det en vapensköld i Jerusalem som beskrevs "på botten av silver fem kors i guld" och som godkändes för att målsättningen var att kungadömet ville ha en helt unik sköld. Ytterligare ett undantag görs för färgen svart, som får ligga över både andra färger och metaller.
                     
Det finns en hel radda med mönster som är godkända att användas på sköldar, bland dem finns vågmönster, sicksackmönster, tungmönster och fågelstjärtmönster. Man kunde också dela en sköld i olika fält, till exempel vertikalt, horisontalt, diagonalt, i kvadranter, i rombmönster och så vidare.


 
 
**SYMBOLER
**                     
Vanligast av alla symboler är korset. Det är en symbol som har haft betydelse långt innan den första kyrkan byggdes och den var framförallt flitigt använd av grekerna. Andra symboler som ofta syns i vapensköldar är lejon, örnar, drakar och liljor. Samtliga av dessa symboler kan variera i utseende, vissa så långt att de blir nästan oigenkännliga.
                     
Om symbolen är ett djur kan den stå eller ligga på olika sätt. Det finns då vissa riktlinjer för hur den ska hålla tassar, svans och huvud. Som exempel kan nämnas den stående positionen, på heraldikspråk kallad rampant; djurets ena bakben står i marken och de övriga tre hålls i luften, huvudet hålls i profil med nacken sträckt och svanstippen pekar uppåt.
 
Förutom symbolerna på vapenskölden så kan en riddare, adelsfamilj eller följe ha symboler som betyder någonting annat. Dessa bar man på kläderna, på sitt baner, på sin paviljong och så vidare. Det kunde vara en avbild av ett slott eller hus, en blomma, en fågel, en nyckel, ett hänglås eller egentligen vad som helst som hade betydelse för bäraren. Precis som med vapensköldarna så fick man inte bära samma symbol som någon annan om man inte tillhörde samma följe, varför det blev en helt egen vetenskap att hålla reda på vilka följen som bar vilka symboler.
 
 
**GODKÄNNANDE AV SKÖLD
**                     
För att få rida i Rikstorneringen så måste man först få sin vapensköld godkänd av och registrerad i SRS (Svenska Riddarsällskaps Samarbetsgrupp) och den måste då vara heraldiskt korrekt. Den får inte vara för snarlik någon annans vapensköld, vilket också innebär att man inte får rida med till exempel sin landskapssköld, kungens vapensköld eller liknande. Militära emblem är också skyddade av samma bestämmelser.
                     
För att få rida vanliga tornerspel så finns inga regler om heraldiska vapensköldar, utan det är istället upp till det egna tornerlaget att bestämma hur deras sköldar ska se ut. Önskvärt är givetvis att alla riddare i Sverige strävar efter att enbart rida med korrekta vapensköldar.

Bilder är copyright Ahnna

Av: Ahnna

Datum för publicering

  • 2007-03-03
Annons:
Upp till toppen
Annons: