Annons:
Etikettnovell
Läst 11206 ggr
Anna
2010-04-10 02:39

Min drömhäst - Wild Wonder

Jag visste nog redan från början att vår resa tillsammans skulle betyda mer för mig än något annat. Men jag hade aldrig kunnat ana hur ont det skulle göra att sakna dig.

Hela vår berättelse är otroligt lång och börjar egentligen 2005. Då hade jag varit medryttare på ett gotlandsruss i stallet ett tag, men när han var tvungen att avlivas i fång började jag istället rida ägarnas andra häst, din mamma, Wind of Fields. Windy blev min bästa vän och jag älskade henne över allt annat. I 3 långa, underbara år red jag henne nästan varje dag och det fanns inget jag uppskattade mer än de stunder jag delade med henne. En helt underbar häst som lärde mig allt jag kan och som hjälpte mig att växa upp genom svåra tider.

Sommar 2006. Vi går alla i väntans tider. Den 20 juli kl 12 får jag ett sms:

"Windy har fått föl. Det blev en liten tjej."

Det är en stekande het sommardag när jag, ett par timmar senare, kastar mig in i stallet och försiktigt kikar in över boxkanten. Där står du. Du som ska komma att bli det bästa som hänt mig.

ny.jpgDu är mörkt brun, ser nästan svart ut, och med den mest perfekta bläs jag någonsin sett. Dina ögon är kristallklara, isblåa och genomborrar mig direkt. Windy plirar stolt mot dig när du far omkring i boxen, för du var allt annat än lugn. Det första jag såg dig göra var att ta några krumbuktaktiga bocksprång för att sedan trilla ner i halmen igen. Man kunde inte göra annat än le när man såg dig.

Närmsta veckor fylls av glädje tack vare dig. Vi funderar på namnförslag men hittar ingenting passande. Du far runt som en dåre i hagen med din stackars mamma i hasorna, som desperat försöker vila mellan dina upptåg.

"Vi får nog kalla henne Wilda, så som hon busar runt i hagen!"

Och så blir det. Wilda. Egentligen Wild Wonder, men det är ingenting vi kallar dig för. Wild Wonder, e Hagens Ryan RC 76, u Wind of Fields, f 20/7 2006. Du.

babis.jpg

Du växer upp snabbt, blir större, starkare - och medveten om det! När du är ett halvår gammal är du som värst. Vi rent av bävar för att leda dig mellan hagen och stallet på morgon och eftermiddag, medvetna om vilka blåmärken du kan orsaka. Inte bara en gång sliter du dig och galopperar runt, runt i grannens trädgård under ditt första levnadsår. Jag vill nog inte ens räkna.

Du hinner med mycket på kort tid. Som 1-åring har du till exempel hunnit hoppa över grinden för att hälsa på grannhästen som red förbi. Men någonstans i den vevan började du också att mogna, för efter mycket jobb från vår sida blir du plötsligt den häst vi alla drömt om. Du blir hanterbar, för det första, men även lugn, stabil och tålig i psyket. Vi njuter, omedvetna om hur länge fasen håller i sig. Du lever fortfarande upp till ditt namn, men vi hinner samtidigt njuta av dig på ett annat sätt.

Som tvååring börjar vi inleda lite mer krävande hantering och träning. Du lär dig att lyfta alla hovar utan att streta emot, du är helt träns/bettvan, går långa promenader i skogen utan problem och har löshoppat lite. Jag spenderar varje ledig minut i stallet hos dig och Windy och vi växer sakta men säkert upp tillsammans och förstår varandra allt mer.

September 2008. Windy har varit dålig i ett halvår pga hovproblem, och framtiden är osäker. Måndagen den 15/9 avlivas hon humant hemma i sin egen hage och begravs sedan bredvid Quito, gotlandsrusset jag red fram till 2005. Jag får veta detta när jag på lördagen den 20/9 får se en tom box och en tom hage när jag kommer till stallet, ovetandes. Där står du. Med sorg i blicken och ensamhet i själen. Jag kramar om dig och gråter, gråter som aldrig förr. Vi går igenom exakt samma sak på otroligt skilda sätt. Min bästa vän och själsfrende, din mamma och det enda du någonsin klamrat dig fast vid - borta. För alltid.

puss.jpg

Men vi kämpar. Tillsammans. Och på något sätt genomlever vi även detta, för dagen innan din treårsdag, den 19 juli 2009, rider jag dig för första gången. Då har dina ägare försiktigt vant dig vid sadel och ryttare sedan någon vecka tillbaka.

Känslan av att sitta på din rygg - den rygg som tillhör dig, dig som jag vuxit upp med och hjälpt till att forma - är fantastisk. Du är precis som jag förväntat mig, pigg och glad med ett energiskt steg och öronen spetsade framåt precis hela tiden.

ridning.jpg

Den kvällen somnar jag med en gnagande känsla inom mig. Jag vet att vår tid rinner ut.

avsked.jpg

Söndagen den 26 juli 2009. Jag sitter på din varma rygg, mitt i solen på ett öppet fält. Du betar. Rofyllt, ovetandes. Jag låter känslan sjunka in i mig, känslan av total fridfullhet och lycka, innan jag leder dig hemåt, släpper dig i hagen och kramar om dig. Försiktigt viskar jag "Vi ses igen". För jag vägrar säga hejdå. Jag vägrar ge upp dig.

Dagen därpå flyttar jag 12 mil uppåt i landet för att börja om på nytt, med ny skola och allt vad det innebär. Det går inte en endaste dag utan att jag tänker på dig. Den 13 augusti, ett par dagar innan skolan börjar, återvänder jag och hälsar på dig. Då har vi bara varit utan varandra i knappa 20 dagar, men ändå rinner tårarna när jag än en gång tvingas lämna dig och återvända hemåt.

Sedan dess har jag inte träffat dig. Jag vet att du mår bra, att du rids och sysselsätts av ägarna i mån av tid, men jag behöver dig för att vara lycklig. Vi är ingenting utan varandra.

--------------------

En dag ska jag hämta hem dig. Fast jag idag inte har varesig pengar eller plats till dig, så ska jag hämta hem dig. Du är min. Du har alltid varit min. Precis så som jag alltid tillhört dig.

Jag älskar dig.

sistasommaren.jpg

Anna, värd på Hästfoto och Webbutveckling

annaattlid.se

Annons:
Anna
2010-04-10 02:43
#1

Jag vet att många av er här inne har följt min, Windys och Wildas resa genom åren. Jag har varit här inne sedan 2006 så vissa av er vet redan en hel del om detta - men många undrar säkert också hur läget är just nu och det är såhär det ligger till, helt enkelt. Tyvärr.

Vill även passa på att tacka för allt stöd jag fick här när Windy togs bort, det betydde mycket för mig.

Anna, värd på Hästfoto och Webbutveckling

annaattlid.se

Maja
2010-04-10 02:50
#2

Åh, så hon är inte såld? Jag håller tummarna för att du kan köpa henne en dag! :)

Fin berättelse, känns extra kul när man har följt er så länge! :)

Anna
2010-04-10 02:56
#3

#2 Nej hon är inte såld och tankarna snurrar verkligen efter lösningar just nu… Saknar henne så det gör ont!

Tack :)

Anna, värd på Hästfoto och Webbutveckling

annaattlid.se

Zadeira
2010-04-10 12:32
#4

Man har ju följt er resa härinne, men att läsa det såhär i en följande berättelse med så mycket känslor var verkligen rörande.

Jag tror att du en dag får chansen att göra henne din, bara din.

Rita-S
2010-04-10 13:39
#5

Jag hoppas du hittar någon lösning så du får behålla Wilda :) Det vore så skönt att få höra i framtiden "nu är hon hemma och min" så det håller jag tummar för!

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Alma-G
2010-04-10 16:45
#6

Blir tårögd, vet att du gör allt för att hon ska bli Din, och jag tror på dig..!

Annons:
Anna
2010-04-10 23:08
#7

Tack hörni!

Anna, värd på Hästfoto och Webbutveckling

annaattlid.se

lisette
2010-04-11 00:07
#8

jag tror det blir ni en vacker dag!

bebbe
2010-04-11 00:36
#9

Hur mkt vill ägaren ha för henne ? Är hon över huvud taget till salu ?

Berith: Om du inte kan säga något snällt...Var tyst

Anna
2010-04-11 00:41
#10

#9 De har inte sagt något pris men de vet att jag vill ha henne och de ska inte behålla henne då de ska köpa stor häst.

Anna, värd på Hästfoto och Webbutveckling

annaattlid.se

Anna
2011-07-21 00:39
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#11

Puttar upp den här! Jag har inte träffat Wilda sen maj 2010, hon är utlånad och till salu. Just nu ser jag ingen möjlighet för mig att någonsin köpa henne, men man vet aldrig. Kom över den här artikeln av en slump och blev så glad av att läsa den.

Igår, den 20 juli, fyllde Wilda fem år. Stora, vackra, fina tjejen.

Detta är den nyaste bilden jag har, från nya stället hon står på, som min kompis tog tidigare i år. Nu börjar det bli "riktig" skimmel av henne Glad

Anna, värd på Hästfoto och Webbutveckling

annaattlid.se

Lindbygarden
2011-07-21 01:07
#12

Tänk va tiden går fort! Jag kommer ihåg när hon var en liten bebis!Glad

Upp till toppen
Annons: